publicerad: 1960
RUSH ruʃ4, sbst.2, äv. RUSCH ruʃ4, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er32.
Ordformer
(rusch 1927 osv. rush 1901 osv.)
Etymologi
1) i sht sport. (ofta plötsligt insättande) snabb förflyttning (med ökning av hastigheten) över en kortare sträcka (i sht vid löpning), rusning. IdrBibl. 4: 92 (1918). Om gäddan vid sin rush söker djupet, skall den hållas så stramt som donen tillåta. Hammarström Sportfiske 228 (1925). Wærn avverkade varv efter varv på olympiabyns träningsbana i lugn, malande takt, då och då avbruten av korta, intensiva rusher. SvD(B) 1956, nr 330, s. 16. särsk.
a) i fråga om (kapp)löpning l. kappsimning o. d.: spurt, finish. Johanssons rush på sista meterna .. avgjorde striden till hans favör. IdrBl. 1924, nr 140, s. 2 (i simtävling). SDS 1935, nr 136, s. 12 (i hästkapplöpning).
b) i fråga om fotboll, ishockey o. d.: hastig dribbling l. löpning resp. åkning efter bollen resp. pucken (mot motsidans mål); hastigt anfall. Genast .. gingo ”the Spurs” fram men deras ”rush” stoppades. NordIdrL 1901, s. 192 (i fotbollsmatch i Engl.). (Spelaren) börjar anfallet med rusch från egna buren. DN(A) 1934, nr 17, s. 13 (i fråga om ishockey).
c) i utvidgad anv., i fråga om boxning l. tennis o. d.: snabbt o. häftigt angrepp; särsk. i fråga om sluggning i boxning. Carpentier drivs omotståndligt mot repen genom ursinniga rusher från Jacks sida. Swing 1921, nr 26, s. 12.
d) (mera tillf.) mer l. mindre bildl., särsk. dels om hastig ökning av insatsernas storlek i hasardspel, dels om politiskt partis snabba framryckning. Han tillgrep .. en rush, drev upp insatserna, dubblade, femdubblade, tiodubblade. Siwertz Sel. 2: 19 (1920). Nazisternas väldiga rush, som sopade bort alla partier. DN(A) 1933, nr 197, s. 3.
2) rusning (se RUSNING, sbst.2 3). När den stora rushen kom var .. (handelsmannen) klar att ta emot med bröd, korv, konserver (m. m.). TurÅ 1916, s. 198 (i fråga om resandeström). Rush utan like på sjömanshusen. SvD(B) 1945, nr 156, s. 7 (rubrik). Rush efter svartabörsbiljetter. GHT 1946, nr 232, s. 26. särsk.
a) (tillf.) rusning (se RUSNING, sbst.2 3 a), run (se RUN, sbst.1 1). Småbanker, som ha små möjligheter att möta en tillfällig rusch från insättarna. TT 1927, Allm. s. 161.
b) tillströmning av människor till en nyupptäckt guld- l. diamantfyndighet o. d. (l., allmännare, till stad med möjligheter till stora inkomster); ngn gg äv. om mål för sådan tillströmning; jfr RUSNING, sbst.2 3 b. Den senaste rushen är Los Angeles, där det sägs att ett hus blir färdigt var sjunde minut. Siwertz Lat. 34 (1924). Den våldsammaste rush, som någonsin förekommit i Sydafrika i samband med upptäckten av ett nytt diamantfält, har utspelats .. i Transvaal. GHT 1926, nr 132, s. 6. jfr: San Francisco .. sköt upp ur guldrushen vid slutet av (adertonhundra-)fyrtiotalet. Siwertz Lat. 34 (1924).
Ssgr (till 1; i sht sport.): RUSH-BETONAD, p. adj. särsk. till 1 b, om spelsätt (i fotboll o. d.): som karakteriseras av (täta) rusher. Man spelar .. individuellt och rush-betonat. IdrBl. 1935, nr 7, s. 8. —
(1 b) -MÅL. mål som tillkommer gm l. efter en rush. Billingsfors .. fick första kvarten ett par snabba rushmål. IdrBl. 1935, nr 117, s. 10.
Spoiler title
Spoiler content