publicerad: 1959
ROMBOEDER rom1bωe4der l. -bo-, r. l. m.; best. -n; pl. -edrar—40, stundom —32.
Ordformer
(ofta skrivet -ëder, förr äv. rho-)
Etymologi
[jfr t. rhomboeder, eng. rhombohedron, fr. rhomboèdre; av gr. ῥόμβος (se ROMB, sbst.2) o. ἕδρα, säte, bas (jfr HEXA-EDER)]
(i fackspr.) solid kropp (särsk. kristall) begränsad av sex likformiga, rombiska ytor. Trubbig, spetsig romboeder. Berzelius ÅrsbVetA 1828, s. 40. Den vackraste kalkspaten träffas kristalliserad i rhomboedrar. Fock 1Fys. 371 (1854). Gertz o. Grönwall Min. 18 (1923).
Avledn.: ROMBOEDRISK, adj. [jfr t. rhomboedrisch, eng. rhombohedric, fr. rhomboédrique] (i fackspr.) om solid kropp (särsk. kristall): som utgör l. bildar en romboeder; äv. i utvidgad anv., om ämne: som bildar l. är sammansatt av romboedriska kristaller. NNordenskiöld (1822) hos Berzelius Brev 11: 46. Rhomboedrisk Qvarts. JournManuf. 4: 123 (1834). HantvB I. 1: 63 (1934).
Spoiler title
Spoiler content