SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1959  
ROSTOCKARE ros3tok2are, äv. 4~100, m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. =; förr äv. ROSTOCKER, i bet. 1 o. 2 m., i bet. 3 r. l. m.; pl. =.
Ordformer
(rockstocker 1587. rostockare (rå-) 1666 (: råstockare bier) osv. rostocker (rå-, -ocker, -åker) 15381866. rustochier 1589)
Etymologi
[av t. rostocker, till stadsnamnet ROSTOCK]
1) person som är bosatt i l. bördig från Rostock; rostockbo; förr äv. i uttr. de rostocker, rostockarna. Ath aristera och beszåte the Rostockers skiip och godz. G1R 12: 13 (1538). (Skepparen) var af nation en rostocker. Roland Minn. 83 (c. 1748).
2) [sannol. elliptiskt för sådana ssgr som ROSTOCKER-KLÄDE, -LAKAN (se ROSTOCK- ssgr)] (†) rostockkläde. Röd Råstocker — 12 .. alnn(e)r. KlädkamRSthm 1565 F, s. 13 a.
3) [jfr motsv. anv. i t.; sannol. elliptiskt för ROSTOCKER-ÄPPLE] (†) = ROSTOCKER-ÄPPLE. Röda Rostocker. Fallén Fleischer 389 (1795).
Ssg (till 1): ROSTOCKARE-BIR. [jfr t. rostockerbier] (†) rostocköl. Bolinus Dagb. 17 (1666).
Spoiler title
Spoiler content