publicerad: 1964
SAMTYCKA sam3~tyk2a, v. -er, -te, -t, -t ((†) ipf. -ade? TbLödöse 179 (1590: samthyckkietthe)); förr äv. SAMTYCKAS, v. dep., anträffat bl. i ipf. -tes. vbalsbst. -AN (†, OxBr. 12: 663 (1610), Emporagrius Cat. G 2 b (1669)), -ANDE (RA I. 3: 37 (1593) osv.), -ELSE (†, Linc. F 3 b (1640), Murenius AV 340 (1657)), -NING (numera bl. tillf. ss. ssgsförled, ÅngermDombRenov. 1640, s. 37, Ekblad 377 (1764), AB 1896, nr 163, s. 3 (: samtyckningsbröllop)); -ARE (numera bl. tillf., Linc. G 6 a (1640), Lidman Regnsp. 71 (1958)); jfr SAMTYCKE, SAMTYCKT.
Ordformer
(sam- 1521 osv. samb- 1627—1657. samn- 1589 (: samnthyckthis, möjl. felaktigt för sammthyckthis). samp- 1554—1687. sampn- 1544. sampt- 1587 (: sampttigh, p. pf., sannol. felaktigt för sampttight)—1588 (: sampttyckth, p. pf.). samt- 1589 (: samttyckth, sup., samttychie, pr. pl.). -a 1521 osv. -as 1598. — Se för övr. TYCKA, v.)
Etymologi
[fsv. samthykkia; jfr fd. samtykkæ (d. samtykke), fvn. samþykkja; av SAM- (i bet. 2 c) o. TYCKA, v.]
I. tr.
1) med sakobj. l. med obj. bestående av sats l. (i a γ o. c) inf. l. (i b β) med obj. o. inf.
a) (†; se dock α o. γ) godkänna l. acceptera l. gilla l. gå med på l. samtycka till (se II 1 a α) l. bevilja l. bifalla l. tillåta; äv.: anta l. stadfästa l. bekräfta l. påta sig (se α, β); jfr c, II 1 a. (Rådsherren Josef från Arimatea) hadhe icke samtyckt theras råådh och gerning. Luk. 23: 51 (NT 1526). Fru Cherstin .. ville hvarken besökia .. möthet eller samtyckia hvad the andre ther giort hade. LPetri Kr. 145 (1559). Pamphilus sielf hafwer samtyckt min begiäran. Österling Ter. 1: 103 (1699). Öster- och Wästerbottniske Städernes Borgerskaps .. ansökning .. kan Kongl. Maj:t icke samtycka. PH 5: 3286 (1752). Kongl. Slotts-Cancelliets Kungjörelse, angående en af Hans Kongl. Maj:t i nåder samtyckt Fond, för det af Församlingarne innom broarne här i Staden inrättade Fattighuset. Därs. 3537 (1753). Börjesson Solen 33 (1856). — särsk.
α) (numera bl. ngn gg arkaiserande) med avs. på föreskrift l. stadgande l. lag o. d. (jfr d), dels (med avs. på förslag till föreskrift osv.): godkänna l. anta, dels (med avs. på föreskrift osv. som tidigare antagits): stadfästa l. bekräfta; förr äv. dels med avs. på (förslag till) pålaga l. (belopp utgörande) bevillning o. d.: godkänna l. anta (med avs. på pålaga o. d. äv.: påta sig), dels med avs. på fälld dom l. utfärdad skrivelse (jfr b) l. utfärdat privilegium o. d.: fastställa l. stadfästa l. bekräfta; jfr β. G1R 1: 6 (1521; med avs. på privilegier). Samptychtes (av konungens nämnd) then doom borgemästere och rådh hadhe affsagt emellen Simon Hendrichzson och Staffen Beltere. HH XIII. 1: 20 (1562). Till widere och ytermere wettnäsbörd samptycker iach thette förschreffne (dvs. mitt testamente) med thenne mijnn egenn handscrifftt. BtFinlH 4: 307 (1565). Iagh .. begynte sökie huru iagh måtte förmå allmogen till at godwilleligen samtyckie een såden