publicerad: 1954
PRESSA präs3a2, v. -ade ((†) pr. sg. -er Balck Musæus Nn 2 b (1596), Renner Vitt. 274 (1690). — imp. press Bellman (BellmS) 2: 24 (1785, 1791: präss i bottn; i vers), 2Saml. 1: 131 (1788: präss i botten; i vers). — sup. -t Dahlstierna (SVS) 222 (c. 1696; rimmande med Segers-Fäst)). vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE, -ERSKA, se avledn.; jfr PRESS, sbst.1, PRESSION.
Ordformer
(press- 1578 osv. präs- c. 1696 (: präst, sup.)—c. 1740 (: präsat, sup.). präss- 1569—1940)
Etymologi
[fsv. prässa; jfr d. presse, fht. pressōn (t. pressen), meng. pressen (eng. press), fr. presser; av lat. pressare, till pressus, p. pf. till premere, trycka. — Jfr DEPRIMERA, EXPRESS, KOMPRESS, sbst. o. adj., KOMPRIMERA, PRESS, sbst.1, PRESS, adv. o. sbst.4, PRESSERA, PRESSION, PRÄNT, PÄRSA m. fl.]
I. tr.
1) utsätta (ngt l. ngn) för (i sht hårt, ihållande, likformigt) tryck, trycka (i sht hårt osv.) på (ngt l. ngn); ofta: förändrande påvärka (ngt) gm tryck, hoptrycka (ngt) l. gm tryck (om)-forma (ngt) l. göra (ngt) tunt (tunnare) l. brett (bredare) l. platt (plattare) l. slätt (slätare) o. d.; äv.: gm tryck åstadkomma (ngt); äv. med predikatsfyllnad l. adverbiell bestämning betecknande resultatet.
a) i fråga om tryck som ngn (med sin kropp l. med ngt visst redskap) avsiktligt utsätter ngt l. ngn för l. som ett härvid använt redskap utövar på ngt l. ngn. Pressa ngt tunt, slätt, platt. Itt trångt nödhstall (dvs. ett slags tortyrredskap) .. som klemmer och presser köttet. Balck Musæus Nn 2 b (1596). Stora Plåt-prässen til tak-bläcks prässande. Polhem Test. 117 (1761). En half timme efter sedan öfverstrykningen (med murbruk) är gjord samt väl prässad och jämnad med slefven. Miniatursk. 83 (1784). I detta ämne (till en gevärspipa) .. pressas .. ett hål. EldhandvSkjutsk. 2: 100 (1877). Götet pressas eller valsas till den tjocklek pansaret skall erhålla. 2UB 9: 660 (1906). Masonite (är) .. ett väggbeklädnadsmaterial av hårt pressad papp. VaruhbTulltaxa 1: 250 (1931). Med stråfoder avses .. hö och halm, såväl i opressat som i pressat skick. SFS 1940, s. 1885. — jfr EFTER-, HAND-, KALL-, SAMMAN-, VARM-PRESSA m. fl., HÅL-, KRUT-, METALL-PRESSNING m. fl. o. HEL-PRESSAD m. fl. — särsk.
α) i fråga om tryck varigm man avskiljer l. utvinner vissa (i sht fuktiga) beståndsdelar ur ngt l. på detta sätt preparerar ngt; äv. med konstruktionsväxling: gm tryck (i press) avskilja l. utvinna l. bereda (vin, saft, must, olja o. d.). Pressa och tryck vth laghen. BOlavi 4 a (1578); jfr PRESSA UT. Berchelt PestOrs. G 4 a (1589). Itt slagz krydde .. ther vthaff en safft pressas. Linc. D 4 a (1640). Sedan man pressat citronen, kastar man bort skalet. Liljecrona RiksdKul. 144 (1840; i bild). Fullkomligt torra och väl pressade vexter angripas nästan aldrig af mal. Hartman ExcFl. IX (1846). Turkarna, som odla rosor för att pressa rosenolja. Böök ResSv. 216 (1924). särsk.
α') i uttr. pressa druvor till (förr äv. i) vin. (Flera slags druvor) Måste nu prässas i win. BrölBesw. 207 (c. 1670). Drufwor .. torckas til Rusin, the som icke prässas til Wijn. Risingh LandB 48 (1671).
β') utöva tryck mot (ost l. ostmassa) för att driva ut vassla o. för att åstadkomma en mer l. mindre fast skorpa på osten; förr äv. allmännare: bereda (ost) gm pressning; förr äv. i uttr. pressa ngt till ost, bereda ost av ngt. At präsza en godh Ost, och kierna Smöret klara. Achrelius Hand A 3 b (1690). Hvad du när morgonens ljus blef tändt och om dagen har mjölkat, / Pressa om natten till ost. Adlerbeth Buc. 102 (1807). Det är hufvudsakligen endast de hårda ostsorterna, som pressas. LB 3: 495 (1905).
γ') i förb. med prep. genom o. sbst. betecknande sil, sikt, (sil)duk, filter o. d.: trycka l. tvinga (ngt genom sil osv.) för att avskilja vissa beståndsdelar; jfr 4 a. Lindh Huuszapot. 5 (1675). (Kvicksilver renas) förmedelst pressning genom sämskskinn. Fock 1Fys. 146 (1853). (Grönsakerna) pressas genom sikt eller sil, d. v. s. passeras. Holm JordGer 26 (1916).
β) i sht textil. o. skrädd. gm (ett vanl. medelst pressmaskin l. pressjärn utövat) tryck ge (tyg) jämn o. glatt yta, ökad fasthet (o. mer l. mindre hög glans); äv. (i sht skrädd.): gm tryck utjämna (söm) l. ge (klädesplagg o. d.) rätt form o. önskade veck; äv. (med konstruktionsväxling) med avs. på veck; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret, om resultatet. Pressa en kostym. Pressa skarpa pressveck på byxorna. Han pressade sina byxor genom att lägga dem under madrassen. Gammalt kläde .. (som) är .. Prässat och Vth Twättat. KlädkamRSthm 1662, s. 85. Alla kjolsömmar måste pressas. Berg Handarb. 33 (1873). Regnvåta paltor som all pressning hade gått ur. Lindström Vindsröjn. 54 (1939). Förutom mangling brukades (under 1600-talet) också prässning av linne, särskilt för duktyg. Kulturen 1940, s. 81. — jfr KLÄD-, KLÄDES-PRESSNING m. fl., NY-, UPP-PRESSAD m. fl.
γ) forma (rör, stång, tråd o. d.) gm att trycka ämnet genom en matris; äv. (med konstruktionsväxling) med avs. på viss form som erhålles på detta sätt. Pressningen af rör sker hydrauliskt. SvGeolU Ca 6: 344 (1915). Till övriga fördelar (med s. k. stångpressning) hör, att man kan pressa profiler av de mest invecklade former. Svahn o. Hallendorff MekTekn. 64 (1948). — jfr MASKIN-PRESSAD, STÅNG-PRESSNING.
δ) med avs. på glas: framställa (o. ornera) gm gjutning i en form som glasmassan medelst tryck av en (handmanövrerad) kolv tvingas att utfylla; jfr ε. Westee (1842). Karafiner och pressade eller slipade flaskor. BtRiksdP 1892, I. 1: nr 9, s. 17. SvSlöjdFÅb. 1927, s. 4.
ε) förse (ngt) med ornering l. mönster gm nedtryckning av vissa ytpartier med hjälp av platta l. vals l. form l. dyl. på vilken mönstret återfinnes med de delar som skola nedtryckas upphöjda; i sht i fråga om ornering varvid de uppkomna fördjupningarna motsvaras av upphöjningar på arbetsstyckets andra sida; särsk. med avs. på (föremål av) metall, läder, papper, papp o. vissa tygsorter; ofta i p. pf. i adjektivisk anv.; jfr GOFFRERA, PRÄGLA, v. Ett mahognybord för brädspel ”med prässade brickor”. Wrangel TegnKärlekss. 43 (cit. fr. 1811). 6. al(nar) blå prässade (bårder,) 3 aln(ar) blå släta. BoupptVäxjö 1812. I stället för att drifva silfverarbeten med hammare, brukar man pressa dem. Westee (1842). En predikosamling i pressat svinläderband. Asplund Stud. 156 (1912). Klädseln å vidstående stol består av pressad schagg. Fredr1Tid 27 (1924). Konstläderpapp pressad .. i krokodilhudsmönster. VaruhbTulltaxa 1: 251 (1931). — jfr BLIND-, GULD-, LÄDER-PRESSNING, KROKODIL-, MÖNSTER-PRESSAD m. fl. — särsk.
α') i sht konsthist. o. arkeol. ornera (metallbläck) gm bearbetning över underlag där motivet är framställt i relief l. gm avtryckning mellan formar där motivet är framställt i positiv resp. negativ relief. AntT XIV. 2: 29 (1895). De prässade blecken från Odens hög. Fornv. 1922, s. 24.
