SAMBO sam4bω l. -o, sbst.1, äv. ZAMBO sam4bω l. -o, l. med mer l. mindre genuint spanskt uttal, m.||ig.; best. -n; pl. -r (SAOL(1950) osv.) l. -s (Palmblad osv.), äv. -er (NF 10: 1363(1886), 2NF 19: 273(1913)); pl. best. -rna (SAOL(1950) osv.).
Ordformer
(sa- 1854 osv. za- 1840—1955)
Etymologi
[jfr t. zambo, eng. sambo, fr. zambo; av span. zambo, substantivering av zambo, som har krokiga ben, sannol. en ombildning av lat. strabus, skelande (senlat. äv. strambus), av gr. στραβός, förvriden, skelande, i avljudsförh. till στρεβλόω, vrider]
2) avkomling av neger o. mulatt. Mulatten föraktar sambon (trefjerdedels svart) och sambon i sin ordning den oblandadt svarta. Skogman Eug. 1: 31(1854). 2SvUppslB 32: 224(1955).
3) (†) avkomling av neger o. vit, mulatt. Andersson(1845). Dalin(1871).
