RUNSK rɯ4nsk, adj.3; adv. -T.
Etymologi
[till förleden i ortnamnet RUNÖ]
som finnes på l. kommer från l. på annat sätt har samband med ön Runö (i Rigabukten); som hör till l. har avseende på det svenska mål som talas på Runö. Äkta runska ord. Ekman BeskrRunö 64 (1847). Gordon Runö 54 (1921).
Avledn.: RUNSKA, sbst.2, r. l. f. det svenska mål som talas på Runö, runömål. Ekman BeskrRunö 63 (1847). Landsm. 1957, s. 10.
SAOB