giärdh som någorlunda pröfwadis till be:te tuenne Regementers aflöningh. HSH 31: 413 (1663). Konungen äskade, att Riksens Ständer (vid riksdagen 1789) skulle gå i borgen för riket åsamkad gäld 1,262 tunnor guld .. och att de skulle åtaga sig bevillningen på obestämd tid. .. Beloppet samtyckte alla fyra stånden. Crusenstolpe Mor. 3: 290 (1841). Den frie mannen var (i Polen vid mitten av 1600-talet) endast bunden af den lag han själf samtyckt. SvH 5: 507 (1906). — särsk. i p. pf. i attributiv anv.: godkänd l. antagen l. stadfäst l. bekräftad; förr äv. (om bevillning) övergående i bet.: anslagen (till ngt). Nogre ordningar anlangandes Stockholms Schole: giorde til en proff A. D. 1630. samtÿckte oc bewilljade af Venerando Consistorio Stockhol. ÅbSvUndH 83—84: 7 (1630). Som den til desze Scholar af Uhmeå, Pitheå och Lyhleå Lappmarcker samtyckte bewillning à 6. öre Silfwermynt årligen för hwar Skattdaler, ei förslår; så bewiljes 4. Collecter om året öfwer hela Riket. PH 1: 392 (1723). (Vi, dvs. K. XIII) hafwe .. welat denne af Riksens Ständer samtyckte Riksdags-Ordning, härmed antaga. RO 1810, s. A 2 a. Sweriges Rikes Ständers Beslut, Gjordt, samtyckt och förafskedadt på Lagtima Riksdagen .. 1851. SFS 1851, nr 33, s. 1; jfr c.
β) med avs. på lära l. sed l. gudstjänstordning o. d.: godkänna l. anta; särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: (allmänt) antagen l. vedertagen l. hävdvunnen; jfr α. Vi vette af ingen annor kyrkie ordningh eller messesät, än som her till udi en godh tidh .. hafver varit i bruk och af menige clerkerit .. är .. belefvet och samptyckt. RA I. 2: 555 (1577). (Vi, dvs. hertig Karl o. rikets ständer) lofve .. att vi nest Gudz tilhielp stadeligen och ovikeligen vele blifve vedh samme samptyckie (sannol. felaktigt för samptyckte) rene läre (osv.). RA I. 3: 896 (1597). Vthi .. (avlatens) Vthskifftande skal (man) bruka then Beskedeligheet, som then gamble och vthi Kyrkione samtyckte Sedwenja kräfwer. Schroderus Os. III. 2: 145 (”143”) (1635). Han som nu rår allena, / Monark i Himlen, satt förut i trygghet / Uppå sin thron, af gammalt rykte vördad / Och samtyckt åldrig häfd. JGOxenstierna 4: 27 (1815; eng. orig.: upheld by old repute, Consent or custom). Liturgiens samtyckande gjordes (av J. III) till vilkor för all andelig befordran. Geijer SvFolkH 2: 248 (1834); jfr d.
γ) (fullt br.) med obj. bestående av inf. med att (förr äv. utan att); jfr II 1 a α. Presterna samtyckte inga penninga wilia tagha aff folckena. 2Kon. 12: 8 (Bib. 1541). Samtycken I att yppa honom detta. Hagberg Shaksp. 1: 279 (1847). Östergren (1937).
δ) med indirekt obj., i uttr. samtycka ngn ngt, bevilja ngn ngt, tillåta ngn ngt. Haffuer Churfyrstinan anhollit om sitt affresande till Brandenburgh igen, hvilket henne och ähr samptygt. OxBr. 3: 41 (1622). Till henne kom en Stråtröfware att heria där och twinga henne till samtyckia sig ächtenskap. Reenhielm OTryggw. 109 (1691).