β') (med konstruktionsväxling) med avs. på ornering l. mönster; äv. ss. vbalsbst. -ning, konkret, om ornering l. mönster. Materialet (till ett visst slags skor) utgjordes af de dyrbaraste .. skinnsorter eller tyger med å ofvanlädren pressade gyllene blommor. Hägg Fotbeklädn. 63 (1873). De gröna klotbanden med pressningar och författarporträttet i guld på pärmen. Krusenstjerna Pahlen 1: 165 (1930).
b) i annan anv. (I sept. 1860) pressades fartyget åter så (av isen), att däcket tidtals böjdes till ett hvalf. Nordenskiöld Vega 1: 275 (1880). I detta haf af människor, där man nära nog pressades till döds. KyrkohÅ 1912, s. 47. — särsk. i fråga om tryckpåvärkan på bärgart(slager), stundom jordlager; numera i sht geol., dels i p. pf. i adjektivisk anv.: tryckpåvärkad, dels ss. vbalsbst. -ning, tryckpåvärkan, tryckmetamorfos. Klappurstenen .. prässar myllan, att eij sädesmasken med sådan lätthet sig fram arbeta kan, som ther aldeles slätt är. SmålHembygdsb. 4: 22 (1749). Lagren äro i hög grad veckade och pressade. Nathorst JordH 673 (1892). Hufvudbergarten .. är .. gneis strykande V—O till VNV—OSO, emellanåt mera oregelbundet till följd af veckningar och pressningar. TT 1899, K. s. 86. Flodström Naturförh. 47 (1918).
2) [jfr motsv. anv. i t.; sannol. sekundärt till PRESS, sbst.1 4] (†) med avs. på skrift: trycka (i bokpress). Lælius Jungf. N 6 b (1591; ovisst). Kellgren (SVS) 6: 12 (1770).
3) (†) sjöt. om (person ombord på) fartyg: färdas på (havet o. d.); särsk. i uttr. pressa sjön, hålla sjön; jfr II 2. Sedan thenne Sahl. Herren hade uthi een förskräckeligh Storm pressat Siön öfwer een Månadz tijdh, .. bleff han (osv.). Swebilius SGHelmfeldt P 4 b (1678). De allra bästa skepp, som ännu (dvs. någonsin) prässat Ocean. Tersmeden Mem. 5: 164 (1780). Schulthess (1885).
4) gm (ett jämförelsevis hårt, ihållande o. likformigt) tryck l. gm motstånd förskjuta l. tvinga l. tränga (ngn l. ngt i viss riktning l. till visst läge), (jämförelsevis sakta) trycka l. skjuta (en del av sin kropp i viss riktning); ngn gg äv. med indirekt obj.; äv. refl. Pressa ngt mot, från, över, under, runt om, in i l. ut ur ngt. Werkarna, som med Tillhielp utaff Hustruns Krystning, presza och krysta Fostret utu Modren. Hoorn Jordg. 1: 63 (1697). Jag pressade dig vapnet i händerna. Wikner Vitt. 117 (1877; i bild). Han pressade sig platt mot marken. Janson Abr. 117 (1901). Om armen är för kort (för en rak vänsterhandsstöt mot ansiktet) kan detta delvis upphjälpas genom att pressa skuldrorna framåt när stöten går. Holmberg Boxas 35 (1921). Sydvästmonsunen, vilken i Ganges floddal och genom Himalayas bergsmur tvingas till förändrad riktning och pressas mot nordväst. SydsvGeogrSÅb. 1926, s. 183. Johnson Nu 110 (1934). — jfr FRAM-, IN-, NED-, UNDAN-PRESSA m. fl. — särsk.
a) i förb. med prep. genom (jfr 1 a α γ'), tvinga l. tränga (ngt genom ngt). Genom hål och fönstergluggar / träden sina grenar prässa. Jensen BöhmDiktn. 191 (1894).
b) trycka (ngn l. ngns hand mot l. intill sin egen kropp) ss. tecken på tillgivenhet. Astolf .. pressar .. (Felicias) händer ömsom mot sina ögon, ömsom mot sina läppar. Atterbom LÖ 2: 191 (1827). Hon höll Angela hårt pressad intill sig. Krusenstjerna Pahlen 5: 376 (1933).
c) sjöt. refl.: arbeta sig fram mot vinden (i viss riktning l. till viss plats); jfr II 2. KKD 8: 279 (1713). Vinden blef emot kl. ½ 10; men vi prässade oss med lofvar och boxering till Berghamn. FoU 15: 235 (1785).
d) (numera bl. tillf.) utan riktningsangivande adverbial: frambringa l. pressa fram (ngt); hoppressa (sina läppar); trycka ned (ngt). JGOxenstierna 5: 199 (c. 1817). Nästan ensam har .. (Chateaubriand) nog pressat vågskålen för att bilda en Skola. 2SAH 12: 207 (1827). (Han) fingret på de prässade läpparne lade. Jensen Mickiewicz Tad. 106 (1898). Bring Dante 542 (1906).
5) sport. inom tyngdlyftningen: lyfta (tyngd) långsamt utan ryck l. plötslig start; särsk.: i ett tempo lyfta (skivstång) till brösthöjd o. efter ett markerat uppehåll långsamt lyfta den vidare, tills armarna äro fullständigt vertikalt utsträckta. SD(L) 1896, nr 583, s. 3. Pressning av stång med två armar. 3NF 19: 855 (1933).
7) [bildl. anv. av 1] fara hårt fram med l. anstränga l. plåga l. betunga (ngn l. ngt) l. utsätta (ngn l. ngt) för (hårda) påfrestningar l. försätta (ngn l. ngt) i ett beträngt läge; särsk. dels: (i strid l. vid förföljelse resp. gm frågor l. böner l. krav l. hotelser l. övertalningsförsök) hårt ansätta (ngn) l. tvinga (ngn till ngt), dels: söka utvinna det mesta möjliga av (ngn l. ngt) l. få (ngn) att uttaga sina sista krafter; äv. refl.; i sht förr äv. dels: förtrycka l. utsuga (ett lands invånare o. d.), dels: betunga (ett land l. en befolkningsgrupp med pålagor o. d.). Pressa ngn l. ngt till bristningsgränsen. RA I. 2: 323 (1569). Hustru Juditha .. som är en fattigh enckia och blifwer dageligen af sine creditorer prässat och hotader medh fengelsse. ConsAcAboP 6: 19 (1685). (Magnus Eriksson) prässade menigheten med tunga pålagor. Dalin Hist. 2: 530 (1750). Snabbeldspjeser, som pressas för uttagande af maximaleffekt. TSjöv. 1891, s. 351. Han tyckte sig förstå .. att den främmande mjukt och fogligt ville pressa honom till några oerhörda medgifvanden. Geijerstam LycklMänn. 221 (1899). Kritiken pressar sig till ett välvilligt bedömande (av vissa teaterföreställningar). SvD(A) 1931, nr 30, s. 4. Ett par gången tidigare hade kommissarien pressat den unge mannen (för att förmå honom att tala om vad han visste). Lundquist MordVerk. 138 (1950). — särsk.
a) (†) misshandla (ngn l. ngns kropp). Jagh skall pressa tin förbannadhe narr / Att tu aldrigh aff stellet skal gå. Rondeletius 64 (1614). Runius (SVS) 2: 5 (1697).
b) sport. utsätta (ngn) för varaktiga o. enträgna angrepp, tvinga (annan tävlingsdeltagare) till större kraftinsats gm enträgna försök att taga ledningen; jfr II 1 b γ. (Målvakten) blef hårdt pressad vid målet af motståndarne. NordIdrL 1901, s. 312. (De båda löparna) pressade segraren varje meter från början till slut. IdrBl. 1924, nr 80, s. 4.
c) sjöt. med avs. på (person ombord på) fartyg l. segel o. d.: utsätta för påfrestningar; särsk.: anstränga (fartyg) gm att öka segelmängden mer än vinden egentligen tillåter l. gm att tvinga maskineriet till högre kraftutveckling än det egentligen tål, forcera; jfr II 1 b δ. Vi .. prässades (vid seglatsen genom sundet) af nordanvädret, som vi måste löpa uti. Eneman Resa 1: 16 (1711). Vi ha prässat henne (dvs. en segelbåt) och aldrig fått in sjö öfver sittrummets skvättbord. Engström 2Bok 83 (1909). — särsk.
α) [jfr t. ein schiff mit den segeln pressen] i uttr. pressa (ngt) med segel, anstränga (fartyg l. rigg) gm större segelmängd än vinden egentligen tillåter. Piskad i bogen af den höga och orediga sjögången, ville hon ej gå framåt, oaktadt verkligen pressad med segel. Skogman Eug. 2: 48 (1855).
