publicerad: 2023
ÄKTENSKAP äk3ten~ska2p, förr äv. ÄKTESKAP, n. (Hebr. 13: 4 (NT 1526) osv.) ((†) r. l. m. l. f. TbLödöse 245 (1591), VDAkt. 1736, nr 101); best. -et; pl. = (LPetri Œc. 10 (1559: æckteskapena, pl. best.), Grubb 628 (1665) osv.) ((†) -er VDAkt. 1689, nr 456, Sparre Stand. 240 (1847)).
Ordformer
(echta- 1575 (: Echtaskaps saker). echte- 1528–1710. echten- 1561 (: Echtenschappz stifftningh)–1735 (: Echtenskaps Lefnad). egtha- 1527. ekte- (-c-, -ck-, -th-) 1526–1591. ekten- (-c-, -ck-, -g-) 1525–1799. ächte- 1541 (: Ächteskaps säng)–1650. ächten- (ae-, æ-) 1575 (: ächtenskapz kärleckz gåffue)–1772 (: Ächtenskaps jnträdet). äcke- 1599. äckta- 1686. äkte- (ää-, æ-, -c-, -ck-, -th-) 1526–1794. äkten- (æ-, -ck-, -g-, -th-) 1527 osv.; se för övr. -SKAP)
Etymologi
[fsv. äktaskap, äkte(n)skap; liksom fd. ækteskap (d. ægteskab), nor. ekteskap av mlt. echt(e)schop, ssg av echt(e) (se ÄKTA, adj.) o. -schop (se -SKAP); -n- sannol. efter mönster av ord som DRYCKENSKAP, KÖPENSKAP, VETENSKAP m. fl.]
av lag l. religion l. sed erkänd l. reglerad samlevnadsform (innefattande sexuellt samliv) vanl. (o. i fråga om nutida sv. förh. bl.) för två gm vigsel förenade vuxna personer (av olika kön) o. medförande vissa rättsverkningar för kontrahenterna; äv. om den förbindelse l. det förbund som sådan samlevnadsform medför; särsk. i uttr. äktenskapet mellan den och den; äv. bildl.; jfr BOLAG, sbst.2 1, GIFTE 2, HJONELAG 1, MANNA-VIV 2. Ääctescapit är ärlighit ibland alla. Hebr. 13: 4 (NT 1526). Echtenskap .. är, när Man och Qwinna boo tilhopa, såsom Echtafolck. Schroderus Comenius 588 (1639). At intet echte(n)skap sker på jorden, thet icke Gud beslutit hafwer i him(m)elen. Swedberg Cat. 302 (1709). Ett äktenskap har jag sett på nära håll … och det var fasansfullt! Strindberg Dödsd. 63 (1901). Hans äktenskap, med lady Margaret Gordon, blev oväntat lyckligt. Selander Pegas. 33 (1937, 1950). Herr Christoffer hade 1583 gift sig med Elisabet Arvidsdotter och i detta äktenskap föddes två söner, Christoffer och Sven. Kulturen 1963, s. 83. Ledningen för Proventus håller på att sy ihop ett äktenskap mellan Götabanken och Wermlandsbanken. GbgP 9/12 1986, s. 1. — jfr CIVIL-, GRUPP-, KAMRAT-, KONVENANS-, KUSIN-, MÖNSTER-, RESONEMANGS-, SAMVETS-, SKEN-, TVÅNGS-ÄKTENSKAP m. fl. — särsk.
a) i fråga om äktenskaps ingående; särsk. i sådana uttr. som ingå l. knyta äktenskap (jfr INGÅ II 1 b α resp. KNYTA, v. 7 b), inträda i (förr äv. till) äktenskap (se INTRÄDA, v.1 I 2 a ε), äv. (numera bl. i högre stil o. jur.) sluta äktenskap (jfr SLUTA, v.1 I 23 c); förr äv. i sådana uttr. som binda l. bygga äktenskap (se BINDA, v. 21 b α slutet, resp. BYGGA 10 c), begiva sig till äktenskap (se BEGIVA II 2 c ε), giva sig i äktenskap (jfr GIVA, v. II 7), gå i äktenskap (se GÅ VIII 2 e), ingå i äktenskap (se INGÅ I 1 b ζ), inlåta sig i äktenskap (se INLÅTA 2 a δ), iträda äktenskap (se I-TRÄDA, v.1 b), komma till äktenskap, sammanbygga äktenskap (se SAMMAN-BYGGA 4 c), sammangiva sig till äktenskap (se SAMMAN-GIVA 1), sammanträda i äktenskap (se SAMMAN-TRÄDA, v.2 I 1 a), skrida till äktenskap (se SKRIDA 4 c), träda (ut)i l. till äktenskap (se TRÄDA, v.3 I 4 b δ). Mat. 19: 10 (NT 1526). Ath thenne vill giffue sig i ækteskap epter gudz lag. G1R 4: 55 (1527). Såsom och the som settia sina barn til tienst hoos sådana Kätterska menniskior, eller och låta sina barn komma til echteskap medh them. OMartini Pred. B 1 b (1606). Jag kan .. bevittna att de äktenskaper, hvilka knytas i följd af goda råd, oftast blifva lyckligare. Sparre Stand. 240 (1847). Konungens samtycke kan icke heller .. förhindra förlust af successionsrätten, om äktenskapet slutes med ”enskild svensk eller utländsk mans dotter”. Reuterskiöld Grundlag. 195 (1924). På alla hjärtans dag så var det till slut äntligen dags att byta ringar och ingå äktenskap. Ljusnan 16/2 2021, s. 16.
b) i fråga om att ge ngn löfte om äktenskap l. bortlova ngn till äktenskap; särsk. i sådana uttr. som lova ngn äktenskap (jfr LOVA, v.2 1), utlova äktenskap, förr äv. ge ngn en ring på äktenskap; förr äv. i förb. med tillsäga (jfr TILLSÄGA 4 c). At honom för nogen tiid sedhan var loffuet oc tilsakt en piige til ækthescap. G1R 4: 54 (1527). Eenn piga, thenn hann haffuer giffuit een ringh på ektenskap, att hann wille haffue henne thill sin ekte hustro. VadstÄTb. 158 (1592). Den utlåfwade echtenskap emillan hennes doter Elin och Jacob Suneson. VDAkt. 1662, nr 381. Han lovar henne äktenskap och trygghet i Sverige. GbgP 30/12 1997, s. 2.
c) (i sht förr) i fråga om att offentligt tillkännage ett tilltänkt äktenskap, i förb. med verbet lysa (jfr LYSA, v.2 8 b γ). (Sedan han) låtit 3:ne gånger för sig lysa till äktenskap med undertecknad, men derefter från sin hemort afwikit. PT 11/6 1819, s. 6. Lysning till äktenskap har avkunnats mellan: Studerande Sten Malmborg och Lillemor Andersson. Jörgensdotter BergDöttrar 396 (2009).
d) i fråga om äktenskapsbrott l. äktenskaps upplösning o. d.; särsk. i sådana uttr. som bryta äktenskap(et), låta upplösa äktenskapet (jfr BRYTA 34 a) (förr äv.: begå äktenskapsbrott (se BRYTA 34 a slutet)), upplösa äktenskap(et) (jfr UPP-LÖSA 1 a α), (numera nästan bl. jur.) skillnad i äktenskapet (se SKILLNAD 11 a), förr äv. i förb. med förlöpa, i fråga om ena makens övergivande av den andra (jfr FÖRLÖPA III 1). Syr. 23: 18 (öv. 1536). Hoorkarlar, blodskändare, Sodomitiske bolare, och the som uthan saak förlöpa sitt ächtenskap. KOF II. 2: 98 (c. 1655). Återgång av äktenskap. SFS 1915, s. 1040. Ett äktenskap som var på väg att upplösas. Östergren SistCig. 166 (2009). 1972 ändrades den svenska äktenskapsbalken. Därefter var det inte längre negativt i en vårdnadsprocess att ha varit den som ville bryta äktenskapet. SundsvT 30/7 2011, s. 7.
e) i vissa uttr.
