SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1960  
RYGGSTÖD ryg3~stø2d, n. (RA I. 3: 733 (1596: ryggestöded; möjl. att hänföra till sg. -stöde), Brahe Tb. 72 (c. 1660) osv.) ((†) r. l. f. RP 4: 236 (1634), Höpken 2: 513 (1758)); best. -et; pl. = (BoupptSthm 1669, s. 379 (möjl. sg.), Sahlstedt (1773) osv.) ((†) -er Sylvius Mornay d 3 b (1674)); förr äv. RYGGSTÖDE, n.; best. -et; pl. -en (KKD 5: 242 (1711), BoupptVäxjö 1817).
Ordformer
(rijg- c. 1595. ryck- 17081711. ryg- 16731779. rygg- 1634 osv. rygge- 15961711. -stodh 1673 (sannol. skrivfel). -stöd c. 1595 osv. -stöde 16821817. -stödet (-ed), sg. best. 1596 osv.)
Etymologi
[jfr d. rygstød, i ä. d. äv. rygstøde, nor. ryggstø, nor. dial. ryggstyd; av RYGG o. STÖD]
1) om ngt som rygg(en) stödes emot l. som användes l. tjänar l. är avsett ss. stöd för rygg(en); särsk. om den del av stol l. annan sittmöbel l. av sittplats i åkdon o. d. mot vilken man stöder ryggen. 12 st Röda stolar uthan Ryggstödh. BoupptSthm 1669, s. 379. KLilljebjörn Hågk. 18 (1838; på tvärsadel). En chäskärra, kärra eller släde, hvarpå säte med ryggstöd finnes. IllSv. 5 (1873). Ryggstödet, hvilket .. utgöres af den bakom stående pulpetens framsida, är .. sammansatt af .. ribbor. InbjHReallärovSthm 1891, s. 23. TT 1900, Allm. s. 170 (om stöd för sillrygg i sillrensningsmaskin). Stiernstedt Bank. 304 (1947). — särsk.
a) (i fackspr.) på l. för sjuksäng: ställbart stöd för sängliggande patients rygg, tjänande att möjliggöra för patienten att inta sittande l. halvsittande ställning. Hygiea 1910, Annonsbil. nr 2, s. 7.
b) i abstraktare anv., närmande sig l. övergående i bet.: stödjande av ryggen. Abramson o. Möller OmarbLbGymn. 31 (1935). särsk. i sådana uttr. som ha(va) l. l. ta(ga) ryggstöd, i sht förr äv. sitt ryggstöd (mot l. emot ngt l. ngn), ha resp. få l. ta stöd för ryggen (gm att stå resp. ställa sig med ryggen mot ngt l. ngn), stödja sig l. ta spjärn med ryggen (mot ngt l. ngn); ngn gg äv. i uttr. ta sig ryggstöd, sätta sig (med ryggen stödd mot ngt). En part (av soldaterna) toge sitt Ryggstöde emot Stubbar och Trä. Sylvius Curtius 571 (1682). HLilljebjörn Hågk. 2: 17 (1867: tar mig ryggstöd). Han flyttade sig ett steg baklänges, så att han fick ryggstöd mot dörrstocken. Moberg Rid 81 (1941). Harlock (1944: ha).
2) i utvidgad l. bildl. anv. av 1; särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) om stöd l. skydd bakifrån för truppstyrka o. d. under krigsoperationer (jfr RYGG 3 a); äv. om fästning l. flottbas l. landområde o. d. som skapar ett bakifrån skyddat strategiskt läge l. utgör stödje- l. replipunkt l. tillflyktsort (vid fara o. d.); jfr RYGG-VÄRN a. RP 4: 236 (1634). (K. X G.) wille .. medh armeerne föllia mig effter, att jag opå alt nödfall skulle hafwa godh ryggstödh. Dahlberg Dagb. 95 (c. 1660; uppl. 1912). (Ferdinand den katolske) inlät sigh vthi Förbund (med Frankrike), .. at hafwa en Ryggstödh, ther Philippus (av Nederländerna) skulle honom angrijpa. Brask Pufendorf Hist. 53 (1680). Välan! svarade Gustaf Adolf, jag fordrar först Wittenbergs fästning som ryggstöd i händelse af olycklig utgång. Fryxell Ber. 6: 319 (1833). Frankrike hade .. för afsigt, att .. med .. (Skottland) till ryggstöd eröfra England. (Rydberg o.) Tegnér Engelhardt 3: 118 (1837). SvFl. 1942, s. 7. jfr (bildl.): Låt oss hoppas, att denna vår borg (dvs. Folkets hus) den dag det gäller må bli ett gott ryggstöd för .. tapperheten (hos den för sina rättigheter kämpande arbetaren). Lidforss Dagsb. 12 (1903).
