REMMA, v.4 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[jfr finlandssv. dial. räim op l. ut, förse med remmare, räima, utmärka (vinterväg) på is med stakar; till det ord som föreligger i finlandssv. dial. räim, stake varmed isväg utprickas, i avljudsförh. till finlandssv. dial. rim, sidobräde l. långträ på häck l. på flak till släde o. d., fnor. rim, pinne l. spjäla i grind (se REM, sbst.2). — Jfr REMMARE, sbst.3]
(numera bl. i Finl.) utmärka l. förse (farled l. grund o. d.) med remmare (se REMMARE, sbst.3) l. sjöprickar l. bojar o. d., pricka ut; stundom äv. i uttr. remma (farled o. d.) med bojar o. d. Uppricka eller remma grunderna, dem siöfarandom till efterrättelse. Dahlgren o. Richter SvSjökart. 25 (i handl. fr. 1665). En .. (far-)led, förträffligt remmad med bojar. Lundström Sjöfr. 62 (1929). — jfr UPP-REMMA.
SAOB
