SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1958  
RISTEL ris3tel2, r.; best. -n; pl. ristlar.
Etymologi
[sv. dial. ristel; jfr nor. (dial.) ristel, isl. ristill, båda med bet.: rist på plog; avledn. av stammen i RISTA, v.2]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = RIST, sbst.2 3. Västerb. 1934, s. 20.
Spoiler title
Spoiler content