α) i sådana uttr. som kyrkligt resp. borgerligt l. civilt äktenskap (se CIVIL, adj. 7 slutet; jfr BORGERLIG 3 d, KYRKLIG 2), om äktenskap som stadfästs av präst resp. vid civil myndighet. DA 30/4 1825, s. 2. (Franska) Staten känner alldeles icke något blandadt äktenskap, emedan den har ett borgerligt äktenskap, som afslutas på märiet, rådhuset, efter bestämda former. SkånP 28/12 1838, s. 1. Hvar och en embetsman, som beträdes med att hafva haft umgänge med qvinna, utan kyrkligt äktenskap, (bör) vara från sitt embete skiljd och afsatt!! SthmFig. 1847, s. 287.
β) (numera i sht i högre stil) i sådana uttr. som äktenskapets frukt (jfr FRUKT, sbst.1 5 d), om barn avlat inom äktenskapet. Fast .. (er hustru) är hädan dragen / Ok til Guds Stol optagen, / Så haer lel hennes Tukt / Hoos Eer, til Tröst kwar lemnad / så mykkit, som Gud ämnad / Af Ektenskapens Frukt. Lucidor (SVS) 304 (c. 1670; uppl. 1997).
γ) (om ä. förh.) i uttr. ofullkomnat äktenskap (jfr O-FULLKOMNAD 2 slutet). Allmänna lagen erkänner .. tvenne slag af äktenskap, nemligen 1) äktenskap med vigsel eller fullkomnade samt 2) äktenskap utan vigsel eller ofullkomnade äktenskap. Olivecrona LagbGift. 128 (1851).
ε) (†) i sådana uttr. som rätt äktenskap, rättsligt giltigt äktenskap; jfr RÄTT, adj.2 1 g. Oc ær för then skyll for:de mester Oloffs gifthermoll ey rett hionelag eller ektenscap. G1R 2: 274 (1525). Effter emellan them ær rett egthaskap. G1R 4: 243 (1527). Schück Wivallius 1: 173 (i handl. fr. 1632).
ζ) (†) i sådana uttr. som rent äktenskap, äktenskap präglat av trohet l. ärbarhet o. d.; jfr REN, adj. 18 b. Och haffua nu icke meer hwarkin något reent leffuerne eller ecteskap, vtan then ene dräper then andra med list, eller bryter honom emoot med hoor. SalWijsh. 14: 24 (öv. 1536). Han hölt reent echteskap, och fruchtade Gudh. TobCom. A 3 a (1550). Drottning Margareta .. (var) Gudfruktig, ren i sit Äktenskap, from i hjärtat, ganska mon om, at behaga sin Herre. Celsius G1 2: 297 (1753).
f) i oeg. anv., i fråga om parbildning hos djur. Bland däggdjuren är äktenskapet vanligen mindre innerligt än bland fåglarne. Rydberg FilosFörel. 3: 151 (1878). Alla tranor lever i livslånga äktenskap. Land 1984, nr 19, s. 3.
Ssgr: ÄKTENSKAPS-ANBUD~02 l. ~20. anbud om äktenskap; jfr -bud. SP 21/4 1792, s. 1. Nu kampanjas det för att kvinnor (i Indien) ska ställa krav på att det finns en toalett för att tacka ja till ett äktenskapsanbud. GotlAlleh. 10/11 2014, s. 2. —
-ANNONS. annons i vilken sökes person att ingå äktenskap med; förr äv. om annons i vilken äktenskap kungörs. NDA 14/8 1861, s. 3. I mars 1891 svarade han rentav på en äktenskapsannons. Olsson Fröding 272 (1950). —
-AVHANDLING. (†) särsk.: äktenskapskontrakt; jfr avhandling 1 a. (Vi har) i anledning af Hennes Kongl. Maj:ts Äktenskaps Afhandling .. tilstyrkt .. (att) Hennes Kongl. Maj:t uti årligt Enke-Underhåll måtte anordnas (osv.). PH 10: 58 (1772). Dalin (1855). —
-AVTAL~02 l. ~20. äktenskapskontrakt. Han blef anmodat af Johan Brandt at gå med ho(n)o(m) till Mest(e)r Zachris och höra på deras ächtenskapz aftal. HärnösDP 1694, s. 239. —
-BALK. jfr balk 5 a. Castrén Res. 2: 298 (1847). Mycket viktiga ändringar föreslås i den proposition med förslag till äktenskapsbalk .. som förelagts 1986/87 års riksdag. NorstedtJurHb. 615 (1987). —
-BAND. gm äktenskap etablerat band (se band, sbst.1 2 c) mellan makar; särsk. i förb. med verbet knyta; jfr -förbund o. äkta-band. TobCom. G 2 a (1550). Consistorium förnimmer att eder hustru hafuer fallit ifrån sin ächta sängh, och i begäre skilnat, altså wplöser consistorium echtenskapzbandett eder emellan. ConsEcclAboP 459 (1660). Fjolåret lockade fyra par att knyta äktenskapsband i Hällestad. NorrkpgT 6/2 2018, s. 19. —
-BETYG. (förr) av pastorsämbete utfärdat intyg (för uppvisande i annan församling än den där personen är folkbokförd o.) utvisande att hinder att ingå äktenskap inte föreligger (jfr hinderslöshets-betyg o. -sedel); förr äv.: äktenskapsbevis. Sedan äktenskapsbetyget erhållits, kunde paret genast återvända till England, och deras äktenskap betraktades för all framtid såsom giltigt der och i hela verlden. AB 29/1 1875, s. 4. Är mannen kyrkobokförd i annan svensk församling än (den trolovade) .. skall han .. förete intyg om vad kyrkoböckerna i hans församling innehålla angående hans behörighet att ingå äktenskapet (äktenskapsbetyg). SFS 1920, s. 967. —
-BEVIS. (numera bl. i fråga om utländska l. ä. sv. förh.) vigselbevis; jfr -betyg, -certifikat. Agneta har sjelf sett det äktenskapsbevis, som bestyrker sanningen af hennes giftermål med grefve Ruthenstam. SkaraT 7/10 1848, s. 1. —
-BOLAG~02, äv. ~20. (numera bl. tillf., skämts.) jfr bolag, sbst.2 3 g. Schrevelius CivR 3: 87 (1849). Att inom äktenskapsbolaget skall föras ordentliga böcker, hvilka för kalenderår afslutas, så att hemmets ställning blir i detalj tydlig. GHT 1890, nr 113 B, s. 1. —
-BREV. särsk. (†): äktenskapskontrakt; jfr brev 2. AJGothus ThesEp. 3: 79 (1619). Hvad hade han vunnit? Så rik som det olycksaliga äktenskapsbrefvet utlofvade, var hon ej. Bohuslän. 18/5 1905, s. 4. —