β) [jfr t. segel pressen] (†) i uttr. pressa segel, sätta till så många segel som möjligt. Ekbohrn NautOrdb. (1840). Dalin (1855).
γ) refl., i uttr. pressa sig fri för ngt, arbeta sig fram förbi ngt (farlig kust o. d.) gm att öka segelmängden mer än vinden egentligen tillåter l. gm att tvinga maskineriet till högre kraftutveckling än vad det egentligen tål; jfr 4 c. Ett .. skepp, som med några snäfva stagsegel sökte pressa sig fritt för Gottland. Sparre Frisegl. 2: 115 (1832).
d) med avs. på röst, ton(bildning), klang, uttal o. d.: anstränga, forcera; i sht i p. pf. i adjektivisk anv. Kellgren (SVS) 5: 370 (1791). Manéret att pressa höjdtonerna och åka upp på dem bör bortarbetas. SD(L) 1901, nr 435, s. 4. Hans uttal av detta språk (dvs. engelska) var .. egendomligt pressat. Hallström Händ. 37 (1927).
e) i uttr. pressa ngn l. ngt på (förr äv. för l. om) ngt, utvinna ngt av ngn l. ngt, (söka) avvinna l. avtvinga ngn l. ngt ngt. På dhet hoon och hennes tillkommande man i frahmtijdhen eij måge om något Arff af bem(äl)te dhers Styfdotter prässade blifva. BoupptSthm 24/11 1675. Den som minst gäckande och allvarsammast pressat mig på hvad jag kände af saken. Wingård Minn. 5: 153 (1847). Sedan vi .. pressat denna (dvs. läroboken) för allt brukbart, författade jag sjelf en mängd (räkneuppgifter). Nodermann Profår. 20 (1902). TurÅ 1938, s. 121.
f) (†) i fråga om betalning o. d.: uppskörta (ngn). Sedan vi i Hof blifvit pressade vid betalningen för nattqvarter, afreste vi. Bergman VSmSkr. 117 (1825).
g) (i Finl.) utsätta (ngn) för ett strängt förhör med avs. på hans kunskaper (i visst ämne o. d.), examinera (ngn) ingående. Tentamen i Zoologien och Botaniken. .. I dessa ämnen pressades jag nu. Topelius Dagb. 4: 278 (1840). Bengts Vargt. 77 (1915).
h) med avs. på yttrande, uttryck, material för vetenskaplig framställning o. d.: söka avvinna (ngt) så mycket som möjligt i den riktning man själv önskar, draga (alltför) vittgående slutsatser av (ngt), giva (ngt) en oviss l. sökt l. krystad tolkning, tillmäta (ngt) alltför stort avseende; äv. i uttr. pressa ngt efter orden, förstå l. taga ngt bokstavligt; pressa ngt till att betyda ngt, söka få ngt att betyda ngt. Runeberg ESkr. 2: 251 (1858). (Vissa läsare) pressa .. (Shelleys) klingande utrop, hans .. härliga bilder .. till att betyda allt och hvad som helst. (Cavallin o.) Lysander 388 (1878). Det är ovisst om .. (uppgiften) skall pressas efter orden. KKD 7: XVI (1912). Hela resonemanget bygger på några isolerade och mot huvudtanken i ett helt arbete pressade och omtolkade satser. SvTeolKv. 1933, s. 96. jfr Borg Luther 1: 485 (1753).
i) handel. hämma l. försämra (marknadsläge, handel o. d.). Det telegraferas att stora utbud pressa (havre-)marknaden. SD(L) 1894, nr 316, s. 3. GHT 1898, nr 7, s. 3.
j) i passiv form närmande sig intr. bet.: lida. Den som pressas under åsynen af världens ondska och världens nöd förstår, då han ser på Jesus: här finns hopp. Beskow Pred. 109 (1901).
k) ss. p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (jfr d): ansträngd; särsk. om person: jäktad; äv. i utvidgad anv., om läge (situation o. d.): besvärlig. De allt för hårdt pressade familjeförsörjarne, som knappast någonsin ha tid att känna sig såsom människor. Beskow Pred. 630 (1901). Förbättring av personalens nu alltför pressade arbetsförhållanden. VFl. 1937, s. 121. I ett pressat läge. DN(A) 1951, nr 247, s. 2.
8) [liksom t. pressen o. fr. presser av eng. press, ombildning (under anslutning till press, pressa) av ä. eng. prest, värva, sannol. till prest, handpänning till soldat l. sjöman vid värvning, av ffr. prest (fr. prêt), betalning av sold, till prester, betala i förskott, av lat. præstare (se PRESTERA); ordet torde i denna anv. fattas ss. sammanhörande med 7, varifrån det i vissa uttr. är svårt att skilja] tvångsvis värva (ngn) till besättningsman på krigsfartyg l. till soldat, tvinga (fartyg) till krigstjänst; tvinga l. tvångsvis värva (person l. fartyg o. d. till krigstjänst); utom om ä. förh. numera bl. ngn gg i utvidgad l. bildl. anv., i fråga om annat slag av tjänst; i p. pf. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.; äv. i uttr. pressa ngn i (förr äv. för) ngns l. ngts tjänst, tvinga ngn i ngns l. ngts tjänst. OxBr. 11: 611 (1632: 30 styrmän). En Armee aff 30000. Man alt Nywärfwat och pressat Folck. OSPT 1687, nr 19, s. 4. Därs. nr 21, s. 4 (med avs. på fartyg). En skiälig prässning .., hvarigenom alle, som siöfart på utrikes orter idka .., måge prässas at giöra tienst på örlogsflottan. 2RARP 13: 434 (1743). De många förordningar, som befria vissa personer från att pressas för (engelska) örlogsflottans tjenst. KrigVAH 1849, s. 49. Karln har energi och kunskaper, och dessa / I mitt intresses tjenst jag veta skall att pressa. Hedberg Dagt. 74 (1876). Almquist VärldH 5: 165 (1933). — jfr MATROS-PRESSNING.
9) i bildl. anv. av 1: sammantränga (ngt inom ett trångt utrymme o. d.); förr äv.: sammantränga (uttryck o. d.), koncentrera. En lätt satyrisk pil af Epigrammet hvässas / Der inom några rim et lyckligt infall prässas. Gyllenborg Skald. 59 (1798). Formeln får genom språkets (dvs. latinets) fallenhet för ett mera pressadt uttryck mindre vidlyftighet. SvLittFT 1838, sp. 519.
10) [bildl. anv. av 1 a α o. 4] utpressa l. framtvinga (ngt ur l. av l. från ngn l. ngt). Pressa tårar ur (förr äv. av) ngns ögon, framkalla ngns tårar, få ngn att gråta. Arbetet pressade svettdroppar ur l. från hans panna. Lidandet pressade suckar ur hans bröst. Will förtijga många andre streek, huar medh .. (prästerna) Penningar sambla och af de Leekte pressa. Kempe Proberugn 53 (1664). Tidningen om sina styfsöners död prässade tårar af Aslaugs .. ögon. Lagerbring 1Hist. 1: 155 (1769). Den skamliga njutning, vi stundom pressa ur tanken på vår egen förstörelse. Siwertz Låg. 222 (1932). — särsk.
a) med avs. på yttrande l. bekännelse l. meddelande o. d. Detta kunde ej annat än ängsla Frälsaren på det högsta, och prässa följande ord af Hans läppar. Bælter JesuH 6: 160 (1760). Utur kusken kan man intet pressa. Tavaststjerna Morg. 71 (1884).
b) (numera bl. tillf.) utan adverbial som betecknar den l. det varur l. varav ngt pressas: frampressa l. framtvinga (tårar, svett, suckar o. d.), fälla (tårar). Fernow Värmel. Dedik. (1773: svett). Du knotar dock ej, du dygdens vän! om än offret stundom pressar dina tysta suckar. Wallin 2Pred. 3: 203 (1827). BonnierLittH 4: 297 (1930). jfr: Lät mina ögon tårar prässa / Uppå Ulla Winblads bädd. Bellman (BellmS) 1: 15 (c. 1770, 1790).
11) [bildl. anv. av 4] med mer l. mindre abstrakt obj.: förskjuta (ngt i viss riktning), tvinga (ngt in i ngn l. ngt). Remmer MFaliero 7 (1842). Nödvändigheten .. (att skaffa pängar) pressar mod i mig och jag arbetar. AFSoldan (1856) hos Aho Soldan 267. DN(A) 1951, nr 246, s. 2. — jfr NED-, UPP-PRESSA. — särsk.
a) sänka l. minska l. driva ned (lön, pris, omkostnad, standard o. d.); äv.: sänka l. pruta ned (ngt till viss nivå). Att arbetarna hata arbetsgifvarnas sammanslutningar, så vida dessa afse att pressa lönerna .. det kan man förstå. HeimdSmåskr. 9: 14 (1910). Ett par gånger försökte hon pressa prisen genom att säga, att hon kunde få samma vara billigare genom en annan firma. Hedberg Räkn. 105 (1932). Edvin Wide pressade denna tid (dvs. 9.09.6) till 9.01.4 i det berömda Berlinloppet 1926. IdrBl. 1942, nr 105, s. 1. DN(A) 1951, nr 257, s. 2.
