SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1962  
RÄTTSKAFFT, p. adj.; adv. = (LPetri Psalt. 9: 9 (1560), Dens. Sir. 2: 19 (1561)).
Ordformer
(ret- 1555. rett- 15551561)
Etymologi
[av t. rechtschaffen (se RÄTTSKAFFENS) med anslutning till p. adj. på -t. — Jfr RÄTTSKAFFAD]
(†)
1) = RÄTTSKAFFENS 2; särsk. = RÄTTSKAFFENS 2 d. Tu moste .. bidia Gudh altijdh om thens heliga Andes vplysning och styrkelse, så warder tu .. fromare, och om sidher en rettskafft och fulkommen Christen. LPetri 2Post. 18 a (1555). Ther sådana troo (på Kristus) och bekennelse, antingen platt intet är, eller iw icke reen och retskafft är, ther tencke ingen, at han then heliga Anda, eller then Christeliga Kyrkian finna må. Dens. 3Post. 85 b (1555). Rettskafft j troonne. Dens. 4Post. 33 b (1555).
2) ss. adv.: på ett rättfärdigt l. rättvist l. oförvitligt sätt; jfr RÄTTSKAFFENS 2 d, 4. (Gud) skal döma hela iordena rettwijsliga, och regera folken rettskafft. LPetri Psalt. 9: 9 (1560). The som .. elska (Gud), beflijta sig hålla hans lagh rettskafft. Dens. Sir. 2: 19 (1561).
Spoiler title
Spoiler content