SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1963  
SACHEM, m.; pl. -er (HB 3: 228 (1644: Zachimer), Därs. (1877)) l. -s (Sjöberg); l. SACKEMAN, m.; pl. = (HB 5: 256 (1654)) l. -män (HB 5: 255 (1654)) l. -maner (HB 3: 228 (1877)).
Ordformer
(sachem 18271877. sackemen, pl. 1702. sackhemaner, pl. 1877. sackiman (-mm-) 1654. zachimer, pl. 1644)
Etymologi
[jfr eng. sachem, i ä. eng. äv. sachema, sachim m. m.; av indianspr. (algonkinspr.) sachima(u), shahman m. m., hövding]
(†) om hövding l. anförare för (stam av) nordamerikanska indianer. HB 3: 228 (1644). Anno 1654. Den 8 Julij kommo Peminacka och Ahopameck Sackimmen till Forten Christina der dee om sijne lender, hwilka them tillhöra till taals kommo. Därs. 5: 255 (1654). Sjöberg Irving Ind. 20 (1827). HB 3: 228 (1877).
Spoiler title