-BROTT. brott (se d. o. I 1 f β) mot sexuell trohet inom äktenskapet; särsk. i förb. med verbet begå. Möller 1: 35 (1745). (1734 års lag fordrade) såsom villkor för vinnande av skilsmässa på grund av makes äktenskapsbrott, att den oskyldige maken ej förlåtit brottet. Minnesskr1734Lag 2: 74 (1934). Kapitlet ifråga handlade om kvinnan som begått äktenskapsbrott och som fariséerna dragit inför Jesus för att ställa densamme inför ett dilemma. Jonasson Hundraår. 327 (2009). —
-BRUK. om skick l. bruk (se d. o. 6) som hör samman med äktenskapet; förr äv. i fråga om lämplighet l. användbarhet på äktenskapets område (jfr bruk 1). Hans hustru är blindh och vthlefuat, så att hon intedh tiäner till ächtenskapz bruck. ÄARäfst 195 (1596). Forntida äktenskapsbruk. Westermarck Äkt. 94 (1893). —
-BRYTARE. (numera i sht i skildring av ä. l. utländska förh.) person som begår l. begått äktenskapsbrott; jfr -bryterska, -förbrytare. Möller 1: 35 (1745). I Dantes Helvete virvlar äktenskapsbrytarna för evigt kring i en vind av åtrå utan vila. DN 30/12 1983, s. 4. —
-BRYTERSKA. (numera i sht i skildring av ä. l. utländska förh.) kvinnlig äktenskapsbrytare. Möller (1790). Utanför ljödo skrik och hotelser. – Fram med äktenskapsbryterskan, ut med horkarlen! Malmberg Fiskebyn 237 (1919). —
-BUD. särsk.: äktenskapsanbud; äv. bildl.; jfr bud 4. VDAkt. 1762, nr 279. Alldeles säkert är .. att hertigen i Paris försakade flere äktenskapsbud, deribland ett med Richelieus systerdotter. Fryxell Ber. 7: 176 (1838). När .. (förhandlaren) lämnat det folkpartistiska äktenskapsbudet till Persson kunde han inte hålla tand för tunga, utan sprang och skröt för Adelsohn. DN 16/10 1979, s. 7. —
-BYRÅ~20 l.~02. (numera bl. i skildring av ä. förh.) byrå som förmedlar kontakt mellan giftermålsintresserade kunder; jfr giftermåls-byrå. GHT 7/9 1855, s. 1. Emedan kriget bortryckt så många unga män i hennes fädernesland, föll hon på den idéen att skrifva till en äktenskapsbyrå i Bryssel. SDS 29/7 1873, s. 3. —
-CERTIFIKAT. för utländsk myndighet avsett intyg om att person enligt sv. lag har rätt att ingå äktenskap; förr äv.: äktenskapsbevis. SundsvP 31/10 1861, s. 4. På Hawaii krävs inga bröllopsvittnen däremot behövs ett marriage licence, ett äktenskapscertifikat från Skatteverket. Barometern 21/1 2017, Weekend s. 4. —
-DJÄVUL. (†) om övernaturligt väsen vars verksamhet föreställs gå ut på att förstöra äktenskap; jfr djävul 2 o. -fiende. (Så) trängia sigh Echtenskaps dieflanar emellan Echtenskapet man och qwin(n)o, och plåghar them medh oenigheet. PErici Musæus 3: 152 a (1582). GHT 22/8 1963, s. 3. —
-DRAMA.
1) drama (se d. o. 1) med äktenskap ss. tema; jfr -historia, -tragedi 1. GHT 26/11 1877, s. 2. (Strindberg) idkar .. alla former av dramatik, det allvarliga lustspelet, äktenskapsdramat i naturalistisk stil, bondedramat (m. m.). 3SAH LIII. 2: 114 (1942).
2) dramatiskt l. uppslitande skeende l. händelseförlopp inom äktenskap; jfr drama 3 o. -tragedi 2. GbgP 1867, nr 160 A, s. 2. Det är åter en af de vanliga äktenskapsdramerna, med den vanliga gången: förförelse, otrohet, svartsjuka, hämnd. SDS 31/12 1878, s. 2. —
-FIENDE. (numera bl. tillf.) om fiende till äktenskapet; förr äv. om övernaturligt väsen vars verksamhet föreställs gå ut på att förstöra äktenskap (jfr fiende 1 a o. -djävul). Huru såsom äcktenskapz fienden, emellan tuänne personer sig infunnet dhet upsåt at förstöra som dhe hafft at begifwa sig i dhet h. ståndet, monde iag här med tillkännagifwa. VDAkt. 1705, nr 453. Denne store äktenskapsfiende anhöll om Sophia Adrianovnas hand. SDS 15/10 1879, s. 3. —
-FIENTLIG. fientlig emot äktenskapet. ”Det går an” (har) tyckts oss böra vara en af de minst farliga af alla berättelser, som äro skrifna i äktenskapsfiendtlig anda. GHT 28/11 1876, s. 3. —
-FIOL, äv. -VIOL. (†) skämts., om dels barnskrik, dels träta mellan makar (jfr -gräl); i sht i sg. best.; jfr fiol, sbst.1 1 c. Weste 1869 (1807). Det stannar ej alltid vid ord (under makarnas gräl) utan man ackompanjerar äktenskapsfiolen genom att kasta glas och andra lämpliga projektiler. MorgBl. 5/11 1890, s. 3. Cannelin (1939). —
-FOLK. (†) jfr folk 6 o. äkta-folk. PErici Musæus 5: 42 a (1582). De 2. par oenige ägtenskapsfolken här ifrån Sochnen. VDAkt. 1784, nr 417. —
-FREKVENS. jfr frekvens 2. Hellstenius BefolknStat. 89 (1874). En hög äktenskapsfrekvens vittnar i regeln om gynnsamma sociala villkor. 2NF 2: 1183 (1904). —
-FRÅGA. fråga (se fråga, sbst. 3) som rör äktenskap; särsk. dels specifikt äktenskap, dels äktenskapet ss. institution. Weste 1870 (1807). Oaktadt dessa till skenet för Karl Gustaf lofvande tilldragelser, fortfor dock i äktenskapsfrågan Kristinas obeslutsamhet. Fryxell Ber. 11: 37 (1843). Detta Björnstjerne Björnsons nyutkomna verk har ryckt upp i främsta ledet vid den nu öfver nästan hela vår verldsdel rasande idé-striden i köns- och äktenskapsfrågorna. Feilitzen Real. 1: 47 (1885). —
-FÖRBINDELSE.
1) gm äktenskap etablerad förbindelse (se d. o. 1 f) mellan makar; jfr -förbund, -kontrakt. GT 29/1 1788, s. 3. I Amerika lagligen ingångna äktenskaps-förbindelser. 1NJA 1874, s. 466.
