SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1962  
RÄVENKLO 3ven~klω2, m.
Etymologi
[till RÄV, sbst.1, o. KLO, sbst.1, efter mönster av (adliga) familjenamn av typen DJURKLOU, FOGELKLOU; möjl. delvis ombildning av familjenamnet REVENTLOW]
(numera bl. tillf.) listig person, slughuvud; behandlat ss. egennamn. Unga räfvenklo i tulljakten kan nu få komma bäst han behagar. Det skulle just vara roligt att narra honom april. Carlén Rosen 398 (1842). jfr: Räfvenklo far med sin Jutiska skara / Ända åt Carlshamn, der wäntar han stek. Afzelius Sag. XI. 2: 53 (i handl. fr. c. 1710; om den danske överbefälhavaren C. D. Reventlow).
Avledn.: RÄVENKLOISK, adj. (†) slugt uttänkt l. utspekulerad. Ehuru bastbebunden (dvs. bombastisk) Bastholmisk Dansk och RäfwenKloisk den (dvs. den nya predikometoden) må vara. VDAkt. 1788, nr 546.
Spoiler title
Spoiler content