SALPINX sal4piŋks, r. l. f. l. m.; i best. anv. utan slutartikel; pl. salpinger salpiŋ4er l. 400.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. salpinx, senlat. salpinx (gen. -ingis), trumpet, i nylat. äv.: äggledare, örontrumpet; av gr. σάλπιγξ (gen. -ιγγος), trumpet]
1) (i fackspr.) i det forntida Grekland använd trumpet med rakt trångt rör. Höijer(1864). SohlmanMusiklex. 4: 562(1952).
2) livmodertrumpet, äggledare. Josephson Gynek. 281(1902). Såväl i Berlin som i Frankfurt uppgav man sig ha mycket goda resultat (av ultrakortvågsbehandling) av affektioner i salpingerna. SvLäkT 1935, s. 50.2SvUppslB(1953).