ε) med saksubj.: godkänna l. tillåta; jfr II 1 a γ. Alla Seedwänior, som samtyckia wilfarelser .. moste Ödeläggias. Phrygius Föret. 31 (1620). Jag .. fruchtar at min korta öfriga Lifztijd sådant (dvs. många nya uppfinningar) ey lärer samtycka. Polhem Invent. 76 (1729). Thorild Gransk. 1784, 1: 44.
b) (†) instämma i l. medge riktigheten av l. erkänna l. bestyrka; särsk. med avs. på yttrande l. skrivelse (jfr a α) l. åsikt o. d.; äv. med avs. på ed: avge l. svärja; jfr II 1 b. Om iagh nu gör thet iagh icke wil, så samtycker iagh, at Laghen är godh. Rom. 7: 16 (Bib. 1541). Svart Gensw. E 6 b (1558; med avs. på ed). Medan thenne samma war wältalande oc klok, slogo sig många skälmar oc bofuar til honom, oc samtykte hans taal. Petreius Beskr. 2: 267 (1614). At the (dvs. öppningarna till rävens lya) egentel. äro 7: st: .. thet kan jag intet samtycka. Broman Glys. 3: 252 (c. 1730). Samtycka en mening. Möller (1790). Hvarken från småsinnighet eller från lågsinthet kunna brefvets (dvs. en anklagelseskrifts) uppsättare och samtyckare frikännas. Atterbom Minnest. 1: 205 (1847); jfr a. — särsk.
α) i uttr. samtycka ngt med ngn (jfr c slutet), instämma med ngn i ngt l. göra ngn till viljes i ngt. OPetri Hb. A 2 b (1529). Hvilket (dvs. yrkandet att en ärkebiskop skulle väljas) professores så vidt drefvo, att bisperna nödgades till att samtycka thet medh them. RA I. 3: 36 (1593). Samtyckte och många andra thetta Talet med honom. Peringskiöld Hkr. 1: 151 (1697).
β) med obj. o. inf.: medge l. erkänna. OxBr. 12: 602 (c. 1619). Samosatenus .. samtyckte wäl Christum wara een rättferdigh Menniskia, och Maries Son, men (osv.). Schroderus Os. 1: 204 (1635). HärnösDP 1661, s. 45.
γ) med saksubj.: bestyrka; äv. om ngt som tjänar till rättesnöre, övergående i bet.: föreskriva. Gudz ord samtycker, at man them allena skal beröma och affhålla, som ährligen och wäl leffwa. Bullernæsius Lögn. 347 (1619). Sedan åhr 1600 synes Satan bliffua ny löös, at bedraga Gog och Magog, thet förfarenheeten samtycker. Baazius Upp. Z 7 b (1629).
c) (†) överenskomma l. besluta; äv. med avs. på samtycke: ge; i p. pf. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.; ofta svårt att skilja från a. Waar nadig(este) h(er)re .. (höll sammanträde) m(edh) borge(re)ne .. och th(e)r samtycht(es) at ij borge(re) skole send(es) m(edh) b(re)ff j dalerner emot th(e)n stempling th(e)r ær wpaa ffærde. OPetri Tb. 56 (1525). Effther ther ingen breff wåre vppå thett .. (vissa gårdar) haffwe lydtt .. (herr Bengts syster) tijll, ty bleff så samtycktt att her Karll skulle lathe sökie häredztingett ther gårderne liggie, och ther eske wethne att the wåre her Benchtz systhergodz. HH XIII. 1: 71 (1562); jfr II 1 c. Samtickthe menighe man .. att giffua Oluff Laressonn .. hundrade daler om årett. TbLödöse 6 (1586). Effter borgemester och rådz samtycke, som ij louerdagz samtyckt war, wiill wij holle oss ther widh, att (osv.). Därs. 90 (1588). Den Britanniske Sändebudh, som då war i Muskowen, och åther på nytt förordnat sine Commissarier till den samtyckte handelsdagh. RA II. 2: 114 (1617). Brelin Resa 5 (1758). — särsk. i uttr. samtycka ngt med ngn (jfr b α), överenskomma ngt med ngn; jfr II 1 c. G1R 4: 229 (1527). Huadh di (dvs. två av varje rote) sampthykkie med borgiemestere, skall alldelis hållis widh macth. TbLödöse 126 (1589).
d) (†) rätta sig efter l. ge efter för l. lyda; särsk. med avs. på föreskrift o. d. (jfr a α); jfr II 1 d. Tå offuergåffuo all folck sijn Lagh, och samtyckte Antiochi sett (att fira gudstjänst). 1Mack. 1: 42 (Bib. 1541). Fast än iagh icke altijdh them (dvs. de onda begärelserna) samtycker, så är thet dock migh rätt tungt och swårt, at the migh så anfächta. Preutz Kempis 281 (1675). Nu är icke nog .. at wij samtyckia alt hwad Gud i sitt Ord osz föreskrifwit hafwer, uthan (osv.). Ekman Siönödzl. 31 (1680).