2) (†) förbindelse (se d. o. 3 a) att ingå äktenskap (med ngn); jfr -kontrakt. Adlerfelt .. fullbordade en äktenskapsförbindelse, som han redan fyra år förut i Wismar hade aftalat. BL 1: 39 (1835); möjl. till 1. En ”äktenskapsförbindelse” d. v. s. en förbindelse eller skyldighet att ingå äktenskap. Schrevelius CivR 1: IV (1851). Schrevelius CivR 3: LI (1858). —
-FÖRBRYTARE. (numera bl. tillf.) äktenskapsbrytare; jfr förbrytare 1. Thomander Shakespeare AntCleop. 130 (1825). (Aldrig) att vi anade att vår svenske kung skulle visa sig vara en äktenskapsförbrytare och en lebeman med smak för kaffeflickor. YstadAlleh. 18/11 2018, s. A40. —
-FÖRBUD. förbud mot att ingå äktenskap (särsk. dels för person som innehar andligt ämbete inom katolska kyrkan, dels för närbesläktade personer). Huar thet ickie stodh till beuisande medh klara skriffter, att sådana æcktenskaps forbudh medh the andelighe personer är aff Dieffuulen och hans eghen dicktt, så beuisar thett sigh sielfftt medh gerningerna. LPetri Œc. 15 (1559). Man förnyade ock Äktenskaps-förbud inom fjerde led. Lagerbring 1Hist. 2: 428 (1773). —
-FÖRBUND. gm äktenskap etablerat förbund (se d. o. 4 b) mellan makar (jfr -band, -förbindelse 1, -förening o. äkta-förbund); förr äv.: äktenskapskontrakt. The togho itt breff, och screffuo Echteskaps förbund. Tob. 7: 13 (Bib. 1541). At hennes frid, tröst, frihet och hela person .. fördes til grafwen, när hon gick at inlåta sig uti et ächtenskaps förbund med Mäst. Quaat. Lagerström Bunyan 3: 83 (1744). —
-FÖRDRAG. äktenskapskontrakt; jfr fördrag, sbst.2 5. Möller 1: 375 (1745). Konungens af Preussen förslag till ett äktenskapsfördrag mellan den tioårige arfprinsen Oscar .. och den sjuåriga preussiska prinsessan Alexandrina. AB 30/12 1854, s. 3. —
-FÖRENING. gm äktenskap etablerad förening (se d. o. 8 b) mellan makar; jfr -förbund. Salberg Gr. 6 (1696). En af böjelse ingången äktenskapsförening. PT 20/5 1843, s. 1. —
-FÖRORD~02 l. ~20. avtal mellan (blivande) makar om att viss egendom skall vara (l. inte vara) makes l. makas enskilda egendom (förr äv. reglerande hustrus rådighet över sin enskilda egendom); jfr förord II 3 c o. -pakt o. giftermåls-kontrakt, pakt 2 c. DA 8/3 1771, s. 4. Genom äktenskapsförord .. kan makarnas rätt i boet utvidgas .. beträffande omfånget av: a) makes kapital och b) hustrus rådighet. Hernberg Rättsh. 44 (1922). Genom äktenskapsförord .. överenskommo disponenten Ernst Andersson-Age och Bertha Jernbergh, vilka sedan ingingo äktenskap med varandra, bl. a. att all Ernst vid äktenskapets ingående tillhörig eller sedermera genom arv eller förvärv tillkommande egendom jämte avkastningen därav så ock vad som kunde träda i stället för egendomen skulle vara hans enskilda. 1NJA 1947, s. 425. —
-GRÄL. jfr gräl, sbst.2 I 2, o. -fiol, -träta, -tvist. Snellman Gift. 1: 176 (1842). Det kan låta trist men många äktenskapsgräl handlar om just pengar. AB 24/7 2011, Söndag s. 32. —
-GUD. om gud som tänks råda över äktenskapet; i sht i sg. best.; jfr hymen, sbst.1 1, o. -gudinna. Knöppel GudRådsl. A 1 b (1744). Imadotemplet i Tokyo, som av tradition skyddas av äktenskapsguden, ordnar ceremonier för singlar som söker tvåsamhet. Sydsv. 17/9 2009, s. A20. —
-GUDINNA. jfr -gud. Knöppel GudRådsl. A 1 b (1744). (Vid bröllopet) offrades ett två års gammalt får åt Äktenskapsgudinnan Juno. Norrmann Eschenbg 2: 307 (1818). —
-HANDEL. i fråga om att äktenskap kommer till stånd gm att en av de blivande makarna erhåller betalning (jfr handel, sbst.2 11); förr äv. = -handling (jfr handel, sbst.2 4). RA I. 2: 7 (1561). När han på Ächtenskaps handel medh Drotning Elisabeth, hadhe achtet begifwa sigh til Engeland. Chesnecopherus Skäl Rr 2 a (1607). Eftersom tystnaden hjälper traffickingen att fortskrida vill därför Doaa Kassem upplysa föräldrar som ovetande blir indragna i denna äktenskapshandel. SvD 11/2 2011, Näringsliv s. 18. —
-HANDLING. (†) angelägenhet l. ärende gällande äktenskap; jfr handling 3 o. -handel. UppsDP 3/9 1593. (Under domkapitlet hör) Echtenskapshandlingar och frågor om förbudne och tillåtelige leder. KOF II. 2: 280 (c. 1655). VDAkt. 1736, nr 385. —
-HATARE. (numera bl. tillf.) Weste 1869 (1807). Som den ogifta och snart medelålders bibliotekarie med katt jag är, undrar jag ofta varför vi inte talar mer om kvinnolitteraturens bitskaste äktenskapshatare (dvs. Amalie Skram). DN 5/9 2015, Kultur s. 12. —
-HINDER. jfr hinder 2 a o. -jäv. (I lagen) sättes skyldskap och swågerlag i wisza leder, såsom äktenskaps hinder. Rydén Pontoppidan 475 (1766). —
-HISTORIA. om ngns historia (se d. o. II 4) med avseende på dennes äktenskap; äv.: berättelse om (tilldragelse i) ett äktenskap (jfr historia II 6 o. -drama 1, -roman). SP 23/4 1819, s. 4. En orsak som synes mera sannolik är Charlies tråkiga äktenskapshistoria. Swing 1920, nr 9, s. 7. Sedan var det en del resonemang om en dansk bok som kom med något nytt och överraskande: en äktenskapshistoria som berättades av både mannen och hustrun. Dahl När 273 (1966). —
-JÄV. (numera bl. i skildring av ä. förh.) (formellt hävdande) av äktenskapshinder (för ngn); jfr jäv, sbst. 2. Dalin (1855). Anmälan om äktenskapsjäf skall ske inom ett år hos Pastorsembetet i Foss. PT 1894, nr 73 A, s. 4. Har någon något äktenskapsjäf emot .. Carl Albert Jönsson, hvilken är född den 5 Okt. 1882 i Caroli församling .. så torde intyg därom insändas till prostexpeditionen i Tygelsjö församling. ST(A) 1907, nr 5276 B, s. 4. —
