SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1961  
RÅDSTUGA 3d~stɯ2ga, sbst.2, l. RÅDSTUVA ~stɯ2va, sbst.2, l. RÅSTUGA 3~stɯ2ga, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -ur NoraskogArk. 5: 131 (1621)); l. RÅDSTU 3dstɯ2 l. rod3-, l. (vanl.) 3stɯ2 l. ros3-, sbst.2, l. RÅSTU 3stɯ2 l. ros3-, sbst.2, r. l. f.; best. -n; pl. -r.
Ordformer
(A. Former med tvåstavig efterled: rath- 1644. rå- 1687 osv. råd- 1621 osv. -stug- 1644 osv. -stuv- 1541 osv. -a 1644, oblik kasus, 1887, nom., osv. -u, oblik kasus 15411691. — i ssgr: -e- 18191846. -u- 1773 osv. B. Former med enstavig efterled: rådstu 1820 osv. råstu 1937 osv. — i ssgr: rådstu- 1880 osv. rådstuv- 1683. råstu- 1818 osv.)
Etymologi
[av (ä.) t. rad(e)stube, av rad, hjul (se RÅD, sbst.4), o. stube (se STUGA); i byggnaden var i äldre tid det för maskindriften nödvändiga stora hjulet uppställt]
metall. byggnad som omger nedre delen av en masugn. Holmkvist BergslHyttspr. 78 (cit. fr. 1541). NoraskogArk. 5: 131 (1621). Timbret till rathstugan eller kånstehuset. OxBr. 11: 348 (1644). JernkA 1820, s. 159. Gödel BergsmL 54 (1937; om ä. förh.).
Ssgr (metall.): A: RÅDSTU-BYGGNAD, -GOLV, se D.
B (†): RÅDSTUV-DRÄNG, se D.
C (numera bl. med vard. prägel): RÅDSTUGE- l. RÅDSTUVE-DRÄNG, -VÄGG, se D.
D: RÅDSTUGU- l. RÅDSTUVU-BYGGNAD. (-stu-) Räkning öfver råstubyggnaden .. vid Ringshyttan. NoraskogArk. 6: 88 (1818).
-DRÄNG. (-stuv- 1683. -stuve- 1819. -stuvu- 1773) (†) hyttdräng (med arbete i rådstugan). Holmkvist BergslHyttspr. 2Tillägg 2 (cit. fr. 1683). BlBergshV 18: 705 (cit. fr. 1819).
-GOLV. (-stu-) JernkA 1880, s. 210.
-HJUL. (-stugu-) (om ä. förh.) drivhjul i rådstuga. Lindberg o. Johansson Karlskoga 127 (i handl. fr. 1774).
-VÄGG. (-stuge-) JernkA 1846, s. 194.
Anm. Det i följ. språkprov förekommande råttstuuffue representerar sannol. en ssg med RÅDSTUGA, sbst.2, snarast ett (i övrigt icke belagt) rådstuve-städ, städ i l. för rådstuga. 1 gammelt tackiärns städh, 1 gammelt Råttstuuffue. Rig 1932, s. 2 (1642).
Spoiler title
Spoiler content