2) (†) med personbetecknande obj.
a) godkänna l. anta; äv.: välja l. utse; särsk. i uttr. samtycka ngn till l. för (viss befattningshavare), godkänna l. anta l. välja l. utse ngn till (viss befattningshavare), godkänna l. anta ngn ss. (viss befattningshavare; jfr II 2. Wj Göstaff .. tacke .. edher alle .. Som .. Migh owerdugh .. kaarath ok samtykth tiil .. alles eders herre ok kwnungh. G1R 1: 65 (1523). (Om oenighet uppkommer mellan konungen o. hertigarna) skole någre af de förnembste uthi rijket, uthaf bägge parterne samtyckte och bevilie(de) .. församblas och om sådane saker ransaka. Därs. 29: 561 (1560); jfr: En nämnd af någre de förnämste i riket, samtyckt och utsedd af begge parterna, skulle förordnas att slita hvarje tvist dem emellan. Forssell Hist. 1: 53 (1869). Jag (dvs. ärkebiskopen) haffer samtykt thenna breffägare Her Oloff Olson för Kyrkeherde i Hoodals P. NSvBibl. 2: 149 (1569). Förhielpa hoos K. M:t .. att en skickelig och välförtiändt man .. må till Stockholms församblingh blifva förordnat, then borgerskapet medh ministerio (dvs. prästerskapet) samtligenn kunne samtyckia och gilla. OxBr. 12: 36 (1620). Carl samtycktes, hyllades och anammades til fullmyndig Konung i Norrige. Lagerbring 1Hist. 4: 439 (1783; efter fvn.: hafwe wii .. hyldat, samtycht ok anamat .. Karl). — särsk. i uttr. samtycka ngn till (viss egendom), godkänna ngn ss. innehavare av (viss egendom). Samma heman war förlammatt och ingenn aff samma ärffuinger fans ther till bequämliger som förscreffne Erich larsonn, huarföre haffuer anders larsonn .. samtyct honom ther till. UpplDomb. 5: 91 (1579).
b) ge rätt, instämma med; foga sig efter l. stå på god fot med. Sanct Mårten .. / .. sporde Venerem (dvs. planeten Venus) om rådh: / .. / Willen och j samtyckia migh (i fråga om att hedra gåsen)? Sigfridi H 6 a (1619). Konungen såg att hann hade intet manskap emot dem; betänkte hann sig då så att hann motte samtyckia dem. Reenhielm OTryggw. 178 (1691; fvn. orig.: samþyckia þeim).
II. abs. l. intr.
1) motsv. I 1 (o. i anv. som ansluta sig härtill).
a) motsv. I 1 a: godkänna l. acceptera l. lämna sitt bifall; förr äv. (om nämndeman): rösta ja o. d.; jfr III. Svart Gensw. F 8 b (1558). Johan Ottesson .. som sitter J Herredz Höfdingens stadh .. begärade .. af the 12 J Nembdenn sittia, Ath the skulle göra sin Eedh, ath the eij samtycke eller Neke skulle emoth Swerigis Lagh och theres Samweth. UpplDomb. 5: 210 (1599). Älse Hollenska haffuer sent budh hijtt, att H. M:tt .. haffuer .. talt medh Konungen .. om min svåger och begärt han motte komma hem, och då skulle Konungen haffua samptygt. GOxenstierna (1613) i OxBr. 3: 16. Dhen som tijger, han samtycker. Grubb 124 (1665); jfr b α. Det fanns ingen lättfattlig grund för ett nej. .. För att slippa den omöjliga förklaringen måste han .. låtsas samtycka. Hallström Händ. 249 (1927). jfr (ss. anföringsverb vid direkt anföring): Gladeligen skall jag komma på utsatt tid, samtyckte Pwyll. Heyman Mab. 12 (1906). — särsk.
