SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
RENOMMERA (renåmèra Dalin), v. -ade.
Etymologi
[jfr t. renommieren, skrävla, förr äv.: göra välkänd o. d.; av fr. renommer, av re- (se RE-) o. nommer, nämna, av lat. nominare (se NOMINERA). — Jfr RENOM, RENOMMÉ, RENOMMERAD, RENOMMIST]
(†) ge l. skaffa (ngn l. ngt) renommé, göra renommerad l. välkänd; äv. med saksubj. o. refl. obj. Dalin (1855). Den gamla (båglampan), hvilken .. hunnit renommera sig genom en enastående vidsträckt spridning öfver hela världen. TT 1899, Allm. s. 98. Ekbohrn (1904).
Spoiler title
Spoiler content