SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1959  
ROR, sbst.2, n.; best. -et; pl. = (möjl. äv. att hänföra till sg. ro, Schroderus Comenius 962 (1639), KOF II. 2: 171 (c. 1655)); l. RO, sbst.4, f.? (ÅngermDomb. 4/5 1644, fol. 5 (: lijch-Roo)) l. n. (SthmStadsord. 2: 12 (1682: Roon, pl.)); pl. -n (SthmStadsord. 2: 12 (1682)) l. -r (möjl. äv. att hänföra till sg. ror; se ovan); l. RODER, sbst.5, n.; best. rodret; pl. = (Stiernman Com. 3: 448 (1666: Kyrckiegårds-Roder), AntecknSaml. 141 (cit. fr. 1696: Lijkroderna)); l. ROL, sbst.3, n.; best. -et; pl. = (Sylvius Curtius 602 (1682)); l. ROD, sbst.6, n.; l. ROG, sbst.2, n.?
Ordformer
(ro (-oo) 1644 (: lijch-Roo)1682 (: Roon, pl.). rod 17411769. roder 1658 (: Kyrckiogårdz Roder)1756 (: Kyrkogårds roder). rol (-oo-, -hl) 16171769. roogh 1566. ror (-oo-, -hr) 1617 (: likeror)1807)
Etymologi
[fsv. rof, rogh; jfr ä. d. ru, roe, raa, ruo; sannol. urspr. identiskt med östsv. dial. ro, tak på stolpar, rov, välvt tak i gammaldags kök, isl. hróf, tak l. skjul för fartygsbyggnad, mlt. rōf, skyddstak o. d., mnl. roef, tak (holl. roef, äv.: takformigt lock på likkista, över likkista anbragt ställning som bär bårtäcket), ffris. hrōf, tak, feng. hrōf, tak (eng. roof); av ett germ. hrōfa-, sannol. besläktat med fbulg. stropŭ, tak; formerna ror, rol o. roder äro sannol. ombildningar av ro (möjl. utgående från pl. ror) under anslutning till RODER, sbst.1 (se ROA, sbst.), o. RODER, sbst.3; formen rod beror sannol. på ombildning efter eng. rood, kors (se ROA, sbst.). — Jfr RUFF, kajuta]
(†)
1) ett slags ställning med (bår)täcke l. baldakin o. d. som placerades över likbår l. likkista o. d. (Till kyrkobruk, som kunna undvaras, höra) monghanda offerliws .., Liusestakar, Blossstakar, Liusakronor, Requiem, thet the haffua plägat kalla Roogh, rundt om kring medh Liusapipor. LPetri Kyrkiost. 35 a (1566). Båår medh Roor. Forsius Fosz 580 (1621). För Roret som stodh öfwer Lÿcket ähr gifwit för dess lega .. 1: 24. BoupptSthm 29/4 1675. Därs. 1689, s. 874 a, Bil.
2) gravvård i form av ett litet hus av trä; äv. allmännare, om gravvård av annan form (t. ex. kors). Thett Rool som war satt på hans S. hustrus .. graaf på kyrkiegården. UpplDomb. 1: 19 (1617). (Lat.) Mausoléum. (Sv.) Roor. (T.) ein köstlich Grab. Schroderus Lex. 40 (1637). Vppå sombl. kyrckiogårdar står ännu qwar några opreste och bygde brädehuus och korsz öfwer grafwarna, hwilka än kallas Rohl. Dijkman AntEccl. 57 (1678, 1703). SthmStadsord. 2: 12 (1682). Weste (1807). — jfr GRAV-, KYRKOGÅRDS-, LIK-ROR.
Spoiler title