SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1960  
RUMMIG, adj.; anträffat bl. i komp. -are.
Etymologi
[avledn. av RUM, sbst.3, l. RUM, adj.]
(†) i uttr. rummigare luft, ss. beteckning för större rörelsefrihet l. mindre tryck l. dyl. KKD 8: 218 (1706).
Spoiler title
Spoiler content