II. intr. o. i vissa absoluta användningar.
1) utöva tryck, trycka; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare; jfr I 1. Acrel Sår 31 (1745). Sedan hjulet från dessa ställningar gjort ett qvart slag, pressar icke kammen vidare emot fjädern. TT 1877, s. 11. (Nordpolsfararen) hörde endast vindens tjut .. eller de knarrande suckarna i skeppsskrovet, då isen pressade. Hedin Pol 2: 505 (1911). På insidan (i svalboet) är väggen betydligt slätare .. till följd av prässningar med fågelnäbben, efter vilken den .. bär märken. Rosenius SvFågl. 2: 291 (1924). — särsk.
a) (†) ss. vbalsbst. -ning (jfr b α, β), om ångtryck; jfr PRESSION 1 a. NNordenskiöld (1823) hos Berzelius Brev 11: 62.
b) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. Frey 1850, s. 222. Det är kapitalets öfvermakt eller orättvisa lagar, som prässa på arbetarens lefnadsstandard. SLorS 11: 193 (1895). särsk.
α) (†) ss. vbalsbst. -ning (jfr a o. β), om förnimmelse av tryck. Pressningar åt hjernan. LGBranting 2: 179 (1839).
β) göra ihållande angrepp (på ngt); förr äv.: gm hot l. våld tilltvinga sig ngt; förr särsk. ss. vbalsbst. -ning (jfr a o. α), om utsugning l. dyl.; jfr I 7. Soldaterne äre i kriget vana att pressa, det villia dhe in pacati statu och så giöra. RP 14: 341 (1650). Ifrån Matthæi och alt fort pressade fienden treffelig hårdt på pommersche paszen. Bolinus Dagb. 92 (1675). Erik, som städse behöfde penningar, och derföre ej kunde umbära fogdarnas prässningar (osv.). Fryxell Ber. 2: 138 (1826). SDS 1882, nr 117, s. 2.
γ) sport. göra varaktiga o. enträgna angrepp l. försök att taga ledningen, ligga på offensiven, göra en kraftinsats för att gå ifrån l. besegra en medtävlande; jfr I 7 b. SD(B) 1916, nr 184, s. 5. De sista minuterna pressade svenskarna våldsamt trots att de spelade med blott tio man. SDS 1924, nr 156, s. 9. SvD(B) 1933, nr 71, s. 8.
δ) sjöt. föra större segelmängd än vinden egentligen tillåter l. anstränga maskineriet mer än det egentligen tål; förr äv.: färdas (i viss riktning) med större segelmängd än vad vinden egentligen tillåter; jfr I 7 c. Montan Segl. 8 (1787). Fregatten .. loggades stundtals till 15 knop, utan att pressa, med vinden tvärs och förande rodret mycket lätt. Lind af Hageby Minn. 20 (1860). särsk. i uttr. pressa med segel, (öka fartygs fart gm att) sätta till större segelmängd än vinden egentligen tillåter, segla med större segelmängd än vinden egentligen tillåter; jfr I 7 c α. KrigVAH 1822, s. 145. Derborta såg jag ett fartyg pressa med segel för att fria sig för lä-kast. Trolle Duvall 1: 26 (1875). Stenfelt (1920).
ε) i p. pr. i adjektivisk anv.: ansträngande, tröttande, som tar på krafterna; besvärande, tryckande; stundom äv.: brådskande, angelägen; jfr PRESSANT 2. Kongl. May:tz Höga och pressande tienst. SthmStadsord. 2: 302 (1712). Stilla den prässande hungern. AdP 1789, s. 843. I London väntade honom så pressande ärenden att ingen timme var att förlora. SvD(A) 1929, nr 300, s. 4. Ansträngande marscher i pressande hetta. Grimberg VärldH 7: 208 (1936). Arbetstagare med särskilt pressande .. arbete. SFS 1946, s. 535.
2) (†) sjöt. om (person ombord på) fartyg: arbeta sig fram (emot vind o. d.), kryssa (på havet o. d.); särsk. i uttr. (gå och) pressa i sjön, hålla sjön; pressa under ett land, kryssa i lä om ett land; jfr I 3. Vi måste lägga den ena kosan om efter den andra och .. uti 4 a 5 dygn gå och pressa i sjön. Kurck Lefn. 43 (1705). Tå (dvs. under storm) vil försichtighet, at klippor fly och banckar, / At skära lover rätt, at prässa emot vind. Kolmodin QvSp. 1: 389 (1732). (Sv.) Prässa under et land. (t.) Unter einer Küste kreuzen. Röding SD 67 (1798). SvTyHlex. (1872).
3) (mera tillf.) tränga sig fram l. bana sig väg (genom ngt); jfr I 4 a. Vinden pressade genom fönsterrutor och otäta väggar. Strindberg Hems. 107 (1887). Ett starkt .. drag .. pressade genom klyftan. Högberg Baggböl. 2: 156 (1911).
4) (†) dricka, supa; särsk. i uttr. pressa i botten, dricka ur sitt glas. Hvar vid (dvs. vid segerfesten) ock pressande och supande på alla ställen i lägret intet blef eftersatt. KKD 7: 291 (c. 1725). Klinga granne, präss i bottn, drick hvad du tål. Bellman (BellmS) 2: 24 (1785, 1791). 2Saml. 1: 131 (1788).
1) (i fackspr., i sht bokb. o. skrädd.) till I 1 a: ge (ngt) slutgiltig form gm pressning. Dalin 1: 38 (1850).
2) (föga br.) till I 1 a α: avlägsna l. avsöndra (vätska) gm pressning, avvinna (ngt en vätska) gm pressning. Dalin 1: 38 (1850). särsk. (i ä. fackspr.) i fråga om handtillvärkning av papper: avlägsna vatten ur nyss format o. guskat papper gm pressning. Ambrosiani DokumPprsbr. 379 (1923).
3) i utvidgad l. bildl. anv. av 2, med anslutning till pressa I 10, i uttr. pressa av ngn ngt, avtvinga ngn ngt (pängar, en bekännelse o. d.), tvinga ngn att lämna från sig ngt, utpressa ngt av ngn, framkalla l. framtvinga ngt (tårar, suckar o. d.) hos ngn. OSPT 1687, nr 24, s. 4. Min underdånige plikt för Kongl. May:ts Tjänst pressar af mig de bedröfligaste suckningar, när jag (osv.). Schück VittA 5: 282 (i handl. fr. 1768). Charles .. har pressat af henne mycket pengar. Strindberg Giftas 2: 176 (1886). —
2) till I 4: tvinga (ngn l. ngt) att röra sig framåt, (för)skjuta (ngt) framåt; särsk.: refl., i uttr. pressa sig fram, (mödosamt) arbeta l. tränga sig fram, (med möda) ta sig fram. FoU 21: 348 (1809). Andedrägten pressade sig fram i sugande drag genom dessa rörliga näsborrar. Benedictsson Folkl. 36 (1887). I finishen (i ett kortdistanslopp) gäller det att pressa fram kroppen och på så vis söka samla all kraft. Hjertberg HbIdr. 3: 18 (1912). särsk. (föga br., sjöt.) till I 4 c, refl.: arbeta sig fram mot vinden. Min skeppare (hade) .. hissat ankare och (var) redan .. under segel prässandes sig med lofvering fram. FoU 15: 238 (1785).
3) i utvidgad l. bildl. anv. av 1, med anslutning till pressa I 10: (gm ett visst kraftuppbåd) framtvinga l. utvinna l. få fram (ngt ur l. av ngn l. ngt), komma (ngt) att framträda, framkalla (tårar, suckar o. d.). Snellman Gift. 2: 11 (1842). Vi engelsmän påstå, att det är den tyska kejsarens regering, som .. pressat fram detta läge. Steffen Krig 1: 85 (1914). Tårar, som hostan pressat fram. Johnson Nu 112 (1934). Hr W. har .. medgett att det ej går att pressa fram mera (i skatter) av det ringa antalet rika. SDS 1952, nr 13, s. 4. särsk.: tvinga fram (utrop, yttrande, bekännelse o. d. av l. från ngn), tvinga sig till (yttrande, leende o. d.); uttala (ngt) med ansträngning l. under rörelse; äv. ss. anföringsverb. Runeberg 5: 187 (1863). Han är nog snäll, pressade hon slutligen fram. Krusenstjerna Fatt. 2: 178 (1936). Hon pressade fram ett småleende. Trenter SomRop. 112 (1944).