b) i allmännare bildl. anv., om ngn l. ngt som (står bakom o.) stöder ngn l. ngt (t. ex. i fråga om handlande l. uppträdande) l. som skänker säkerhet l. trygghet l. skydd l. som ngt (t. ex. tankebyggnad l. framställning) stöder sig på o. d.; stöd; hjälp, bistånd; medhåll; beskydd; i sht förr äv. övergående i bet.: skäl l. grund o. d.; jfr RYGG-VÄRN b. RA I. 3: 733 (1596). Der Jag af Herr General auditören, ickie uthi mitt Embete, hade .. så krafftigt ryggestöd, då skole Jag .. lijtett kunna med sådant folck uttretta. VDAkt. 1668, nr 61. The principijs, språåk och ryggstöder, som hoos .. (judarna) sielfwa aldramäst äre gängse, och aff them sielfwa ansees för the bästa .. Skiäl. Sylvius Mornay d 3 b (1671). Han .. behöfde sonen ”till sin höga ålderdombs ryggstöd”. Cavallin Herdam. 2: 287 (cit. fr. 1700). Occupations-theorien .. utgör formations-theoriens verkliga ryggstöd. Biberg 2: 331 (c. 1820). Det moraliska ryggstöd, som skänkes af ett godt hem och en mera vårdad uppfostran. Tegnér LundUniv. 329 (1897). (I den av ryssarna ockuperade zonen i Tyskland) är inte ockupationsmakten ett ryggstöd åt en rutten kapitalism. NDag 1948, nr 298, s. 3. jfr (†): Aldenstundh .. (Sverige) i Konungens frånware uthen ett wist och förnembligett hufwudh, der alle de andre ledemotherne .. wisz tillitt och Rijgstöd till hafwe kunne, icke ware kan. UrkFinlÖ 2: 88 (c. 1595). särsk. om stöd av ekonomisk art. RiksdT 1829, nr 164, s. 1. Han .. hade försäkrat sig om finansiellt ryggstöd hos sin förmögne svärfar. Sanden StålRom. 19 (1929).
c) (mera tillf.) om ngt konkret som tänkes stödja ngt bakifrån (l. uppifrån); särsk. om höjd(sträckning) i dess förhållande till framför liggande lägre terräng. (Gårdsplanen) ligger .. högt uppe i backen med Åresjön nedanför, skogshöjder och fjell rundt omkring och Åreskutan till ryggstöd. Ödman VårD 2: 113 (1888). jfr: Naglarne .. tjena likasom till ryggstöd åt (fingrar och tår). Berlin Lsb. 23 (1852); jfr RYGG 3 j. jfr äv.: Där slätten åter tager ryggstöd mot en ås, där möter först den skånska hagen. Strindberg TrOtr. 4: 141 (1897); jfr 1 b.
Ssgr: A (till 1 b): RYGGSTÖD-HÄNGANDE, p. adj. gymn. hängande med ryggen stödd mot ett redskap o. d. Thulin Gymn. IV. 1: 69 (1935).
B: (i allm. till 1): RYGGSTÖDS-BÄNK. (mera tillf.) bänk med ryggstöd. ASScF VIII. 2: 134 (1863, 1867).
-LÄDER. (numera bl. tillf.) läder (se d. o. 1, 2) som kläder (l. är avsett för klädsel av) ryggstöd. Holmberg Artill. 3: 140 (1883).
-LÖS. som saknar ryggstöd.
1) till 1. Kuylenstierna Ber. 87 (1898; om stolar).
2) (numera bl. tillf.) till 2 b. Den efter .. (konungens) död ryggstödslöse prefekten. KyrkohÅ 1910, MoA. s. 281.
Spoiler title
Spoiler content