SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1960  
RUSTJÄRN, n.; anträffat bl. i pl. =.
Etymologi
[sannol. av ä. lt. ruste (av mlt. rōste; se ROST, sbst.3) o. JÄRN]
(†) roststång; jfr BRAND-JÄRN 1, ROST-JÄRN, sbst.1 2. Till wärckstaden Branda eller RusthJern till giuttungnen — 10 st(ycke)r. ArkliR 1558, avd. 8 (1562).
Spoiler title
Spoiler content