-KANDIDAT. jfr kandidat 1 slutet. IT 4/7 1791, s. 3. (Greven) var ättens sista hopp och hade såsom den förnämste äktenskapskandidat i hela riket naturligtvis varit mycket eftersökt som måg, men hade dock ännu förblifvit ungkarl. Edgren Lifv. 1: 21 (1882). —
-KONTRAKT. kontrakt i vilket avtalas att ett äktenskap skall ingås mellan två personer l. att vissa rättigheter o. skyldigheter skall gälla för (blivande) makar (jfr -avhandling, -avtal, -brev, -förbindelse 2, -förbund, -fördrag); förr äv. närmande sig bet.: äktenskapsförbindelse (se d. o. 1). Skola icke heller presterne gifwa nogra tilsamman, medh mindre the äro kompne till lagha ålder, så at the nogot må wetta, hwadh echtenskaps contract hafwer innebära. Rudbeckius Kyrkiost. 20 (c. 1635). At Hennes Kongl. Maj:t, i stället för det i berörde Äktenskaps-Contract stipulerade Enke-Säte Gripsholms Slott .. emottager Svartsiö Slott. PH 10: 58 (1772). Hovrättsdom i mål om äktenskapstvång där en 13-årig flicka blivit bortlovad av sina föräldrar genom ett äktenskapskontrakt. VestmLT 4/12 2018, s. 15. —
-KORS. (†) lidande l. plåga i äktenskap; jfr kors I 1 g o. -ok. Dijn Syster skall hafua ett äktenskaps kårs så längie hoon lefwer. UppsDP 1/6 1608. GbgAB 30/1 1917, s. 7. —
-KRIS. kris i äktenskap. SmålP 29/1 1887, s. 4. I novellen ”P om G” skildrar Ulla Isaksson en modern äktenskapskris. DN 28/12 1975, s. 3. —
-KURS. kurs (se d. o. 7) avsedd att hjälpa (blivande) makar att klara samlivet; jfr -skola. DN(A) 11/1 1925, Bil. s. 4. Äktenskapskurserna vände sig till förlovade och nygifta i församlingen och meddelade kunskaper i äktenskapspsykologi. SvD(A) 28/9 1959, s. 5. —
-KÄRLEK~20, äv. ~02. [fsv. äktaskaps kärleker] kärlek mellan makar. Therföre gåffue the huartt annet vtaf en godh ächtenskapz kärleck sa(m)me theris godz både vthi löst och fast. 2SthmTb. 4: 566 (1575). —
-LAG. lag reglerande äktenskap (i sht äktenskaps ingående o. upplösning). Nordenflycht (SVS) III. 1: 155 (1762). Äktenskapslagen bör (enl. Ellen Key) ändras därhän, att tillräcklig grund för äktenskapets upplösning blir endera makens yrkande därpå. 2NF 13: 1465 (1910). —
-LAGSTIFTNING~020. (På synoden förhandlade man om) ny kyrkohandbok, kyrkotukten, äktenskapslagstiftningen, kateches o. s. w., allt äfwen för wår kyrka lärorikt. Väktaren 1866, nr 17, s. 4. —
-LEDIG. (numera bl. ngn gg) oförhindrad att ingå äktenskap; jfr ledig, adj.2 4 a. AB 15/12 1864, s. 2. Johan Fredrik Jonsson Munter, som utskrefs äktenskapsledig från pontonier-corpsen den 24 december 1868 .. önskar nu ingå äktenskap. PT 21/10 1870, s. 4.
Avledn.: äktenskapsledighet, r. l. f. om förhållandet att ngn är äktenskapsledig. Som Artilleristen .. är sinnad gifta sig med Pigan Sara Danielsdotter Klint, men ej kan uppte antagliga bewis om äktenskapsledighet; så tillkännagifwes härmed detta hans uppsåt. IT 8/8 1809, s. 7. —
-LIKNANDE, p. adj. som liknar äktenskap(s); särsk. i uttr. äktenskapsliknande förhållande(n); jfr likna 1 f. DN(A) 16/12 1941, s. 11. Det skall sålunda vara fråga om ett samboende under äktenskapsliknande förhållanden. NorstedtJurHb. 578 (1987). —
-LOVEN. (†) utfästelse om äktenskap; jfr loven 2 o. -löfte. SvKulturb. 9–10: 82 (1625). Hon säger, att han hafr gifuit henne snörelif på ächtenskapz lofuen. Han nekar alt. ConsEcclAboP 550 (1661). Lagerström Bunyan 3: 58 (1744). —
-LYCKA. jfr lycka, sbst.3 4, 5. Calmarbl. 31/3 1832, s. 3. Så från min sida, vek min Alida bort, / äktenskapslyckan tycktes bli ganska kort. Taube GyldFred. 43 (1924). —
-LYSNING. (i sht förr) lysning (se lysning, sbst.2 4 d). Påmintes at wid Äktenskaps-lysningar noga i akttaga hwad stadgadt är om förbudna leder, afwittring, hinderlöshet til äktenskap, Giftomans samtycke (osv.). Wallquist EcclSaml. 1–4: 108 (1788). —
-LÄRA. lära (se lära, sbst. 2 (b)) l. uppfattning o. d. om äktenskap. Det skamliga skydd, som .. (Aftonbladet) i många och långa spalter egnade åt äktenskapsläran i Det-går-an-boken af (Almqvist). SvBiet 1843, nr 296, s. 2. —
-LÖFTE. löfte l. utfästelse om äktenskap (som (i ä. tid) i kombination med sexuellt umgänge medförde vissa rättsverkningar) (jfr -loven); äv. om vid äktenskaps ingående avgivet (o. senare förnyat) löfte. Lockar någor möö till lägersmål under echtenskaps löfte, och thet bekenner, tå skal han wara skyldig henne .. echta. KOF II. 2: 138 (c. 1655). Att barn afladt under äktenskapslöfte, ändå att vigsel ej åkommer, njuter äkta barns rätt. Calonius 4: 162 (1796). Det har uppdagats att Per brutit äktenskapslöftena en längre tid, och jag ser därför ingen annan utväg än skilsmässa. SvDamtidn. 2022, nr 18, s. 57. Hit kommer par för att vigas eller förnya sina äktenskapslöften. Land 2022, nr 30–31, s. 6. —
-LÖS. som utmärks av avsaknad av äktenskap; särsk. med särskild tanke på av katolska kyrkan påbjudet celibat för person som innehar andligt ämbete o. d.; särsk. i uttr. äktenskapslöst leverne, leverne ss. ogift (jfr äkta-lös); jfr lös 17. Efter .. (katolikerna) wille icke wijka ett håårbreedt, efter theres meening vthi then läran .. om theres Ächtenskapslöse lefwerne. Schroderus Dress. 226 (1610). Ur 1800-talets vetenskap kan man som exempel anföra den sociologiska teoribildningen kring det äktenskapslösa urtillståndet. Arv 1949, s. 6.
