[av lat. salutaris, hälsosam, sund, nyttig o. d., avledn. av salus (se SALUT); jfr t. salutarisch, eng. salutary o. SALUTÄR]
(†) nyttig; tjänlig. Derföre tycker migh eij heller rådeligit, att E. K. M:tt för denne respect skull (dvs. av hänsyn till det önskvärda i konungens närvaro i riket i den händelse Danmark blev anfallet o. icke kunde försvara sig) skulle alle andre salutare och nödige consilia förlåtha. AOxenstierna 4: 125(1628). Hans Maij.tt hade vijd ett så salutart verks bearbetande (dvs. försöket att åstadkomma fred mellan Frankrike o. kejsaren) veelat bruka min Persohn. BOxenstierna(1674) i BrinkmArch. 2: 142.
SAOB
