[av lt. ruukoop; jfr holl. rouwkoop (mnl. roucoop), t. reukauf; till KÖP;förra leden av mlt. rouwe, rūwe, motsv. mnl. rouwe, t. reue, ånger (se RUELSE)]
(†) pänningsumma som erlades i böter av den som bröt ett köpeavtal; jfr REV-KÖP,RIV-KÖP.Ydhmer (har) begeradh aff Dijtthmer sin spich jgen och ville och deröff[uer] giffua honom sina pening[ier] jgen och der til medh budith honom ähndå 5 d[ale]r i rukiöp. TbLödöse 236(1591).