4) (tillf.) till II 3: tränga (sig) fram. Svetten pressade fram .. oafbrutet. Benedictsson Folkl. 34 (1887). —
PRESSA FÖRBI. (†) till I 4: passera (ngt) på nära håll; jfr pressa sig förbi. En stor kanonkula, som ganska nära pressat förbi en del af kroppen. Acrel Sår 29 (1745). —
1) till I 1; särsk. till I 1 a α γ': sila (saft o. d.) gm pressning genom silduk o. d. Klint (1906).
2) till I 4: tvinga l. tränga (ngt) igenom; särsk. refl.: tränga sig igenom (ngt). Hålet var litet, men han lyckades pressa sig igenom (det). Auerbach (1913).
1) till I 1: pressa (ngt) till mindre omfång, komprimera, sammanpressa, klämma ihop. Hoorn Jordg. 2: 161 (1723). Kinesiskor, som .. pressa ihop sina fötter till små klumpar. Jundell Barn. 1: 20 (1927).
2) till I 4: pressa (olika föremål) mot varandra, förena (olika föremål) gm pressning. Jag pressar tänderna tillhopa. VBenedictsson (1884) hos Lundegård Benedictsson 189. —
1) till I 1; särsk. (i sht förr, skrädd.) till I 1 a β: medelst pressning krympa (del av klädesplagg o. d.). Westee (1842).
2) till I 4: trycka l. tränga l. tvinga in (ngt i ngt); gm tryck förskjuta (ngt) inåt l. trycka samman; äv. bildl. Nordforss (1805). Det är dessa (översättare), som .. förderfva vårt kära modersmål genom att deri ständigt pressa in de olidligaste ”germanismer”. VL 1894, nr 82, s. 2. Brödpåsarne .. hänga tungt öfver den högra axeln och pressa in bröstet. SDS 1904, nr 324, s. 1. Vattnet pressades in i torpedschakten. DN(A) 1951, nr 269, s. 12. särsk.
a) tvinga in (ngn i viss värksamhet o. d.). Fahlcrantz Kyrkoh. 29 (1907). DN(A) 1951, nr 206, s. 22.
b) inlägga (viss mening i ett uttryck o. d.); i sht i fråga om ansträngd l. hårdragen tolkning av ett uttryck l. yttrande o. d.; jfr pressa I 7 h. Pressa in i uttrycken ett annat eller bestämdare innehåll än de ursprungligen burit på. Mjöberg Stilstud. 90 (1911).
c) sammanpressa l. hoptränga (ngt inom ngt); jfr pressa I 9. Geijer har blott lyckats visa, huru stansen icke förmår att pressa in lärodiktens retoriska tankeskrud inom sitt begränsade rytm- och rimschema. Marcus GeijerL 40 (1909). —
1) till I 4: trycka l. tvinga l. tränga ned (ngn l. ngt till l. mot l. i ngt), gm tryck förskjuta (ngt) till en lägre nivå l. komma (ngt) att ligga tryckt mot ngt, gm sammanpressning tvinga (ngt) att rymmas (i låda, väska o. d.). Genom att trycka hårt på den uppstående kanten lyckades han så småningom pressa ned den. Han pressade ned sina kläder i resväskan. Koch Arb. 37 (1912).
2) i utvidgad l. bildl. anv. av 1; särsk.: komma (ngn l. ngt) att sjunka till en lägre nivå, sänka l. minska l. driva ned (ngt). Strindberg Hafsb. 239 (1890). Steg för steg pressas arbetarna ned, tills de för alltid nedsjunka i massan av .. de obrukbara. Cassel TeorSocEkon. 333 (1934). särsk.
a) med avs. på lön, pris, omkostnad o. d.; jfr pressa I 11 a. Gubbarne ville tydligen pressa ner priset. Rönnberg Bredbolstad 78 (1907).
b) sport. med avs. på tid för löpning o. d.: sänka, minska. (Löparen gjorde 4,47 på 1500 m) en tid som han när som helst pressar ned 10 sekunder. IdrBl. 1924, nr 73, s. 5.
PRESSA OM 10 4. till I 1 a: (för förbättring) pressa (ngt) på nytt. Nordforss (1805). jfr ompressa. —
PRESSA PÅ10 4.
2) till II 1: utöva (ett jämförelsevis lugnt o. relativt länge värkande) tryck; äv. bildl. Hansson Kås. 108 (1897; bildl.). Finska vikens vatten pressar då (dvs. vid västlig vind o. högt vattenstånd i Neva) på och hindrar flodens utlopp. SD(L) 1899, nr 301, s. 3. jfr (†): I Norige tycks .. vatnet icke så ögonskenligen aftaga som i Östersiön .. men det kommer deraf, at hela Oceanen prässar der inpå. Dalin Hist. 2: Föret. 7 (1750). särsk. bildl.: ansätta (med krav), utöva påtryckningar. När .. (lybeckarna) väl visste, att .. (G. I var) i stor förlägenhet om penningar, pressade de på, med strängt kraf för hela sin fordran. Afzelius Sag. 6: 8 (1851). —
PRESSA SIG FÖRBI10 0 04. till I 4: tränga sig förbi (ngn l. ngt); äv. (med anslutning till I 7): (med en kraftansträngning) gå förbi l. passera (en framförvarande o. d.); äv. bildl.; äv. abs. Högberg Vred. 2: 330 (1906). VFl. 1912, s. 136 (abs.). Den energiske framåtsträfvande ynglingen .. vill i konkurrensen förbättra sina inkomster, pressa sig förbi sina kamrater. TurÅ 1916, s. 184. —
PRESSA SIG TILL10 0 4. till I 7: gm ihärdiga ansträngningar tilltvinga sig (ngt). (Laget) pressade sig till två hörnor. SDS 1924, nr 156, s. 9. —
PRESSA SIG ÖVER10 0 40. till I 4 (med anslutning till I 7): (med en kraftansträngning) taga sig över (ngt) l. komma över (ngt); äv. bildl.; särsk. (sport.) med avs. på (ribba som ligger på) viss höjd. Babcock .. pressade sig öfver denna höjd (i stavhopp). Olympiad. 1912 Red. 372 (1913). Moberg Sedebetyg 68 (1935; bildl.). —
PRESSA SÖNDER10 40. till I 1: gm tryck komma (ngt) att gå sönder. Väggarnas och takets förtimring (hade) pressats sönder. Siösteen ModBelg. 140 (1906). jfr sönderpressa. —
1) till I 1, = pressa ihop 1; äv. bildl. (Han) kände .. sitt hjerta pressas tillsammans af en underbar ångest. Mellin Nov. 3: 394 (1848, 1867). Hellström Kusk. 92 (1910).
2) till I 4, = pressa ihop 2; äv. bildl. Så gick hela vintern. Alla pressades tillsammans till ett enda block, tycktes det. Koch Timmerd. 75 (1913). —
PRESSA UNDAN10 32, äv. 40. till I 4: gm tryck skjuta undan (ngn l. ngt). Vid Österhagen, der banvallen pressat undan grundleran. SD(L) 1901, nr 516, s. 3. jfr undanpressa. —
2) till I 4: trycka l. skjuta l. tvinga upp (ngt till visst läge l. ur ngt), gm tryck förskjuta (ngt) till högre nivå l. till läge ovanpå ngt, gm tryck komma (ngt) att intaga en uppstående ställning l. att höja sig över sin omgivning; äv.: gm tryck öppna (lock, dörr o. d.). Vattenledningen .. (har) ej kunnat pressa upp vattnet till erforderlig höjd. SD(L) 1896, nr 193, s. 1. De krafter, som verkade i jordens skorpa, då Transhimalayas .. kammar pressades upp. Hedin Transhim. 3: 223 (1912). Han försökte pressa upp kåtdörren. Didring Malm 1: 152 (1914). Grönnor där isen pressas upp. 2SvKulturb. 1—2: 250 (1934). särsk.
a) sjöt. tvinga (fartyg l. farkost) att hålla kurs mot vind l. ström. Lo-Johansson Stat. 2: 155 (1937).
b) refl.: mödosamt arbeta sig upp l. tränga fram; särsk. (sjöt.) till I 4 c: arbeta sig fram (till viss ort) mot vinden. Bellona skulle gå till Carlshamn, under det den öfriga flottan pressade sig upp till destinationsorten Carlskrona. Wingård Minn. 3: 169 (1846).
3) sport. till I 5: lyfta (tyngd) långsamt utan ryck l. plötslig start (tills armarna äro fullständigt utsträckta rakt uppåt). GHT 1896, nr 96 A, s. 3. SvTyngdlyftnFörbStadg. 1932, s. 44.
4) i utvidgad l. bildl. anv. av 2: driva upp (ngt), komma (ngt) att stiga till en högre nivå, öka l. höja (ngt till viss nivå); i passiv form äv. närmande sig intr. bet.: mödosamt arbeta sig upp. Han pressade upp farten till 100 kilometer i timmen. Några oartikulerade ljud pressades upp ur hans strupe. Janson Abr. 321 (1901). särsk. med avs. på lön, pris, omkostnad o. d. PT 1909, nr 186, s. 3. —
1) till I 1 a α, = pressa ut 1 b. Prässa utur saften. Möller (1790). Apelsinerna skäras sönder och pressas ur. Grafström Kond. 91 (1892).