α) i uttr. samtycka till (förr äv. om) ngt (jfr γ, b β, γ, d), lämna sitt bifall till ngt, gå med på ngt; äv. i sådana uttr. som samtycka till att göra ngt (jfr I 1 a γ); jfr β α'. Tå the nu lenge .. rådhslogho (om fredsfördraget), och theras Höffuitzman folckena alla saker förehölt, och the om sakena eens wordo, samtyckte the om förlijkningena. 2Mack. 14: 20 (Bib. 1541). (A. Bång) haffver .. giffvit mig .. an för H. K. M:t, för thet jagh icke ville samtycke til hans ogudachtige .. begäran. IRothovius (1647) i OxBr. 12: 293. Därför samtyckte hon till att göra det han begärde. Östergren (1937). jfr: Keysaren hafwer .. anhållit om någon Assistentz emoth Turcken, och hafwer .. (kurfursten) samptyckt til 6000 Man som åt Ungern sändas skola. OSPT 1687, nr 40, s. 8.
β) i uttr. samtycka i (förr äv. uti) ngt (jfr b α, d).
α') samtycka till ngt (se α); numera bl. (föga br.) i uttr. i vilka prep. i styr ett neutralt pron. o. d. Konung Ferdinand swarade .. sigh icke kunna vthi theras (dvs. sina undersåtars) Begäran samtyckia. Schroderus Os. III. 2: 58 (1635). (Josef av Arimatea hade) icke .. samtyckt i Sanhedrins ogudaktiga råd och wåldsamma förfarande emot Jesum. Bælter JesuH 6: 624 (1760). Den (gunst), som J visar mig med at samtycka i min lycka. Chenon Heywood 3: 133 (1773). Likväl må min fader råda. Jag vill i denna sak (dvs. i fråga om giftermålet) samtycka i det, som han vill. Alving IslSag. 1: 181 (1935; fvn. orig.: þvi samþykkjask hér um).
β') (†) i fråga om pålaga: gå med på o. påta sig ngt; jfr I 1 a α. (Lantmarskalken begärde rådets) betenckiande, huru widt de skole vthj uttschrifning:n samptyckia. RARP 1: 21 (1627).
γ') (†) i fråga om vidskepelse l. ogudaktighet o. d.: godta ngt l. gå med på ngt l. inlåta sig på ngt. Samtyckja vthi then Arianiske Ogudachtigheten. Schroderus Os. 1: 817 (1635). (Ärkebiskopen) sökte .. med sina Bref öfwertala .. (motståndarna till liturgien) til at samtyckia uti sådan widskepelse. Spegel Kyrkioh. 2: 151 (1707).
γ) (†) med saksubj.: tillåta; äv. motsv. α, i uttr. samtycka till ngt, tillåta ngt l. lämpa sig för ngt; jfr I 1 a ε. Efter denne Segelfarten (kanalledes mellan Sthm o. Gbg) eij kunnat gå för sig då det stod bättre til i Riket med penningar, så lärer närwarande tid än mindre samtycka dertill. Polhem Bet. 2: 16 (1721). Man må släppa så mycket watn på ett hiul man hälst wil, så löper det dock icke fortare än watnetz naturliga hastighet samtycker. Dens. Invent. 58 (1729). VDAkt. 1779, nr 328.
δ) i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet. (särsk. i utvidgad anv., om yttrande o. d.: som innebär godkännande l. bifall); äv. i adverbiell anv. Schroderus Os. 1: 641 (1635). Ett samtyckande svar. Walberg Franzos JudBarnow 191 (1928). Sofia såg med förnöjelse hur gumman äntligen samtyckande nickade med huvudet. Krusenstjerna Fatt. 1: 215 (1935).
ε) (†) ss. vbalsbst., i uttr. med l. efter ngns (godvilliga l. goda) samtyckan l. samtyckelse l. samtyckning, med ngns (frivilliga) samtycke (se d. o. 1 b). Effter noga betenckiande hafve vij medh våre arfvingars godvillige samtyckian beviliatt .. een summa peninger till Wezsiö scholestugu. OxBr. 12: 663 (1610). Effter .. kyrckiones föreståndares samtyckian och beslutt (har orgelmakaren fått 200 daler). BtÅboH I. 1: 116 (1630). Medh sine barns godha samptyckningh. ÅngermDombRenov. 1640, s. 37. Medh kyrkiorådz samtyckielse. Murenius AV 340 (1657).
b) motsv. I 1 b.
