SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1959  
ROMANISTIK rωm1anisti4k l. 1-, l. rωma1n- l. rωman1-, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr holl. romanistiek, t. romanistik; till ROMANIST l. ROMANISTISK; jfr med avs. på bildningen GERMANISTIK]
(i fackkretsar) vetenskapsgren som sysslar med forskning rörande romanska språk o. (forntida) romansk kultur. VL 1899, nr 272, s. 3. Då man vet hvilken dominerande ställning Gaston Paris intagit inom romanistiken. SD(L) 1905, nr 87, s. 2. NordT 1928, s. 313.
Spoiler title
Spoiler content