SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1960  
RUNNA run3a2, v. -ade.
Etymologi
[efter amerik. eng. run, värva gäster till hotell o. d., l. till RUNNARE]
om runnare.
1) (i sht om utländska förh.) sjöt. motsv. RUNNARE 1: (mot viss ersättning) locka (sjöman) att besöka visst värdshus l. sjömanslogi l. att överge sitt fartyg o. ta hyra ombord på ett annat fartyg. Han (dvs. sjömannen) hade blivit runnad och befann sig på en ”plimsollare”. Lindwall Jakt 52 (1916).
2) (om förh. i Förenta staterna) motsv. RUNNARE 2: lura (immigrant) på pängar under förespegling att vilja hjälpa honom tillrätta. HZetterström i InnanBörj. 172 (1921). Dens. Gåt. 47 (1922).
Spoiler title
Spoiler content