SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1963  
SALEP sa4lep, förr äv. SALAB l. SALEB l. SALAP l. SALOP, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(salab 1767. salap 1815. saleb 1792—1904. salef 1889. salep 1764 osv. saleppen, sg. best. 1861. salop 1776 (: Salops roten). salup 1783)
Etymologi
[jfr d. salep, nor. salepp, t. salep, eng. salo(o)p, sal(o)up, fr. salep, salap, turk. sālep, arab. saḥlab; sannol. ytterst av arab. kuṣā aṯ-ṯa‛lab, (rotknölar av) orkidé, eg.: rävtestiklar; benämningen given på grund av de parvis förekommande rotknölarnas likhet med testiklar; jfr ORKIS]
1) (i fackspr.) (drog av) torkade rotknölar (l. därav framställt pulver) av vissa orkidéer; äv. om dryck l. gelé som beretts av (pulver av) sådana rotknölar. VetAH 1764, s. 245. Salep från Orienten pulveriserad, löses till största delen i varmt vatten och fordras blott 1/2 uns af pulvret till 2 librer vatten, för att deraf erhålla ett tjockt och stadigt gelé. SvBot. nr 220 (1805). (Turken:) Hit med salep! .. men med portvin uti! Sturzen-Becker 3: 73 (1861). Till frukost hade (hans majestät Saraj) .. fått en läcker fiskrätt .. tillredd i en sås av grädde, olivolja .. salep och kardemumma. Essén HExc. 195 (1916). Salep har teknisk användning till appretering av sidentyger, till beredning av bokbindare- och skomakareklister .. och inom medicinen som ett för barn och svaga personer värdefullt, svagt stoppande näringsmedel. Kjellin (1927).
2) (numera knappast br.) bot. benämning på vissa orkidéer av vilka salep (i bet. 1) erhålles; särsk. om orkidéerna Anacamptis pyramidalis (Lin.) Rich. (salepsrot), Orchis mascula Lin. (Sankt Pers nycklar) l. Orchis Morio Lin. (göknycklar). Lannér LandtmWänn. 16 (1767; om Orchis Morio). Vår Svenska Salep eller Orchis Morio. VetAH 1771, s. 314. Thunberg AnvPharmVäxt. 2: 38 (1827; om Orchis mascula). Neuman o. Ahlfvengren Fl. 631 (1901; om Anacamptis pyramidalis). Törje Växtfört. 2: 30 (1938; om Anacamptis pyramidalis).
3) [benämningen given på grund av att arrowroten användes ss. ersättning för den dyrare äkta salepen] (i fackspr.) i uttr. västindisk salep, (mjöl av) rotstockar av den tropiska rörväxten Maranta arundinacea Lin., arrowrot. Pasch ÅrsbVetA 1843, s. 37. 2SvUppslB 25: 83 (1953).
Ssgr (till 1; i fackspr. Anm. Av ssgsformerna salep- o. saleps- är den förra den vanliga i flertalet ssgr, medan den senare numera bl. mera tillf. användes. Undantag utgör ssgn -rot 2, där ssgsformen saleps- är den så gott som enda brukliga): SALEP- l. (se anm. ovan) SALEPS-CHOKLAD. [jfr t. salepschokolade] (i sht förr) choklad tillredd med salep. SvKock. 180 (1837). Mellerstedt SvKondB 322 (1924). —
-KNÖL. [jfr t. salepknollen] rotknöl av salepväxt. Rosendahl Farm. 65 (1895). —
-MJÖL. mjöl framställt av rotknölar från salepväxt. Hagdahl Kok. 131 (1879). —
-MJÖLK. (förr) Salep-mjölk ... Kokar man et Lod (saleppulver) .. 1/4 timme i mjölk och lägger därtil litet socker och Orangewatten, så får man däraf en smakelig mat. Lannér LandtmWänn. 16 (1767). —
-PULVER. [jfr t. saleppulver] pulver framställt av salepknölar. Forshæll OrgPharm. 324 (1836). —
-ROT. [jfr t. salepwurzel]
1) (drog av) torkade salepknölar (l. därav framställt pulver). VetAH 1785, s. 25.
2) bot. salepväxt; numera bl. (nästan bl. i formen saleps-rot) om orkidén Anacamptis pyramidalis (Lin.) Rich. Lim, giordt af Salops roten, en ört som (osv.). Fréville Söderh. 1: 254 (1776); jfr 1. Fries BotUtfl. 3: 205 (1864). Den sällsynta orchidéen salepsrot (Anacamptis pyramidalis). SvNat. 1935, s. 106. FoFl. 1954, s. 67.
Ssg (till -rot 2): salepsrot-släkte(t). bot. släktet Anacamptis Rich. ArkBot. II. 1: 69 (1904). —
-SLEM, n. [jfr t. salepschleim] om det geléartade ämne som erhålles ur (pulver av) salepknölar (o. vatten). TLäk. 1832, s. 77. —
-VATTEN. (numera bl. mera tillf.) vatten vari saleppulver uppslammats. SPF 1831, s. 211. —
-VÄLLING. välling beredd av salep. Svedberg Farm. 297 (1889). —
-VÄXT. växt varifrån salep erhålles. Jönsson Gagnv. 344 (1910). —
-ÖRT. (saleps- c. 1870—1891) (numera föga br.) orkidén Anacamptis pyramidalis (Lin.) Rich., salepsrot. Fries Ordb. 105 (c. 1870). WoJ (1891).
Spoiler title
Spoiler content