SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1961  
RÅK 4k, sbst.3, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. råk, råke; sidoform till VRÅK, möjl. uppkommen gm bortfall av v i konsonantgrupp i ssgn ORM-VRÅK; jfr ORM-RÅK]
(i vissa trakter) vråk. Ericson Fågelkås. 2: 99 (1907).
Spoiler title
Spoiler content