RETICELLA ret1isäl3a2 l. re1-, l. ~Jä-, l. —40, r. l. f.; best. -an.
Etymologi
[av it. reticella, diminutivum till rete, nät, av lat. rete (se RETINA)]
(i fackspr.) ett slags spetssöm av renässanstyp med ett mönster som är byggt efter det rätvinkliga rutnätet; äv. abstrakt, om tillvärkningstekniken. 2UB 8: 445 (1900). Ett örngott av fint linne med utsökt broderi i reticella. Fatab. 1937, s. 246.
-SPETS. Gustaf II Adolfs krage; venetiansk reticellaspets. 2UB 8: 445 (1900; bildunderskrift).
