publicerad: 1959
ROMANESK rωm1anäs4k l. rω1-, adj.1 -are (gradf. dock bl. mera tillf.; De Geer Hjertkl. 176 (1841), Östergren (1936)). adv. -T.
Ordformer
(-esk 1763 osv. -esque (-qve) 1754—1800)
Etymologi
[jfr ä. t. romanesk, eng. romanesque; av fr. romanesque, till roman (se ROMAN, sbst.2), möjl. efter förebild av it. romanzesco, till romanzo, av ffr. romanz (se ROMAN, sbst.2). — Jfr ROMANESK, sbst., ROMANSK, adj.2]
1) (†) = ROMANTISK 1. Oeconomiska skrifter, .. hvilka jemte en Romanesque skrifart mäst innehålla .. på god tro alt för lätt antagna berättelser. Gadd Landtsk. 1: Föret. 19 (1773). Somliga .. tadla poesi för det är poesi och en roman derföre, att han är romanesk. Hjärne DagDrabbn. 212 (i handl. fr. 1805). jfr: Den som .. vil befatta sig (med att ge ut ett sammandrag av Deguignes historiska värk) .. bör likasom vara en annan Voltaire, utan at hafva de vårdslösheter och det romanesque, som finnes hos denna Skribent. SvMerc. IV. 2: 176 (1758).
2) om sak (l. person); eg.: som är av det slag som brukar förekomma i (visst slag av) romaner l. andra diktvärk, romantisk (se d. o. 2). En .. romanesque död. SvMerc. 1764, s. 581. I .. (Karin Brandts) lefnadsöde inkastas (i romanen) en romanesk episod, då hon förälskar sig i och hemligen trolofvar sig med en ung löjtnant. GHT 1904, nr 273 B, s. 2. Rogberg Två 125 (1929). — särsk. (numera föga br.) om naturföremål, landskap, nejd o. d.; = ROMANTISK 2 a. Ossian 2: 28 (1794). Den undangömda dal / Så tyst, så romanesk, så sval. Tegnér (WB) 1: 298 (1803).
3) (i sht i vitter stil) som på ett l. annat sätt har samband med vad som är romaneskt (i bet. 2), romantisk (se d. o. 3).
a) om person l. folk l. ngns lynne l. själstillstånd l. uppfattning l. om livsyttring av ngt slag; = ROMANTISK 3 a; stundom med bibet. av: ridderlig, chevaleresk. Säfström Banquer. Zz 1 a (1754). Vi (skola) blifva tvingade at bårtkasta alla våra Romanesque idéer om Academiens (i Åbo) uphjelpande til någon glans. Porthan BrSamt. 1: 92 (1783). Lät en qvinna med den mäst spända, mäst romaneska kärlek vara fästad vid en man; och (osv.). Elgström Frunt. 101 (1809). Hans Järta nedlade sitt Embete för en prestfråga som likväl mindre rörde Landshöfdingen än Biskopen: det var romaneskt gjordt; men jag är icke en dylik Paladin. Tegnér (WB) 7: 217 (1831). (Fredrika Bremers moder) var ytligt anlagd och romaneskt skönhetsälskande. Idun 1890, s. 1. I ensamheten blifver den unga flickan romanesk och sysselsätter sig med ett inre fantasilif, som naturligen mest rör sig kring kärleksdrömmar. PT 1904, nr 192 A, s. 3. Olsson Fröding 48 (1950).
b) om litteratur l. konst l. författare l. konstnär o. d.; = ROMANTISK 3 c. Sylwan (o. Bing) 1: 47 (1910). 1600-talets romaneska, pretiösa och burleska poesi. 2NF 23: 967 (1915).
Avledn.: ROMANESKHET, r. l. f. (i sht i vitter stil, mera tillf.) till 3: romantisk inställning l. läggning, romantiskt uppträdande, romantik o. d. Kotzebue Schal. 15 (1822). Runeberg AntRunebg 206 (1869). SvLittH 2: 467 (1919).
Spoiler title
Spoiler content