ROSENKREUTZARE ~kröj2tsare, m.; best. -en, äv. -n; pl. =; äv. ROSENKREUTZER, m., numera bl. (mindre br.) ss. förled i ssgr ROSENKREUTZER- -kröj1tser~.
Ordformer
(äv. -creutz-, -creuz-, -kreuts-, -kreuz-. -are 1807 osv. -er 1664—1759. -er- i ssgr 1896 (: Rosenkreuzerorden)—1930 (: Rosenkreuzerorden))
medlem av rosenkreutzarorden. Christi Rijke, som tusende Åhr skall räckia, såsom Rosencreutzerne, Weigelianerne och Chiliasterne föregifuet hafua. Kempe Krigzpersp. 133 (1664). I, narrar utan vett i Vettenskaperne: / O Swedenborgare! O Rosencreutzare! / O Drömmars tydare! O Skatters sökare! Kellgren (SVS) 2: 231 (1787). Rosenkreutzarnas svenske stormästare. SDS 1957, nr 243, s. 3. —
Ssgr: ROSENKREUTZAR-, äv. ROSENKREUTZARE-, stundom äv. ROSENKREUTZER-BIBLIOTEK(ET). bibliotek (se d. o. 2) innehållande läsning för rosenkreutzare. Rosenkreutzarebiblioteket. (1936; titel på skriftserie). —
-LITTERATUR. [jfr t. rosenkreutzerliteratur] litteratur som ger uttryck åt rosenkreutzarnas idéer; litteratur om rosenkreutzare. JNordström (1924) hos Stiernhielm (SVS) II. 1: 73. —
-MYSTERIUM. [jfr t. rosenkreutzermysterium] jfr mysterium 1, 3. Rosenkreuzermysterier. Heindel (1930; boktitel). —
-ORDEN. [jfr t. rosenkreutzerorden] hemligt sällskap (enligt dess egen tradition stammande från det forntida Egypten) som uppstod i början av 1600-talet o. som numera huvudsakligen arbetar för sociala o. kyrkliga reformer men inom vissa grenar förr företrädesvis omhuldat ockulta vetenskaper. Rosenkreuzerorden (omspann) med sitt nät .. icke så få eljes klarsynte andar. (Schück o.) Warburg LittH 2: 263 (1896). Rosenkreutzare-orden är en världsomspännande brödraorganisation, grundad och arbetande på logebasis. SDS 1957, nr 243, s. 15. —
-SÄLLSKAP~02 l. ~20. [jfr t. rosenkreutzergesellschaft] jfr -loge. NF 13: 1455 (1889). —
