publicerad: 1964
SAM- ssgr (forts.):
SAM-KYNJAD, p. adj. [jfr fvn. kynjaðr, som tillhör en (så l. så beskaffad) släkt, till kyn, slag, släkt (se kön, sbst.); jfr äv. fvn. samkynja, av samma släkt] (†) i uttr. samkynjad med ngn, av samma släkt som ngn, besläktad med ngn. Bureus Suml. 634 b (c. 1630). —
-KYNNE. (†) i uttr. släktas på samkynnet, om son: brås på fadern (resp. om dotter: brås på modern); jfr kynne 2 a. Sonen släktes så snart på möderne och dottern på fäderne som de släktes på samkyndet. JBureus (c. 1640) i 3SAH 23: 332 (rättat efter hskr.). —
-KYRKLIG. som har avseende på l. innebär samarbete mellan olika kyrkosamfund, ekumenisk. Olsson o. Sjögren OnkSamStug. 40 (1952). —
(4, 7) -KÄNNANDE, n. (mindre br.) psykol. om förhållandet att flera personer (gm ömsesidig påverkan) förnimma o. känna på samma sätt, massuggestion. GHT 1924, nr 45, s. 3. Segerstedt Spalt. 52 (1928, 1933). —
-KÄNSLA.
1) [sannol. efter nylat. coenæsthesis, helhetsuppfattning, bildat av gr. κοινός, gemensam, o. αἲσϑησις, känsla] (†) till 2, om människans förmåga att uppfatta kroppens allmänna tillstånd (t. ex. av rörelse, vila, kraft) o. kroppens förening med själen; jfr jag-medvetande. Franzén Minnest. 2: 30 (1822). BL 13: 71 (1847).
2) till 2, 4, 7: känsla som är gemensam för två l. flera (särsk. psykol. om känsla hos två l. flera, som hänför sig direkt till en o. samma orsak); äv. om känsla av samhörighet (med ngn l. ngt l. mellan ngra); förr äv.: medkänsla (med ngn) l. sympati (för ngn l. ngt). Wingård 2: 313 (1843). När en lemm (i ”den kropp, hvars hufvud Christus är”) lider, lida de alla genom samkänsla. Därs. 99 (1847). Det är ganska naturligt, att Fredrik (II), som räknade bland sina största statsmannabragder att ha lyckats tillvägabringa Polens delning, ej kunde äga någon samkänsla för, ännu mindre försvara, en alldeles motsatt statskonst. Beskow i 2SAH 40: 110 (1865). Något enstaka folk, som liksom med flit afsöndrat sig från samkänslan med vår kulturvärlds politiska lifsvillkor. Hjärne K12 V (1902). Från min medkänsla skiljer sig min samkänsla främst därigenom, att den direkt hänför sig till samma orsak som ett annat väsens känslotillstånd och icke betingas av tanken på vad detta andra väsen känner. Lilius VäxKänsl. 2: 115 (1924). —
-KÄNSLIG.
1) (†) till 2, 4: som kännetecknas av sympati l. medkänsla. Lysander Almqvist 172 (1878). Schulthess (1885).
2) (numera föga br.) till 4, 7, om ngns sinne o. d.: som harmonierar (med ngt) i fråga om känslor. Nyblom i 2SAH 57: 158 (1880). Söderhjelm Upps. 137 (1905). —
-KÖNAD, p. adj.
1) (i fackspr.) till 1 a: som har både manliga o. kvinnliga könsorgan.
a) (numera mindre br.) zool. om djur: hermafroditisk. Sundevall Zool. 121 (1835). Jönsson SkånSomr. 47 (1935).
b) bot. om blomma: som har både ståndare o. pistill(er), tvåkönad; förr äv. om växt: som har blommor med både ståndare o. pistill(er). Hartman Fl. XXII (1820; i pl., om växter). Haller o. Julius 25 (1908).
2) (med prägel av fackspr.) till 4: om individ i förhållande till annan individ: som är av samma kön. BtRiksdP 1886, I. 1: nr 2, ProtJust. s. 46 (1885). —
-KÖNIGHET~002, äv. ~200, r. l. f. [till -könad] (i fackspr., numera föga br.) egenskapen att vara samkönad (se d. o. 1). BotN 1868, s. 105. —
-KÖP. [fsv. samköp, överenskommelse; jfr fsv. samköps, adv., i ett för allt; jfr äv. fd. sam(t)køb (i bet. 2), mlt. sam(t)kōp (i bet. 2 o. 3)]
2) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) till 2: (olagligt) uppköpande av varor i större mängd (på landsbygden); förr äv. i uttr. göra samköp, bedriva sådan upphandling; jfr lands-köp. Magistraten i Jönköping ville .. veta, om .. borgaren ”med honom (dvs. en bonddräng) ackorderat, samköp gjort eller givit i kommission så resa kring landet”. Forssell BoråsStHist. 1: 191 (cit. fr. 1688). Därs. 68 (1952).
3) till 4: av två l. flera parter gemensamt verkställt inköp (av förnödenheter o. d.) i syfte att nedbringa priset. BerKoopFörbKongr. 1899—1906 150 (1903).
Ssgr (i allm. till -köp 3): samköps-bod. (i sht i skildring av ä. förh.) = -köps-butik 2. NorrkT 1916, nr 244, s. 6.
-butik. 1) till -köp 1: butik där varor av olika slag kunna köpas. MT 1956, nr 150, s. 8. 2) till -köp 3: butik där varor som inköpts gm samköp distribueras (till medlemmarna i samköpsförening o. d.). Helmfrid Holmen. 389 (1954).
-förening. förening som gör gemensamma inköp för medlemmarnas räkning i syfte att nedbringa kostnaderna. BerKoopFörbKongr. 1899—1906 149 (1903).
(2) -KÖPA. [jfr mlt. samtkȫpen] (†) uppköpa (ngt) i större mängd (på landsbygden); äv. abs.: bedriva sådan upphandling l. sådant landsköp; jfr samman-köpa. Fördy samköpte de (dvs. två landsortsbor) alnemått (dvs. textilvaror), därmed de förringar vårt borgerskaps näring. Forssell BoråsStHist. 1: 67 (cit. fr. 1624). Allmogen .., som själv har någon tillverkning såsom egit avel, må därmed resa till närmaste köpstad, den att föryttra, och icke med samköpande .. vara det skattdragande borgerskapet i vägen. Därs. 198 (cit. fr. 1714). —
(2) -KÖPARE. [jfr mlt. samtkȫper o. -köpa] (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) person som uppköpte varor (på landsbygden) i större mängd; jfr landsköpman. 3 danske Tiuffr och sam kiöpare. VRP 1616, s. 324. Forssell BoråsStHist. 2: 70 (1953; om förh. 1693). —
(7 slutet) -KÖRD, p. adj. om häst: gm körning (t. ex. i par l. tandem) samövad (med en l. flera andra). Slotte Sång. 45 (1918). —
-KÖRNING.
1) (i fackspr.) till 4, 6, om samdrift av (industriella) anläggningar l. företag inom samma bransch; särsk. i fråga om kraftverk. 2NF 37: 189 (1924; i fråga om kraftverk). PressT 1960, nr 8, s. 4 (i fråga om tidningsföretag).
Spoiler title
Spoiler content