Avledn.: äktenskapslöshet, r. l. f. Norden 22/6 1861, s. 4. (Harmonisternas ledare) härskade genom sin personliga kraft fullständigt öfver medlemmarna samt införde som grundvalar obetingad lydnad, fattigdom och äktenskapslöshet. 2NF 10: 1483 (1909). —
-MARKNAD. marknad (se d. o. 7) för äktenskap. GHT 6/12 1861, s. 4. Att bli över på äktenskapsmarknaden är på inget sätt något nytt. Gammpojkar och ungmör har kantat historien. GbgP 26/9 2021, s. 60. —
-MÅL. jur. mål (se mål, sbst.2 1) gällande äktenskap (jfr -sak); förr äv. allmännare: angelägenhet l. sak rörande äktenskap (jfr mål, sbst.2 2). Prästerna skola, om Ächtenskapzmåhl, underwijsa sine åhörare i gemeen, och särdeles them, som sig i Ächta stånd wilia begifwa. Kyrkol. 15: 2 (1686). Under Biskopens och Dom-Capitlets Jurisdiction lyda .. twister uti Trolofnings- och Ächtenskaps måhl. Abrahamsson 649 (1726). —
-MÄKLARE. om ngn som affärsmässigt förmedlar kontakt mellan personer som är intresserade av att ingå äktenskap; äv. (o. i fråga om nutida sv. förh. nästan bl., ofta mer l. mindre skämts.) allmännare, om ngn som sammanför två personer som anses lämpliga för äktenskap; jfr mäklare 2 o. -stiftare. Farbror Claes, som är en rasande ifrig äktenskapsmäklare, vill prompt sammanpara mig med fr. K. Wachtmeister AntBr. 162 (1822). Äktenskapet kom till stånd, och de nygifta tycktes lefva lyckligt tillsammans, men då äktenskapsmäklaren kom och begärde arvodet, nekade den äkta mannen att utbetala detta. DN 3/6 1870, s. 3. —
-MÄKLERSKA. särsk. (o. i fråga om nutida sv. förh. nästan bl., ofta mer l. mindre skämts.) om kvinna som sammanför två personer som anses lämpliga för äktenskap; jfr -stifterska. AB 8/5 1847, s. 2. Charmigt och välskrivet (i romanen) om en frisör i Visby som strävar efter att agera äktenskapsmäklerska åt sina kunder. VästerbK 9/5 2020, Weekend s. 31. —
-OK. jfr ok, sbst. 1 b, o. -kors. Hwad karl skulle det wara, som wille luta halsen under äktenskaps oket .. om han .. med sig förut öfwerlade, hwad olägenhet det lefwernet med sig förde. Lundberg Paulsson Erasmus 16 (1728). —
-ORDEN. (†) jfr orden 1, 2 a o. -ordning, -stånd. Thet är .. olijkeligit, at .. (prästerna) hafwa satt itt Straff och Wijte på ächta Män, som lågho när sine Hustror, såsom på Hoorkarlar. Är thetta at hedra then guddomlige Echtenskaps Orden? Schroderus Os. 2: 228 (1635). —
-ORDNING. ordning (se d. o. 3) avseende äktenskapet; jfr -orden, -stadga. Schrefz och Pastori till, at han flijteligen församblingen warna skulle, at the således med then helige EchteskapzOrdninge(n) en an(n)an gång icke leeka eller Spela skulle. VDBötB 1629, s. 573. —
-PAKT. (numera bl. tillf.) avtal l. överenskommelse mellan (blivande) makar; jfr pakt 1, 2 (c) o. -förord. Stiernman Riksd. 1366 (1660). (Ständerna lovade) att hålla och handhaffua hänness Kongl. May:t rijkzens enkiedrotningh wedh dee A:o 1655 grundadhe echtenskapspacter effter brefuens innehåld. Banér GenGuvBer. 83 (1668). —
-PANT. (†) pant (se d. o. 4) till bekräftelse av givet äktenskapslöfte. Wikforss 1: 420 (1804). Inga band, inga äktenskapspanter binda dig vid denna fadda person: sjelf skall han, jag är viss derom, icke lägga minsta hinder i vägen för en skillsmessa, om du låter honom behålla hela din egendom. Palmblad Nov. 4: 191 (1851). Rig 1952, s. 2. —
-PARTNER. person med vilken man ingått (l. avser att ingå) äktenskap, (blivande) make l. maka. TrelleborgsT 30/7 1930, s. 4. Kasttillhörigheten bestämmer enligt traditionen yrke, äktenskapspartner, umgänge och levnadsvanor. HallandsP 7/10 2020, s. 17. —
-PENNING. (†) mynt l. medaljong givet (av maken till makan) vid äktenskaps ingående; jfr penning I 3. 1 förgÿlt kiädia medh Echtenskap pening wti .. 12 ½ lodh. VDAkt. 1654, nr 346. —
-PLANTA. (†) skämts., om barn avlat inom äktenskapet; anträffat bl. i ordbok; jfr planta, sbst.1 4 a. (T.) Ehe-Pfläntzlein .. (sv.) äktenskaps-planta, barn. Lind 1: 583 (1749). —
-PLIKT. särsk. förpliktelse gentemot make l. maka (jfr -rätt 2), särsk. (o. i sht) om förpliktelse att ha samlag inom äktenskapet (jfr plikt, sbst.1 4 e, o. -skyldighet); äv. (o. numera nästan bl., tillf.), om vardagliga sysslor som åtföljer familjeliv o. hushållets skötsel o. d. (i sht i pl.); jfr plikt, sbst.1 4. Giffuer han .. (sonen) ena andra (hustru), så skal han icke förweghra tesso hennes kost, klädher och echteskaps plicht. 2Mos. 21: 10 (Bib. 1541; Bib. 1917: äktenskapsrätt). Omsider haf(we)r han .. jntet welat söckt sängh med henne, mÿcket mindre bewijsat henne sin äcktenskaps plickt. VDAkt. 1679, nr 111. Efter att ha lagt sitt konstnärskap åt sidan under 30 år för äktenskapsplikter. Bohuslän. 19/11 2016, s. 49. —
-PROBLEM. problem (se d. o. 2) inom äktenskap; jfr -trassel. KristianstBl. 22/2 1879, s. 2. Strindbergs avsikt var att ge en kasuistik, att teckna en rad ”fall”, som skulle illustrera samtidens äktenskapsproblem. IllSvLittH 4: 61 (1957). —
-PROJEKT. Ett nytt äktenskapsprojekt säges vara å bane i det engelska konungahuset. GHT 8/7 1857, s. 2. —
-REGEL. regel (se regel, sbst.1 II 1 b) för äktenskap. Lagerbring HistLit. 384 (1748). Inga af de förenämde ägtenskapsreglor lyda, at den ene (maken) skal härska och regera öfwer den andre. Murbeck CatArb. 6: 181 (c. 1750). —
-REGISTER. register över äktenskap; i fråga om nutida sv. förh. i sht om sådant register hos Skatteverket i vilket information om rättsförhållanden mellan makar registreras. GHT 7/6 1856, s. 2. Äktenskapsförord måste registreras hos Skatteverket i deras äktenskapsregister för att vara giltigt. AB 12/6 2020, s. 32. —
-RING. (numera bl. ngn gg) vigselring. VDAkt. 1717, nr 245. Detta österländskt-romerska bruk med förlofnings- och äktenskapsring öfvergick sedermera med kristendomen äfven till germanerna. PT 1907, nr 283, s. 3. —
-ROMAN. roman (se roman, sbst.2 1) med äktenskap ss. tema; jfr -historia. SvLittFT 1833, sp. 672. Mitt under den hjärtslitande skilsmässoprocessen med Siri von Essen, skrev .. (Strindberg) den rasande självbiografiska äktenskapsromanen ”En dåres försvarstal”. KristianstBl. 19/12 2012, s. B22. —
-RÅDGIVARE. om person som ger råd (till äkta makar) i äktenskapsfrågor. DN(A) 1/3 1947, s. 13. Strunta i äktenskapsrådgivaren och lita till dina egna resurser. Du kan inte ändra på partnern men du kan ändra på dig själv. Femina 2003, nr 1, s. 135. —
-RÅDGIVNING~020. rådgivning (för äkta makar) i äktenskapliga frågor. DN(A) 11/4 1926, Söndagsbil. s. 9. Det här var på sextiotalet; man visste inte så mycket om parterapi och äktenskapsrådgivning och annat. Boije af Gennäs JuMer 306 (1992). —
-RÄTT.
1) sammanfattande, om inom visst land gällande bestämmelser rörande äktenskapet (särsk. dettas ingående l. upplösning); jfr rätt, sbst.2 2. Olivecrona LagbGift. 11 (1851). Äktenskapsrätten, d. v. s. reglerna om äktenskaps ingående och upplösning, .. har på senare tid undergått genomgripande förändringar. SvFolket 12: 78 (1940). Äktenskapsrättens sekularisering är sedan 1916 ett fullbordat faktum. SvD(A) 9/12 1960, s. 5.
