SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1960  
RUTSCHA rut3ʃa2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[möjl. etymologiskt identiskt med RUTSCHA, v.1]
(numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) garv. bryna, slipa. Falsen rutschas. 2SvKulturb. 7—8: 262 (1937; i bildunderskrift).
Ssg: RUTSCH-STEN. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) garv. brynsten. 2SvKulturb. 7—8: 251 (1937).
Spoiler title
Spoiler content