publicerad: 1957
RESSENTERA, v. -ade.
Ordformer
(resent- (rec-) 1671—1802. ressent- 1658—1837)
Etymologi
[jfr t. ressentieren, eng. resent; av fr. ressentir (ffr. resentir), känna, ha känning av, vara förargad över m. m., av re-, åter, tillbaka, äv. med förstärkande innebörd (se RE-), o. sentir (se SENTERA). — Jfr RESSENTIMENT]
(†)
1) känna (se d. o. 8, särsk. 8 b); äv.: hysa l. visa erkänsla för (ngt) l. uppskattning av (ngn). Någre tappre Officerares nampn, som antingen Kongl. May:t hafwer sielff resenterat, eller äre aff Generalitetet .. recommenderade. Widekindi KrijgH 632 (1671). Därs. 653. Pfeiffer (1837).
2) [jfr 1] upptaga (ngt så l. så), ställa sig (så l. så) med hänsyn till (ngt). Kiöpmännerne här .. (i London) äro mycket ängslijga i anseende till dheras handel i Norden, såsom ej vetandes huru H. K. M:t lärer ressentera detta hofvets förehållande. CGyllenborg (1716) i HSH 10: 296. Därs. 14: 259 (1737).
3) [jfr 1, 2] ta (ngt) illa upp; låta (ngt) gå sig till sinnes; bli förargad över (ngt); äv. i utvidgad anv.: skarpt l. allvarligt uppträda mot (ngt), beivra l. bestraffa (ngt), låta vedergälla (ngt på ngn); äv. abs. Seerdeles ressenterade K. M:tt dhett ofogh dhess Resident (i Nederländerna) wardt tillfogatt. RARP 6: 319 (1658). Därs. 11: 206 (1672; abs.). Wiljandes Wij ther bem(äl)te Sochner sig häruti (dvs. i fråga om gripande av snapphanar) försummelige erwisa, och än widare någon skada tima skulle, af sådane bofwar, som .. icke efterslagne blifwa, then samme uppå hela Sochnen resentera. Schmedeman Just. 689 (1677). Vij bööre reservera oss ett billigt åthalande deruppå (dvs. på de ofrälse ståndens angrepp) och resentera det, som deras obetänksamheet dhet vell förtienar. RARP 13: 59 (1680). Om en af patriotisk nijt skulle säija sin mening .., så tyckes det ey böra så hårdt ressenteras. 2RARP 4: 217 (1726). Pfeiffer (1837). särsk. i uttr. ressentera ngt emot ngn, ställa ngn till ansvar för ngt. Stiernman Com. 5: 367 (1692). LMil. 3: 357 (1693).
4) [jfr motsv. anv. i fr.] refl., i uttr. ressentera sig av ngt, ha känning l. lida av ngt; visa spår av ngt; ge ett nedslående intryck av ngt; anträffat bl. med sakligt subj. Kellgren (SVS) 6: 203 (1788). Alla Spectaclerne ressentera sig af din (dvs. A. N. Edelcrantz') frånvaro. Därs. 283 (1790). Det enda som roar mig här i Berlin är spektaklerna — allt det öfriga resenterar sig fullkomligt af det platta landet. GASilfverstolpe (1802) hos Dahlgren Herrgårdssl. 263.
Spoiler title
Spoiler content