2) i utvidgad l. bildl. anv. av 1, med anslutning till pressa I 10, i uttr. pressa ur ngn l. ngt ngt, driva ut ngt ur ngn l. ngt, utpressa l. tvinga fram ngt ur l. av ngn l. ngt. (I kväll) skola vi pressa ur fader Anders berättelsen om Jeremias och skärselden. Hemberg ObanStig. 83 (1896). Janson Lögn. 39 (1912). särsk. i uttr. pressa ur sig ngt, med möda åstadkomma l. producera ngt (yttrande, skrivelse o. d.). 3SAH LV. 2: 80 (1838). —
1) till I 1; särsk.
a) gm pressning utvidga ngt l. göra (ngt) slätt (o. platt); förr äv. intr.: bli slät l. låta släta ut sig; särsk. (skrädd.) till I 1 a β. Pressa ut ett veck, en söm. Lind (1749; under ausbiegeln). Såsom underlag, för att få tyget eller papperet att pressa väl ut, tager man mjuk papp. Thon o. Kirsch 105 (1856).
b) till I 1 a α: avskilja saft l. must l. olja l. dyl. ur (ngt) gm pressning, driva ut (ngt ur ngt) l. utvinna (saft l. dyl. ur ngt) gm pressning; jfr pressa ur 1. Renner Vitt. 274 (1690; i bild). Jag tog druvorna och pressade ut dem i Faraos bägare. 1Mos. 40: 11 (Bib. 1917). Saften pressas ut på citron- eller apelsinpress. StKokb. 45 (1940). jfr (†): Lägg possan under en presz och pressa grant ollian ther uth. OMartini Läk. 53 (c. 1600).
2) till I 4: trycka l. tvinga ut (ngt i l. mot l. ur ngt), gm tryck förskjuta (ngt) utåt l. avlägsna (ngt); äv. bildl.; äv. refl.: (mödosamt) arbeta l. tvinga l. tränga sig ut. Ett system af häfarmar, som .. pressa ut ståltänder emot styrstolparne. TT 1883, s. 117. PT 1901, nr 278, s. 3 (bildl.). (Det) kändes .., som hade bröstkorgen inifrån pressats ut. Janson FörstaMänn. 93 (1906). Siwertz JoDr. 273 (1928; refl.).
3) i bildl. anv. av 1; särsk.
a) (†) kämpa sig igenom (ngt), genomlida (ngt) till slutet; jfr pressa I 7. Så Ligg ok Hwjla dig, du som nu prässat ut / Din wedermöda ok din bittra lefnadz wandel! Börk Darius 1145 (1688).
b) (mera tillf.) utvidga (ngt) l. tänja ut (ngt till ngt). De hybrida stilarter, som uppkommit genom att novellmotiv pressats ut till att fylla fem eller sex gånger så många sidor. Hallström LevDikt 217 (1914).
c) framtvinga (ngt av l. ur l. från ngn l. ngt); i sht med avs. på pängar, skatter o. d.; framkalla (tårar, suckar o. d.); ta ut (sina krafter o. d.); äv.: tvinga av (ngn) pängar, utsuga (ngn); i passiv form äv. närmande sig intr. bet.: tränga ut, pressa sig fram; äv. refl.: tränga ut l. pressa sig fram (ur ngt); jfr pressa I 10. KKD 12: 215 (1703). Dessa tårar pressade sig ut ur en stor själ. Svedelius SmSkr. II. 2: 71 (1860, 1888). Hvarje fordringsägare, som brutalt vill prässa ut oss. Söderhjelm Brytn. 288 (1901). Karl .. märkte, hur några heta svettdroppar häftigt pressades ut vid tinningarne. Janson FörstaMänn. 51 (1906). Skulle han stupa där i snön, skulle han först pressa ut sina sista krafter. Didring Malm 1: 149 (1914). När det gällde att pressa ut pengar ur sin moder. Hellström Storm 18 (1935). —
Ssgr (i allm. till I 1 a. — Anm. Vissa av de nedan anförda ssgrna kunna äv. hänföras till press, sbst.1; jfr de under d. o. upptagna ssgrna): A: PRESS-ARBETE~020. pressningsarbete. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 471. —
(I 1 a, 4) -APPARAT. särsk. till I 4, om apparat som gm tryck förskjuter arbetsstycke till visst läge. HbSkogstekn. 468 (1922). —
(I 1 a, 4) -BALK. tekn. om (till apparat hörande) balkar mellan vilka ngt pressas l. balk som gm tryck förändrar l. förskjuter ett arbetsstycke. Täubel Boktr. 2: 28 (1823). HantvB I. 2: 135 (1934). —
-BLÄCK.
2) arkeol. till I 1 a ε α': metallbläck vars dekor åstadkommits gm bearbetning över ett underlag där motivet är framställt i relief. Fornv. 1925, s. 203.
-BORD. [jfr t. presstisch] tekn.
1) till I 1 a: bord varpå för pressning avsedda föremål läggas; jfr bord, sbst.1 5. Kjellberg Ull 700 (cit. fr. 1788). Sahlin SkånFärg. 102 (1928).
2) till I 1 a: till pressapparat hörande (skiva som utgör det) underlag varemot pressning sker; jfr bord, sbst.1 5 d. Ambrosiani DokumPprsbr. 379 (cit. fr. 1820). HufvudkatalSonesson 1920, 1: 471.
3) till I 4: till apparat hörande skiva som förskjuter arbetsstycke i viss riktning. TT 1871, s. 60 (på maskin för slipning av trämassa). —
(I 1 a β) -BORSTE. skrädd. borste varmed klädesplagg o. d. borstas efter pressning (för avlägsnande av ånga ur tyget). Fröberg Skrädd. 54 (1941). —
-BOTTEN. (†) om tunnbotten l. dyl., använd för att sammanpressa innehållet i en tunna; jfr -bricka. Ekström AfhFiska 144 (1845). —
-BRICKA, r. l. f. (i fackspr.) om platta varmed innehållet i en behållare sammanpressas. LB 3: 594 (1906). —
-BRÄDE l. -BRÄDA. [jfr t. pressbrett] (i fackspr.) om bräden mellan vilka pressning sker l. om bräde som utgör underlag vid pressning; särsk. (bokb.) om bräden mellan vilka bok insättes vid pressning. BoupptSthm 1686, s. 286 a, Bil. Key Amatörbokb. 10 (1916). —
-BÄNK. [jfr t. pressbank, eng. press-bench] (förr)
1) bänk som tjänade till underlag vid sammanpressning av bomull i bomullsspinneri. Möller (1785; under pressbank). Dalin (1855).
2) på skruvpress för pressning av papper: under skruven fäst platta varmed papperet sammanpressades. Ambrosiani DokumPprsbr. 379 (1923). —
-DETALJ, sbst.2 tekn. detalj (av maskin o. d.) som framställes gm pressning. SvTeknUppslB 1: 599 (1937). —
(I 1 a γ) -DRAGA, v. tekn. framställa (rör, stång, tråd o. d.) gm pressning genom en matris; i sht i p. pf. i adjektivisk anv. Pressdragna rör. 2UB 6: 24 (1904). TNCPubl. 16: 25 (1949). —
-DUK. [jfr t. presstuch]
1) tekn. till I 1 a (α): duk som lindas om ngt som pressas; äv.: duk varigenom ämne pressas för avskiljande av vissa beståndsdelar, filtrerduk, silduk; äv. om viss vävnad avsedd för tillvärkning av dylika dukar. SFS 1830, s. 961 (om vävnad). Ahlberg FarmT 81 (1899). Ostmassan själv tränger ut genom pressduken. LAHT 1928, s. 746.
2) skrädd. till I 1 a β: (fuktat) tygstycke som vid pressning lägges mellan pressjärnet o. det klädesplagg l. dyl. som pressas. Fröberg Skrädd. 56 (1941). —
-DYNA, r. l. f. (i fackspr.) underlag varemot pressning äger rum. Ambrosiani DokumPprsbr. 72 (i handl. fr. 1830). särsk.
b) tekn. om underlag varemot ett arbetsstycke pressas för att antaga en form som svarar mot underlagets; i sht i fråga om serietillvärkning av föremål av plåt o. d.; jfr dyna, sbst.1 4 b. TT 1877, s. 256. SD 1900, nr 94, s. 4 (för tillvärkning av patronhylsor). —
-FILT. tekn. filt som utgör underlag l. skydd vid pressning; särsk. i pappersmaskin: filt varpå pappersbanan vilar under passagen genom pressen. Nordforss (1805). SvSkog. 1153 (1928; i pappersmaskin). —
-FODER, n. [jfr t. pressfutter] lant. foder som beretts av färska växter gm sammanpressning, ensilage. LAHT 1885, s. 117.
