SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1964  
SAM- ssgr (forts.): SAM-LAG, n. [jfr fvn. samlag]
1) till 1 a, om (förhållandet att två personer ligga tillsammans o. därvid ha) könsumgänge; äv. konkretare, om enskilt tillfälle då könsumgänge äger rum; i sht förr äv. om könsumgänge mellan djur: parning; jfr samman-lag. Skytte Or. D 3 a (1604). Thet hade sigh fast annorlunda medh oskäligh Creaturs samlagh än medh Menniskiors. Schroderus JMCr. 532 (1620). Dessa hustrur tillåtas att träda i gifte med sina lägrare, om de med giltiga skäl kunna visa, att deras män förrän de begynt sitt samlag varit omkomne. UrFinlH 705 (1713). Han flydde in i det sexuella, in i vällusten, in i nervösa samlag. Hedberg BleknBrud. 18 (1951). jfr äktenskaps-samlag.
2) (†) till 1 a, om förhållandet att två l. flera personer bo l. vistas tillsammans; särsk. (motsv. lag, sbst.3 13 c): sammankomst, samkväm; jfr samman-lag. Lagh .. ther medh .. Möthe, sampt andre Samlagh kunna förbiudhas (i pesttider). Carolstadius Pest. C 1 b (1620). Heinrich (1828). särsk. i uttr. bygga sam- och bolag, sätta bo; jfr bolag, sbst.2 1 a. Swedberg Schibb. a 2 b (1716).
3) (†) till 2 c, 4, 5, om överenskommelse l. sammanslutning l. förbindelse o. d. mellan två l. flera personer.
a) motsv. lag, sbst.3 13 b, i uttr. giva sig i samlag med ngn, giva sig i lag med ngn. The äro rijka folck, wij kunne intet gifua oss i samlagh medh them om sådant (dvs. i fråga om en äktenskapsförbindelse). VDAkt. 1704, nr 294.
b) motsv. lag, sbst.3 13 d, om kompanjonskap l. bolag o. d.; äv. i uttr. lägga samlag tillhopa, gå i kompanjonskap; äv. (motsv. lag, sbst.3 13 d α) om förbund l. allians mellan två stater; äv. övergående i konkretare anv. (jfr lag, sbst.3 14 c); jfr samman-lag. BtSödKultH 12: 83 (1598). Förbundet eller Samlaget emillan Swerike och Påland. Bureus Påw. A 2 a (1604). Årett effter hafwe dhe återigen lagdtt samlagh tilhopa. BtÅboH I. 4: 25 (1627). Ondt giöra samlag medh dhen mächtiga. Grubb 629 (1665). Wisby (den tilförene inbegripin warit vti de lofliga Hänse-Städernas samlag ..). Rüdling 11 (1731). Dähnert (1784). jfr skuta-samlag. särsk. [jfr 1] motsv. lag, sbst.3 13 d β, om äktenskap. Jag (dvs. Ingeborg) .. wälier mig .. Götrik till ynnest och samlag. Verelius Gothr. 72 (1664; fvn. orig.: til yndis oc samlaga). Ssgr (i allm. till -lag 1): samlags-akt. jfr akt, sbst.1 I 2 slutet. Martinson Kvinn. 120 (1933). -handel. (†) till -lag 3 b: handel som bedrives i kompanjonskap, bolagshandel. HT 1896, s. 74 (i handl. fr. c. 1650). NJA 1874, s. 172. -scen. scen som framställer l. innebär ett samlag. Fogelström Somm. 204 (1951). -teknik. SvD(A) 1962, nr 75, s. 10.
(2 c, 4, 5) -LAGA, f. [jfr fvn. samlaga, sammanläggning] (†) bolag (se bolag, sbst.2 3); jfr -lag 3 b. Compagnie-Handel .., så i frije och öpne, som slutne Samlagor. Risingh KiöpH 111 (1669). Ssg: samlago-handel. (†) = -lags-handel. Risingh KiöpH 79 (1669).
(1 b, 4) -LAGRING. handel. lagring varvid flera ägares varor lagras tillsamman o. varje ägare äger att disponera varor av den kvantitet o. kvalitet som han inlämnat (men icke just det av honom inlämnade partiet). SFS 1931, s. 251.
(2) -LAND; pl. -länder. (numera bl. mera tillf.) om land i förhållande till annat land med vilket det är förenat i union; jfr -rike. Oscar II Mem. 2: 56 (1883).
Spoiler title