(ofta med fr. stavning. — raconter, pl. 1748. rencontre (-k-) 1632—1952. renkonter (-c-) 1704 osv.)
Etymologi
[jfr t. renkontre, eng. rencontre, rencounter; av fr. rencontre, till rencontrer (se RENKONTRERA)]
(tillfällig, fientlig) sammanstötning l. sammandrabbning o. d.; särsk.
a) mil. om (mindre, icke planlagd) strid som uppkommer, då två fientliga förband vid förflyttningar o. d. (särsk. framryckning) tillfälligtvis träffa på varandra; jfr SKÄRMYTSLING.RP 2: 197(1632). Uthur Ukrain komma tijdender om en lyckelig Rencontre som wåra hafwa hafft emoot Lipkarne. OSPT 1687, nr 11, s. 6.Tingsten InfUtbildnEx. 7(1918).
b) (numera bl. om utländska förh.) duell som utkämpas i omedelbart samband med den kränkning som föranlett duellen (på platsen, i ögonblickets hetta). Duelsplakat 1738, s. B 3 a. 3NF 6: 72(1926). jfr (†): Desse (båda, för duellering dömda) herrar äre .. genom rencontre och händelse förfallna uti olycka. 2RA 1: 701(1723).
c) (†) om personlig sammanstötning förbunden med gräl l. slagsmål l. dyl. Biurman Brefst. 170(1729). (Hans dövhet) stod (möjligen) i någon förbindelse med ett rencontre på tu man, som hans recension framkallat i Operafarstun. Strindberg RödaR 132(1879). Dens. Brev 4: 369(1884).
