RUSCH ruʃ4, sbst.1, l. (i sht i bet. 1) RUSH ruʃ4, sbst.1, r. (Nordström Sven 179(1929) osv.), äv. (föga br.) n. (Alm-Eriksson Prinssk. 60(1932: ett rusch och liv)); best. -en, ss. n. -et.
Ordformer
(ruch 1945. rusch 1825 osv. rush 1930 osv.)
Etymologi
[sv. dial. russj, n., livlig värksamhet l. rörelse o. d.; jfr d. rusj; sannol. av RUTSCH, sbst.1; i bet. 1 (o. 2) delvis möjl. dock av eng. rush (se RUSH, sbst.2) o. i senare tid i varje fall stundom anslutet till RUSH, sbst.2]
1) (vard.) livlig värksamhet, fart, (full) rörelse, aktivitet; i sht i fråga om affärsvärksamhet l. produktion o. d.; stundom närmande sig l. övergående i bet.: högsäsong, högkonjunktur; äv.: hets, jäkt; ofta i förb. med annat sbst. med likartad bet.; jfr RUSH, sbst.2 2, RUSNING, sbst.2 3 c.Vid hamnen blef det lif och rusch (då våren kom). Blanche Portr. 111(1889). Det är en andlös rusch i rörelsen. Rogberg Två 134(1929; i fråga om dans). Det är fart och rush överallt (i stationssamhället). Widegren Släkt. 93(1940). Karlshamns hamn upplever just nu en rush av aldrig tidigare skådad omfattning. Virkestillförseln ökar oupphörligt .. och nu pumpas det in oljefröer både natt och dag. SDS 1957, nr 239, s. 8.
2) (vard.) energi, företagsamhet, driftighet, ”fart”. När ni .. gå till verket med amerikansk rush och energi. SvD(A) 1930, nr 267, s. 10;jfr 1. Han är inte som andra grabbar — det är ingen rusch i honom. Eriksson ÖmhHung. 62(1948).
3) (†) tur, resa; äv.: kringfarande, flackande l. flängande. Mitt vistande i Köpenhamn alltifrån d. 21 var en beständig rusch. Atterbom Bref 198(1825). Visst fara vi till hvarandra på bröllop ..; det är en liten rusch på ett par dagar, när det är snö i skogen och is på sjöarne. Wetterbergh Kapellpr. 6(1849).
SAOB
