RUDBECKIA rɯdbäk4ia l. rud-, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[till personnamnet RUDBECK med syftning på Olof Rudbeck d. y., Linnés lärare († 1740). — Jfr RUDBECKSÖRT]
bot. (individ l. art tillhörande det från Nordamerika stammande växtsläktet Rudbeckia Lin. (av vilket många arter odlas ss. prydnadsväxter, t. ex. R. laciniata Lin. o. R. speciosa Wend.). Sträv rudbeckia, Rudbeckia hirta Lin. Lilja FlOdlVext. 136 (1839). På dagen gungar den höga gula rudbeckian vid alla pyntade stugor mot Sundets blå. Jönsson SkånSomr. 215 (1925, 1935). Hylander PrydnV 65 (1948).
