REPRIMERA rep1rime4ra l. re1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr REPRESSION.
Etymologi
[jfr t. reprimieren, eng. reprime, fr. réprimer; av lat. reprimere, tillbakatränga, dämpa, av re- (se RE-) o. premere, trycka, pressa (jfr PRESSA). — Jfr REPRESSERA,REPRESSION,REPRESSIV,REPRIMAND]
(numera knappast br.) undertrycka l. dämpa l. kväva (ngt); äv. med avs. på person: tillrättavisa, kväsa. Swedberg Schibb. 295(1716). (En officer som förgick sig) blef reprimerad, som han förtjenade. Wingård Minn. 5: 92(1847). WoJ(1891). Cannelin(1921).