2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om rättighet som gm äktenskapet tillkommer make l. maka; jfr rätt, sbst.2 4, o. -plikt. (Hur din make) medh hoordoms last sigh emoot Gud och hans helga bod förseedt, oc ther m(edh) all Ectenskaps rett emoot tigh förwerkat haffuer. LPetri KO 55 b (1561, 1571). —
-SAK. (numera bl. ngn gg) tvist l. rättsprocess o. d. i förhållanden som rör äktenskap; i sht i pl.; jfr sak, sbst. 1, o. -mål. Item effter thet bisperna nu offta varda bekymbrade i echteskaps saker, medh skyldskap, svågerskap, fadderskap etc. RA I. 1: 462 (1546). —
-SAMLAG. särsk. (†) = -sammangång. At Kyrkiones Tienare .. icke bleff tilstadt at hafwa hos sigh sin ächta Hustro (medh mindre the wille hafwa medh Echtenskaps Samlagh Fördragh). Schroderus Os. 1: 345 (1635). —
-SAMMANGÅNG. (†) sexuellt umgänge inom äktenskapet; jfr samman-gång 1 b o. -samlag, -umgänge. The Biskopar, Präster och Diaker .. som medh Ächtenskaps Sammangång icke kunna hafwa Fördragh, the skole effter then Dagh allenast bekläda en Läsares Embete i Församlingen. Schroderus Os. 2: 158 (1635). —
-SEDEL. (numera bl. i skildring av ä. förh.) äktenskapsbetyg; jfr sedel 1 e ε. Med huilkit qwinfolk han och är troolof(v)at, och kan hända nu Copulerad, emädan han wid afwitringen (efter hans förra hustru), tå han tog här ifrån, bekom af mig Echtenskaps Zehdel. VDAkt. 1704, nr 377. —
-SKILLNAD. jur. skilsmässa (se d. o. 7 a) (gm domstolsbeslut); särsk. i uttr. döma till äktenskapsskillnad; jfr skillnad 11 a o. -upplösning. VDBötB 1635, s. 275. Effter Wolsey märckte thet .. (Henrik VIII) bahr en affection til Annam Boleniam .. äggiade han heemligen Påwen vp, at han til Echtenskaps skildnaden intet samtyckia skulle. Brask Pufendorf Hist. 142 (1680). HovR:n (finner) styrkt, att Carl är hemfallen åt missbruk av rusgivande medel och att synnerliga skäl föranleda till att på grund härav må dömas till äktenskapsskillnad mellan parterna. 1NJA 1950, s. 518.
Ssgr (jur.): äktenskapsskillnads-dom. VästernorrlAlleh. 17/10 1895, s. 3. Vid tiden för omförmäld äktenskapsskillnadsdom mellan parterna hade Åke .. icke några möjligheter att själv hava vårdnaden om parternas dotter. 1NJA 1950, Not. A s. 17.
-mål. De hos Hof-Rätten omedelbart anmälde brottmål, äfvensom .. Äktenskapsskillnadsmålen hos Consistorierna. DA 8/4 1836, s. 1. —
-SKOLA. jfr skola, sbst.2 3, o. -kurs. Äktenskapsskolor ärnar man upprätta i Amerika – så lyder den senaste uppseendeväckande nyheten därifrån. Arbetet 30/1 1900, s. 3. —
-SKYLDIGHET. (†) om makes l. makas skyldighet (se d. o. 1 b β) att ha samlag inom äktenskapet; jfr -plikt. Hade och i så lång tidh aldeles warit oförmögen att beuisa sinom man någen ächtenskapz skyldigheet. ÄARäfst 88 (1596). Murbeck CatArb. 1: 443 (c. 1750). —
-SKÄNDARE. (†) om man som gm att ha sexuellt umgänge med gift kvinna skändar dennas äktenskap; jfr skändare 2. Bliberg Acerra 896 (1737). Likväl är den saklös, som dödar en tjuf eller äktenskapsskändare. Emanuelsson Polyb. 1: 252 (1833). DN(A) 19/6 1927, s. 6. —
-SNARA. (†) om äktenskapet ss. fälla (gm vilken ngn förleds till ett världsligt liv); jfr snara, sbst.1 2. När .. (djävulen) ser en ung flicka, som wil tjena Gud, så sätter han ut denna ägtenskaps snaran för dem. Murbeck CatArb. 6: 185 (c. 1750). —
-STADGA. (†) om det äktenskapliga ståndet (se stånd, sbst.1 11 c) (jfr -stånd); äv. om äktenskapet som (gudomlig) inrättning l. ordning (jfr -ordning); jfr stadga, sbst.1 1 slutet. LPetri 1Post. N 1 b (1555). The som j Echtenskaps stadga stadde äro .. mågha wara widh itt gott modh. LPetri KO 50 b (1561, 1571). I then andra werlden .. wil Gudh icke hålla widh macht någo(n) ächte(n)skaps stadga eller barnaföda(n)de. Phrygius HimLif. 51 (1615). —
-STIFTARE. (numera mindre br.) stiftare (se stiftare, sbst.2 3 b) av äktenskap; jfr -mäklare, -stiktare. Lind 1: 584 (1749). Giftermål ordnades vanligen av föräldrar och äktenskapsstiftare. SvD(A) 20/2 1944, Bil. s. 1. GHT 10/5 1958, s. 17. —
-STIFTERSKA. (numera mindre br.) stifterska (se d. o. 2) av äktenskap; jfr -mäklerska. Cellarius 128 (1699). Att försöka vara äktenskapsstifterska mellan två kära menniskor. Umebl. 30/3 1906, s. 4. HudiksvT 6/11 1963, s. 11. —
-STIFTNING. (†) åstadkommande av äktenskaps ingående (gm förhandling l. mäklande o. d.); jfr stifta, v.2 4 b. Gifftermålss handell och Echtenschappz stifftningh emellan Swerighe och Rydzlandh. E14R 1561, 1: 109 b. AB(A) 6/3 1924, s. 7. —
-STIKTARE. (†) särsk. om Gud ss. äktenskapets grundare l. instiftare; jfr stiktare 1 a o. -stiftare. Thet är .. een Försmädelse emot Gudh, Echtenskaps Stichtaren, thet thesse Fäder föregifwa, at Religionen besmittas aff Echtenskaps Vmgänge. Schroderus Os. 2: 119 (1635). Lind 1: 584 (1749). —
-STÅND. (numera mindre br.) jfr stånd, sbst.1 11 (c); förr särsk. i sådana uttr. som (be)giva sig (ut)i äktenskapsstånd(et); jfr -orden, -stadga o. äkta-stånd. (Eftersom vi) haffve bevilligit att giffve oss igen udi ett christeliget echteskapzstandh med oss elskelig tro mandz och rådz, her Göstaff Olssons dotter, jomfru Chaterina benämpd. G1R 23: 334 (1552). Efther th(et) han haffuer giffuit sigh vthi ächteskapz ståndh m(ed) framlidne Gilius Packetz Bÿszegiuteres efftherleffuerske. 2SthmTb. 5: 289 (1577). SvD(A) 17/6 1962, s. 11. —
-SVINDLARE. om svindlare (se d. o. 2) som under löfte om äktenskap lurar ngn (i ekonomiskt hänseende); jfr solochvårare, solochvår-dam, solochvårerska, solochvår-man. FolkT 21/12 1882, s. 3. En äktenskapssvindlare .. som under löfte om äktenskap frånnarrat en mängd kvinnor större och mindre belopp. NPosten 1906, nr 45, s. 2. —
-SÄNG. säng avsedd för makar; särsk. (o. i sht) med särskild tanke på sådan säng ss. platsen för sexuell samvaro inom äktenskapet; jfr säng 1 e α o. äkta-säng. Ächteskapet skal hållas ärlighit jbland alla, och Ächteskaps säng obesmittat. Ebr. 13: 4 (Bib. 1541). —
-TRAGEDI.