-FORM; pl. -ar. (i fackspr.) form som tjänar till underlag för (l. omger) ngt som pressas för att antaga en viss skapnad; jfr form II. TT 1878, s. 164. —
(I 1 a β) -FYR. (förr) apparat för uppvärmning av pressjärn; jfr fyr, sbst.1 5. BoupptVäxjö 1883 (efter skräddare). TLev. 1912, nr 3, s. 2. —
-GJUTA, v. tekn. gjuta (föremål av metall) i formar av stål l. annan metall i vilka materialet i flytande l. grötigt tillstånd inpressas under högt tryck; i sht i p. pf. i adjektivisk anv. o. ss. vbalsbst. -ning. BonnierKL (1926). Varmpressade och pressgjutna detaljer i mässing, zink och speciallegeringar. SvD(A) 1938, nr 288, s. 1. —
(I 1 a β) -GLANS. [jfr t. pressglanz] (i sht i fackspr.) gm pressning åstadkommen glans på tyg. Pasch ÅrsbVetA 1827, s. 90. —
-GODS. (i fackspr.) gods som (skall) pressas l. har undergått pressning l. framställts gm pressning; jfr gods 3. Sahlin SkånFärg. 207 (1928). HantvB I. 2: 80 (1934). —
(I 1 a α) -GURKA. kok. sallad av färska gröna gurkor i lag av peppar, socker, (salt) o. ättika, vid vars tillredning de i tunna skivor skurna gurkorna vanl. pressas (mellan två tallrikar) så att saft avlägsnas. SvKock. 115 (1837). —
(I 8) -GÅNG, r. l. m. [efter eng. press-gang] (†) om ä. eng. förh.: under befäl av en officer stående trupp som hade till uppgift att pressa sjömän. Widegren (1788). Sparre Sjökad. 70 (1850). —
-HAMMARE, sbst.2 (i ä. fackspr.) smidespress; jfr hammare, sbst.2 2. JernkA 1871, s. 25. Därs. 1886, s. 463. —
-HUVUD, sbst.2 [jfr t. presskopf] (†) pressylta beredd av huvudet av svin o. oxe. Möller (1785; under presskopf). Sjöberg Singstock 256 (1832). —
(I 1 a δ) -HÄRDA. tekn. framställa (glas) gm pressning under likformig uppvärmning o. avkylning; i sht i p. pf. i adjektivisk anv. o. ss. vbalsbst. -ning. TT 1877, s. 39. Presshärdadt glas. Därs. 1886, s. 116. —
(I 1 a β) -HÄST. i sht skrädd. med stoppning av krollsplint o. d. försedd ställning använd ss. underlag vid pressning av klädesplagg o. d. GHT 1895, nr 280 B, s. 3. —
-INRÄTTNING~020. konkret; särsk. till I 1 a β, för pressning av kläder; jfr inrättning, sbst.2 1 d. RTKatal. 1927, IV. 1: 1275. —
(I 1 a β) -JÄRN. (press- 1677 osv. presse- 1637—1856)
1) för pressning avsett redskap (av järn); särsk. om ett slags större strykjärn använt av skräddare vid pressning av klädesplagg; jfr pärs-järn. OxBr. 11: 718 (1637). Ackurat som hustru min, sa skräddarn, när pressjärnet fräste. Ström SvOrdst. 84 (1929). särsk. (tillf., skämts.) i uttr. riddare av pressjärnet, skräddare. Kasperkal. 1882, s. 64.
2) om stycken av gjutjärn som uppvärmas o. inläggas mellan satserna vid pressning av tyg i skruvpress l. hydraulisk press. Kjellberg Ull 415 (cit. fr. 1754). Sahlin SkånFärg. 102 (1928). —
(I 1 a α) -JÄST. [jfr t. presshefe, eng. press-yeast] (vanl. med stärkelse uppblandad) jäst i form av en degig massa, vars vattenhalt nedbringats gm pressning. SFS 1851, nr 32, s. 25. StKokb. 11 (1940).
Ssgr: pressjäst-beredning.
-tillvärkning. —
(I 1 a α) -KAKA, r. l. f. [jfr t. presskuchen] tekn. om de mer l. mindre fasta beståndsdelar som återstå, sedan saft, must, olja o. d. avskilts gm pressning. Grönberger Hvitbet. 13 (1872). TT 1898, Allm. s. 117. Presskaka av Hallon. DN(A) 1918, nr 162, s. 13 (salubjuden av saftpresseri). —
(I 1 a α) -KAR, n. kar vari pressning (av druvor o. d.) äger rum. Holmberg 2: 486 (1795). Joel 3: 13 (Bib. 1917). —
-KISTA, r. l. f. (förr) inrättning vari metall formades med tillhjälp av stans, varvid trycket åstadkoms gm slag med en slägga. Fatab. 1941, s. 180. —
(I 1 a β) -KLÄDE. skrädd. tygstycke som lägges under klädesplagg o. d. som pressas. Fröberg Skrädd. 56 (1941). —
-KOL, n. [jfr t. presskohle] (numera knappast br.) om bränsle bestående av kol- (stybb), torv o. d. som briketterats; kolbrikett; särsk. om våtkolad torv; jfr kol-tegel. Ekenberg (o. Landin) 87 (1888). TT 1901, K. s. 79 (om våtkolad torv). 2UB 9: 227 (1905). —
-KOLV. [jfr t. presskolben] tekn. kolv som utför pressning; i sht om dylik i hydraulisk press; jfr kolv I 5. UB 2: 213 (1873). —
-KORG. (i fackspr.) korg vari pressning äger rum; särsk. till I 1 a α, om korg där frukt o. d. pressas. PT 1899, nr 118 A, s. 4. Sonesson HbTrädg. 589 (1926). —
(I 4) -KUR. med. i uttr. press- och liggkur, om förr bruklig kur mot missbildningar i bålen, varvid patienten länge fick ligga fastspänd på visst sätt; jfr KUR, sbst.3 1. LGBranting 2: 179 (1839). —
-KVARN. (†) metall. apparat för sammanpressning av smältor l. puddelbollar; puddelklämma. JernkA 1871, s. 25. Därs. 1894, s. 322. —
-LUFT. [jfr t. pressluft] tekn. komprimerad luft använd ss. kraftkälla vid vissa arbeten (t. ex. ss. drivkraft för apparater), tryckluft. TT 1898, K. s. 87. —
(I 1 a α) -MANTEL. (i fackspr.) i ett slags press där underlaget utgöres av en skål med rak botten (vari pressvätskan uppsamlas): perforerad cylinder i vilken det som skall pressas inlägges. Ahlberg FarmT 80 (1899). —
-MASSA, r. l. f.
1) tekn. till I 1 a, om material (plast o. d.) varav föremål framställes gm pressning; särsk. om presspulver. GHT 1944, nr 261, s. 21. 2SvUppslB (1952; om presspulver).
2) (i fackspr.) till I 1 a α: massa som återstår efter pressning varigm fuktiga beståndsdelar avskilts. Den i pressmassan qvarvarande sockerhalten. Grönberger Hvitbet. 13 (1872). KemT 1906, s. 153 (om pressmassa av torv). —
-MUNSTYCKE~020. tekn. munstycke som ger form åt ngt (rör, tråd o. d.) som pressas därigenom. TT 1901, Allm. s. 288. —
(I 1 a β) -PAPP. [jfr t. presspappe] tekn. ett slags tunn, fast papp, vanl. med glatt o. glänsande yta, som urspr. i sht användes ss. mellanlägg vid pressning av tyg l. papper för att giva det pressade ökad glans o. glatthet, glanspapp; jfr presspan. Ambrosiani DokumPprsbr. 377 (cit. fr. 1755). VaruhbTulltaxa 1: 251 (1931). —
-PAPPER. [jfr t. presspapier]
1) till I 1 a: vid pressning använt papper; särsk. till I 1 a α, om (grå)papper använt vid pressning av växter. 2NF 22: 180 (1915).
2) (†) till I 1 a β: presspapp. BoupptSthm 1672, s. 49 b (1671). BoupptVäxjö 1856 (vid pappersbruk). —
(I 1 a β) -PLANKA, r. l. f. skrädd. använd ss. underlag vid pressning av sömmar. Fröberg Skrädd. 56 (1941). —
-PLATTA, r. l. f. [jfr t. pressplatte] tekn. om plattor mellan vilka pressning sker l. om platta som utövar pressning l. varemot ngt pressas. UB 2: 213 (1873). HufvudkatalSonesson 1920, 1: 594. särsk. till I 1 a ε, om platta varifrån vid pressningen mönster l. dekor överföres till det pressade. HantvB I. 5: 286 (1937). —
-PLÅT. tekn.
