SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1960  
RUTER rɯ4ter, sbst.2; i bet. 1 oböjl. sbst. pl., i bet. 2 oböjl. sbst. sg., r. l. m.
Etymologi
[sv. dial. ruter; av oklart urspr.; möjl. urspr. bildl. anv. av RUTER, sbst.1 — Jfr RUTERS]
1) (†) i sådana uttr. som det l. här blir andra ruter av l. ngn skall få se på andra ruter l. ngn skall visa ngn på andra ruter, det blir annat av resp. ngn skall få se l. skall låta ngn få se på annat. (Flickorna) vända icke ett öga åt en trasig och skäggig landstrykare. Men när man får hatten på sned, och värjan vid sidan, och en sådan grann jacka som denna, då blir det andra ruter utaf. Palmstjerna Snapph. 1: 189 (1831). Det skall bli andra ruter af, vill jag lofva. Mamselln ska ut i verlden och slita ondt. Blanche Posit. 8 (1843). Hade han slagit ihjel mig, så skulle han fått se på andra ruter. Dens. Jernbär. 43 (1847). Jag ska visa dig på andra ruter, jag. Dens. FlStadsg. 75 (1847). Dalin 1: 74 (1850).
2) (vard.) raskhet o. beslutsamhet, tilltagsenhet, fart, kläm, rutsch; karlaktighet; äv. med bibet. av l. närmande sig bet.: karskhet, mod, kurage; särsk. i sådana uttr. som ha ruter i sig l. i kroppen, det är l. finns ruter i ngn, sätta ruter i ngn. De sturska intrigörerna .. (i Härnösand anade icke), att så mycket ruter funnes hos den fromma skalden (F. M. Franzén). Rydqvist (1832) i 3SAH LVII. 3: 78. Några bussiga karlar med ruter i kroppen. Topelius Fält. 2: 227 (1856). Derför fins det nu för tiden så många unga menniskor, som inte alls ha någon ruter eller kläm i sig. Lundquist Stinde Borgarf. 89 (1885). Sätta ruter i pojkar. Lundh Bleik 18 (1911). Han var visserligen skötsam och absolut pålitlig, men det var för litet ruter i honom. SvScoutförbBibl. 28: 241 (1939). — särsk.
a) (†) i uttr. ruter i buken, ruter i kroppen. Kjellenberg ÅterblickDagHänd. 7 (1841).
b) (†) i uttr. icke förstå sig på ruter, vara alltför vek l. dyl. Du förstår dig ej på ruter (säger en rövare till en annan, som visat sig hjärtnupen). Almqvist Amor. 259 (1822, 1839).
c) (enst.) i förb. med (ss. motsats till) hjärter. Det är både ruter och hjerter i den karlen. Lilljebjörn Minn. 140 (1874).
d) (mera tillf.) i fråga om sätt att utföra ngt: hurtighet, kläm o. d. Jag tyckte också, att det sedan blev annan ruter i sången. Arsenius Minn. 141 (c. 1895).
Spoiler title
Spoiler content