1) tragedi (se d. o. 1) med äktenskap ss. tema; jfr -drama 1. NorrkpgT 1/10 1864, s. 2. Vidare lästes i samlingen .. Doktorns hustru, en äktenskapstragedi. Schück o. Warburg 2LittH IV. 2: 526 (1916).
2) tragiskt äktenskapsdrama (se d. o. 2); jfr tragedi 2. Lägg handen på hjertat, och säg, om du någonsin funnit några mera gräsliga och mera allmänna olyckor, än dessa allestädesnärvarande äktenskapstragedier! Najaden 8/2 1842, s. 3. —
-TRASSEL. trassel (se trassel, sbst.1 2) inom äktenskapet; jfr -problem. Det höga herskapets äktenskapstrassel. Budkaflen 1889, nr 34, s. 2. —
-TRO. särsk. (†) trohet l. trofasthet inom äktenskapet; jfr tro, sbst.1 2 (d). Hölt hoon (dvs. drottningen som lät mörda sin make, kungen) ock meer af .. (sina rådgivares) ondha rådh och tillskyndan, än af echtenskapstroo och låfven. LPetri Kr. 42 (1559). Ahlman o. Forsman (1885). —
-TRÄTA. träta mellan makar; äv. oeg., i fråga om djur (jfr äktenskap f); jfr -gräl. Orrelius Djurkänn. 329 (1776). De ofta förekommande äktenskapsträtorna i de senare kungadramerna (av Strindberg). 3SAH LIII. 2: 78 (1942). —
-TVIST. tvist (se tvist, sbst.1 1) (särsk. dels gräl (jfr -gräl), dels: rättstvist) mellan makar. Abrahamsson 612 (1726). Alle äcktenskaps tvister drogos sedan ifrån världsliga till andeliga Domstolen. Botin Hist. 2: 185 (c. 1790). ”Fruktar ni någon vidare misshandling af denne man, min fru?” frågade jag. ”Nej, nej, alldeles inte”, snyftade hon. ”Jag var häftig och hade orätt. Det är en äktenskapstvist. Gå, gå!” NorrkpgT 17/4 1861, s. 2. —
-TVÅNG. tvång (av ngn) att ingå äktenskap. NDA 1/5 1867, s. 3. Till slut slår hovrätten fast att både mostern och mormodern gjort sig skyldiga till äktenskapstvång och dömer dem till fängelse. DN 12/12 2019, s. 8. —
-TYCKE. om förhållandet att (blivande) makar har yttre l. inre likhet (o. därför anses passa för äktenskap med varandra); jfr tycke 4. Envallsson Niugg 58 (1784). Men på utsidan har vi noll äktenskapstycke, säger Viveca med ett skratt och beskriver ett omaka par; han lång, blond och blåögd. Hon liten, nätt och mörk. ÅrRunt 2020, nr 48, s. 6. —
-UMGÄNGE~020. (numera bl. tillf.) (sexuellt) umgänge (se d. o. 1 (e)) inom äktenskapet; jfr -samlag, -sammangång, -verk. Schroderus Os. 2: 119 (1635). Hustrun föregifwer sig medh mannen ingalunda kunna försonass at lengre i ächtenskap lefwa, efter han i åhr hafwer henne sängelag och ther widh öfliget ächtenskapss omgenge förwägrat. VDAkt. 1701, nr 241. —
-UPPFATTNING~020. uppfattning om l. syn på äktenskapet (ss. institution). SD 26/10 1885, s. 5. Med reformationen trängde en ny äktenskapsuppfattning fram. Rig 1961, s. 139. —
-UPPLÖSNING~020. upplösning (se d. o. 5) av äktenskap; jfr -skillnad. Tiden 20/5 1848, s. 4. I Danmark är 1/5 af äktenskapsupplösningarne att tillskrifva dryckenskapen. Hemlandsp. 10/3 1887, s. 4. —
-VERK. (†) sexuellt umgänge inom äktenskapet (jfr -umgänge); ngn gg äv. om åstadkommande av äktenskap, mer l. mindre liktydigt med: bröllop; jfr verk, sbst.1 1. Så är iagh .. begärandes .. at E(ders) F(urstliga) N(åde) wille på föresagdan dagh .. komma tilstädes, och medh E. F. N. höga närwarelse samma Christeliga Ächtenskaps wärk ähra och beprÿda. AJGothus ThesEp. 3: 94 (1619). Vthi Långfastan skal man hålla sigh ifrån sine Hustrurs Vmgänge och lefwa kyskeligen och gudeligen .. Förty (säger Liberius) then Fastan som besmittas medh Echtenskaps Wärck, hafwer alzingen Krafft. Schroderus Os. 1: 412 (1635). HärnösDP 1694, s. 239. —
-ÅLDER. ålder (se ålder, sbst.1 1 c α) från vilken person har laglig rätt att ingå äktenskap; äv. om ålder vid vilken ngn inträder i äktenskap. AB 20/2 1854, s. 4. Äktenskapsåldern höjdes (i 1734 års lag) för mannen från 15 till 21 år. Minnesskr1734Lag 1: 102 (1934). Den höga äktenskapsåldern bland intellektuella är onaturlig. Den ger upphov till den utomäktenskapliga förbindelsens alla skador och faror, kroppsliga såväl som själsliga. PedT 1950, s. 178. —
-ÅR. år varunder ngn är gift. Borg Luther 1: 233 (1753). Första äktenskapsåren var en tvårummare på Gärdet både bostad och ritkontor. Form 1952, s. 200.
Avledn.: ÄKTENSKAPLIG, adj. som hänför sig till l. har sin grund i l. sker l. föreligger inom l. gm äktenskap; särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. äktenskaplig börd, släktmässig härstamning från gifta föräldrar (l. därmed likställt förhållande) medförande viss rättsställning, äkta börd (se äkta 2 b). DA 5/4 1800, s. 2. Så fann han å nyo den länge saknade husliga, äktenskapliga lyckan vid en trofast makas sida. 3SAH 2: 125 (1887). Enligt 8 § .. erhåller ett barn utom äktenskap äktenskaplig börd genom att dess föräldrar ingå äktenskap med varandra. SvJuristT 1939, s. 645. jfr för-, utom-äktenskaplig.
Avledn.: äktenskaplighet, r. l. f. (numera bl. tillf.) om förhållande l. egenskap som hänför sig till äktenskapet; i sht förr särsk. speciellare, om andel l. antal gifta personer i viss befolkningsgrupp. SDS 19/1 1884, s. 2. Äktenskapligheten är inom den kroppsarbetande befolkningen vida större än ibland ämbetsmän och liknande. DN 1902, nr 11486 A, s. 2. Denna atmosfär av rubbad och orolig äktenskaplighet. SvD(A) 28/9 1924, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content