publicerad: 1957
REPLI (numera bl. i ssgr repli3~), r. l. m. (KrigVAH 1816, s. 135, Auerbach (1913)) l. n. (Dalin (1855), Björkman (1889)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
1) (†) om en bakom operationslinjerna förlagd militär styrka som har till uppgift att utgöra ett stöd o. skydd för en opererande militär enhet (o. att bevaka en replipunkt för denna) l. om en ställning l. skyddad plats o. d. bakom operationslinjerna, till vilken en opererande militär enhet vid behov kan draga sig tillbaka för att där söka skydd. KrigVAH 1816, s. 135. En fältvakt, som blifvit bestämd til repli för utsända patruller. Lefrén Förel. 2: 160 (1817). (Bataljonschefen) kan äfven, ömsom, låta Fältvakterne draga sina replier til sig, och anfalla sin motståndare. KrigVAH 1833, s. 294. Därs. 1897, s. 115. Auerbach (1913).
2) återtåg, reträtt; ss. förled i ssgr.
Ssgr (i allm. till 1, mil. o. sjömil.): REPLI-FÄSTNING. (numera bl. tillf.) fästning bakom operationslinjerna, som en opererande militär enhet stöder sig på vid sin operation o. till vilken den vid behov kan draga sig tillbaka för att där söka skydd o. understöd; jfr -punkt 1. Lefrén Förel. 3: 52 (1817). —
-POST. (†) jfr post, sbst.2 3 o. 6; dels = -punkt 1 o. -ställning, dels = -trupp. Lefrén Förel. 2: 156 (1817; om plats). Wingård Minn. 3: 23 (1846; om truppavdelning). KrigVAT 1846, s. 64 (om plats). —
-PUNKT.
1) skyddad plats (bakom operationslinjerna) till vilken en opererande militär enhet (flottenhet, truppavdelning) vid behov kan draga sig tillbaka för att där söka skydd o. understöd, militär stödjepunkt; jfr bas, sbst.1 5 a. Lefrén Förel. 3: 81 (1817). Läckö borgbyggnad .. skulle .. vid krigstillfällen kunna vara en värdefull försvars- och replipunkt. KyrkohÅ 1938, s. 70.
2) bildl.
a) om plats som utgör en stödjepunkt l. bas för viss värksamhet l. en utgångs- o. vilopunkt o. d. vid en färd l. dyl. GHT 1896, nr 297 B, s. 2. Som replipunkt för bestigningen (av Ruotatsfjället) kan lämpligen användas lappkåtorna vid Sippmiken. TurÅ 1911, s. 246. (De romerska handelsmännen) behövde en replipunkt för sin handel inom Östersjöområdet och förvärvade som sådan Visby. Fornv. 1941, s. 135.
b) allmännare, om ngt (t. ex. en organisation l. teori) som utgör ett stöd för viss värksamhet resp. basen l. grundvalen för ngt l. det varifrån ngt utgår o. d. GHT 1904, nr 275 B, s. 1. Den skarpa strid, som vid flera af 1880-talets riksdagar utkämpades mot vivisektionen, hade sin naturliga replipunkt i Nordiska samfundet. 2NF 19: 1313 (1913). —
(2) -RÖRELSE. (numera bl. tillf.) reträttrörelse (mot replipunkt), återtågsrörelse, tillbakaryckning. GHT 1944, nr 208, s. 9. IllSvOrdb. (1955). —
-STÄLLNING. (numera bl. tillf.) bakre uppehållsställning, upptagsställning. KrigVAH 1881, s. 81. 2NF 22: 1425 (1915). —
-TRUPP. (numera bl. tillf.) truppavdelning förlagd bakom operationslinjerna, som har till uppgift att utgöra ett stöd o. skydd för en opererande militär enhet (o. att bevaka en replipunkt för denna). Lefrén Förel. 2: 163 (1817). —
(1, 2) -VÄG. (numera bl. tillf.) förbindelseväg mellan en opererande militär enhet o. dess replipunkt; väg för tillbakaryckning. Lefrén Förel. 3: 81 (1817). KrigVAH 1818—21, s. 21.
Spoiler title
Spoiler content