1) om plåtar mellan vilka pressning sker l. om plåt som utövar press l. varemot ngt pressas; särsk. om plåtar som inläggas mellan de olika lagren av det som skall pressas i en press. Kjellberg Ull 666 (i handl. fr. 1725). Ahlberg FarmT 81 (1899).
2) plåt avsedd att pressas; särsk. om sådan plåt av mjukt martinstål med en kolhalt av omkring 0,10 % SvTeknUppslB 2: 55 (1939). —
-PULVER. tekn. inom plastindustrien: pulverformig blandning av härdplaster o. fyllnadsmedel, använd för framställning av pressgods; jfr -massa 1. 2SvUppslB (1952). —
-PUMP. [jfr t. presspumpe] tekn. tryckpump; särsk. om sådan pump i hydraulisk press. JournManuf. 2: 227 (1826). HufvudkatalSonesson 1920, 5: 77. —
-PÄRON. (förr) kok. om skalade, torkade o. hoppressade päron som doppats i en gm kokning av päronskal framställd lag o. därefter fått torka. DA 1808, nr 33, s. 7. Langlet Husm. 671 (1884). —
(I 1 a α) -SAFT. [jfr t. press-saft] i sht tekn. saft som man erhållit gm att utsätta ett ämne för pressning. Pasch ÅrsbVetA 1839, s. 47. Pettersson Bakt. 16 (1926). —
-SPIK. (i fackspr.) om spik som tillvärkas gm maskinell bearbetning av ämnen som tillklippts i glödande tillstånd. SlöjdBl. 1887, nr 3, s. 3. Hesselman SkråhantvByggnInd. 45 (1945). —
(I 1 a β) -SPÅN. [efter t. press-span (se presspan)] (i fackspr.) presspapp; förr äv. om ett slags träspån som i sht användes ss. mellanlägg vid pressning av tyg. Möller (1790). Synnerberg 2: 50 (1815). Falbe-Hansen (1912). —
(I 1 a β) -STOCK. i sht skrädd. ss. underlag vid pressning av klädesplagg använd träkloss som har dels en rundad o. dels en platt del; förr äv. om vals använd vid krympning av kläde. SvTyHlex. (1851). Schück (1854; om vals). Sömnadsb. 459 (1915). —
-STÄMPEL, sbst.2 gm pressning åstadkommet avtryck av stämpel. Cannelin (1921; på tyg). Sahlin SkånFärg. 47 (1928; på papper). —
-SVAMP. [jfr t. press-schwamm] farm. om små stycken av (bl. a. gm sammanpressning) preparerad badsvamp (se d. o. 2), som förr användes för att uppsuga sårvätska o. dyl. o. för att utvidga skottkanaler, fistelgångar o. d. TLäk. 1834, s. 345. Ahlberg FarmT 247 (1899). —
-SYLTA, r. l. f. [jfr t. press-sülze] sylta som vid beredningen lägges i press; numera i sht om ett slags sylta av svinhuvud o. magert kött som lägges varvtals. HovförtärSthm 1629, s. 686. StKokb. 334 (1940). —
(I 1 a α) -TALG. (i fackspr.) om den mera svårsmälta delen av talg som utgör återstoden, sedan den (vid margarinfabrikation använda) lättsmälta delen (oleomargarinet) under lindrig värme utpressats. VerdS 73: 13 (1898). Walin Födoämn. 20 (1906). —
-TOBAK. (press- 1737 osv. presse- 1712) pressad tobak (avsedd att tuggas); jfr kiste-gods 2. Wallerius Alm. 1712, s. 40. SFS 1922, s. 199. —
-TORV. [jfr t. presstorf] (i fackspr.) torv beredd i maskin (varur den utpressas i form av strängar), maskintorv. Björkman Skogssk. 109 (1868). LfF 1910, s. 222. Bolin OrgKem. 53 (1925). —
(I 1 a β) -TRÄ, sbst.2 skrädd. träredskap som utgör underlag för pressning; förr äv. om träredskap varmed sömmar utpressades. Dalin FrSvLex. 1: 157 (1842). Fröberg Skrädd. 77 (1941). —
-TYG.
2) (i fackspr.) till I 1 a α, om tyg genom vilket ngt ämne pressas för avskiljande av vissa beståndsdelar; jfr -duk 1. Ahlberg FarmT 86 (1899).
3) (i ä. fackspr.) till I 1 a β: tyg som (skall) pressas l. har pressats. BoupptVäxjö 1805 (efter färgare).
(I 1 a β) -UGN. (förr) ugn för uppvärmning av pressjärn. Kjellberg Ull 415 (cit. fr. 1754). SD 1914, nr 81, s. 4. —
(I 1 a β) -VADMALSTRÖJA. (press- 1768. presse- 1776) (†) tröja av pressad vadmal. Åhstrand Öl. 147 (1768). VetAH 1776, s. 48. —
(I 1) -VATTEN. [jfr t. presswasser] tekn. vatten som är föremål för tryck l. som utövar tryck; särsk. om vatten i hydraulisk press o. d. JernkA 1821, s. 151. En hydraulisk hiss, afsedd att drifvas af pressvatten. TT 1871, s. 259.
Ssgr (i ä. fackspr.): pressvatten- l. pressvattens-höjd. (-vatten- 1813. -vattens- 1834) fallhöjd för vatten som utövar tryck. VetAH 1813, s. 137. JernkA 1834, s. 294.
(I 1 a β) -VECK. gm pressning uppkommet veck; särsk. om sådana veck på byxor. Sömnadsb. 161 (1915). —
(I 1 a α) -VIN. [jfr t. presswein] (föga br.) gm efterpressning erhållet vin. Lind (1749; under kelter-wein). Dalin (1855). —
-VÄRK, n. anläggning l. (del av) maskin för pressningsarbete. JernkA 1878, s. 198. SvD(A) 1926, nr 263, s. 3 (om anläggning). —
-VÄTSKA, r. l. f. tekn.
(I 1) -YTA. [jfr t. pressfläche]
B: (†) PRESSE-JÄRN, se A. —
-PUDDING. om ett slags pressylta beredd av ett oxhuvud; jfr press-huvud, sbst.2 Valleria Hush. 7 (c. 1710). —
-TOBAK, -VADMALSTRÖJA, se A.
Avledn.: PRESSARE, i bet. 1, 4, 5 m.||ig., i bet. 2, 3, 6 r. l. m.
1) (i sht i fackspr.) till I 1 a: person som (yrkesmässigt) sysslar med pressning. Linc. Gg 3 a (1640). ArbStat. 2: 74 (1899). jfr taktegel-, tobaks-pressare m. fl. särsk. till I 1 a β, om person som yrkesmässigt pressar tyg l. klädesplagg. PH 1: 326 (1722). DN(A) 1951, nr 259, s. 24. jfr tyg-pressare m. fl.
2) till I 1 a: redskap som användes vid pressning.
b) [möjl. ombildning av ett icke anträffat prissare, vbalsbst. till prissa, v.1] (†) om visst redskap använt vid kopparsmide; möjl. om träklubba varmed bucklor o. ojämnheter efter smidningen utplånades från kopparbläcken; jfr prissa, sbst. Rinman 1: 1060 (1788).
3) tekn. till I 4, om inrättning på maskin som gm tryck förskjuter ngt i viss riktning l. till visst läge; förr särsk. om pressarstången jämte pressarfoten på en symaskin. ArbB 60 (1887).
4) (mera tillf., om ä. förh.) till I 8: person som hade till uppgift att gm pressning skaffa folk till krigstjänst. Ekbohrn NautOrdb. (1840). Smith 300 (1917). jfr matros-pressare.
5) (numera bl. tillf. ss. senare led i ssgr) i bildl. anv. av 1; särsk.: förtryckare, utsugare; jfr pressa I 7. (Sv.) Pressare .. (fr.) Concussionnaire, Persécuteur, Oppresseur. Nordforss (1805). SvTyHlex. (1851, 1872). jfr tår-pressare.
Ssgr (i allm. till pressare 3): pressar- l. pressare-fot. [jfr t. stoffpresserfuss, eng. presser-foot] tekn. om den nedersta delen av den inrättning i en symaskin som håller tyget i rätt läge, då det passerar nålen. UB 6: 486 (1874).
-stång. tekn. i symaskin: rörlig stång i vars nedre ända pressarfoten är fäst. —
Avledn.: pressbarhet, r. i sht tekn. —
PRESSERI104, n. (i fackspr.) till I 1 a: lokal l. anläggning för pressningsarbeten. 2UB 4: 652 (1899). jfr saft-, tobaks-presseri. —
PRESSERSKA, f. till I 1 a (β); jfr pressare 1 (slutet). Presserska .. erhåller genast .. anställning (hos ”konfektionsaktiebolag”). GHT 1895, nr 256 A, s. 4. SDS 1949, nr 270, s. 14.
Spoiler title
Spoiler content