SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1957  
RENA, r. l. f.
Etymologi
[sv. dial. rena; avledn. av REN, adj. 5 a, l. RENA, v.1 5 a. Jfr RENING, sbst.2]
(†) = RENING, sbst.2 1. Fiskare .. sade det ingen rena, eller öpning, fans .. i hela (den isbelagda) siön. Tiselius Vätter 1: 76 (”106”) (1723).
Spoiler title