α) (numera föga br.) instämma (med ngn); förr äv. i uttr. samtycka (med ngn) i l. uti ngt (jfr a β, d), instämma (med ngn) i ngt l. ansluta sig (till ngn) i fråga om ngt. J thenne tridhie meningen (om klosterväsendets uppkomst) samtycker Hieronymus. OPetri 1: 477 (1528). Aldenstund han icke wille samtyckia medh Påfwen Johanne IX. vthi Ludwijk hin Stammes Keysarewaal .., baar Formosus Fahra för hans Wredhe. Schroderus Os. 2: 515 (1635; lat. orig.: dissensit). Blifva de icke enige, då råder Lagmannen och de som med honom samtycka. Nordström Samh. 2: 813 (1840; nor. orig.: de, som med ham samtykke).
β) (†) i uttr. samtycka till ngt (jfr γ, a α, γ, d), medge riktigheten av ngt l. instämma i (o. försvara) åsikten om ngt. HH XIII. 1: 65 (1562). (Filosofen Athenagoras) hafwer skrifwit emot Hedningarna .. men för alt annat samtyckt til the Dödas Vpståndelse. Schroderus Os. 1: 139 (1635). J måste wara en ostadig Man som i dhen ena Rätten säger ja och samtycker till det som berättas j den andre neker i aldeles. HärnösDP 1693, s. 11.
γ) (†) i fråga om att hålla ngt för sant l. sätta tilltro till ngt; anträffat bl. ss. vbalsbst. -an, dels: tilltro, dels i uttr. samtyckan till ngt, försanthållande av ngt (jfr SAMTYCKE 3). Til thet tridhie dräper och en Laackare alla them, som medh samptykian och bewillian höra sins nästas förtaal. Bullernæsius Lögn. 66 (1619). (Till tron hör) Samtyckian til thet som i Gudz ord är vppenbarat. Emporagrius Cat. G 2 b (1669).
c) (†) motsv. I 1 c: överenskomma (med ngn). Såssom .. (ombuden) medh borgiemesterren(n)e samttychie skall alldelis wara menighie mandz samethyckie om denne wpffordrinngienn (dvs. vissa klagopunkter). TbLödöse 127 (1589).
d) (†) motsv. I 1 d, i uttr. samtycka till l. i ngt (jfr a α—γ, b α—γ), rätta sig efter ngt l. ge efter för l. låta sig förleda till ngt. Tagh tigh wara, at tu icke samtycker j någhon synd. Tob. 4: 5 (Bib. 1541). Wij wilie intet samtyckia j Antiochj bodh. 1Mack. 2: 22 (Därs.). The som till samme Beslut icke samtycke wele .. skole som Rijksens förderfwere achtede .. blifwe. BrinkmArch. 2: 8 (1605). Schartau UndBarn 40 (c. 1820).
2) (†) motsv. I 2 a, i uttr. samtycka på ngn, godta ngn (vid tillsättande av prästerlig befattning); jfr SAMTYCKE 7. Hr Sten är en hög, förnäm och god herre, som förs(amlingen) kan mycket både gagna och skada, därför måste man ju nolens volens samtycka på (den av herr Sten till kyrkoherde föreslagne) Tystbergio. Hagström Herdam. 3: 84 (i handl. fr. 1667).
III. (†) ss. dep.: lämna sitt bifall, samtycka (i bet. II 1 a). AAAngermannus (1598) i KyrkohÅ 1909, MoA. s. 97.
Ssg: (II 1 a) SAMTYCKNINGS-BRÖLLOP. [jfr eng. marriage by mutual declaration of consent] (numera bl. tillf.) ingående av äktenskap gm att kontrahenterna i vittnens närvaro förklara sig vara man o. hustru. AB 1896, nr 163, s. 3 (om skotska förh.).
Spoiler title
Spoiler content