publicerad: 1964
SAMTYCKE sam3~tyk2e, n. (HH XXXIII. 1: 197 (1561) osv.) ((†) f.? Bureus Påw. B 3 a (1604: sijn samtycke)); best. -et; pl. -en; förr äv. SAMTYCKA l. SAMTYCKO, r. l. f.
Ordformer
(sam- 1521 osv. same- 1589. samm- 1632. samp- 1531—1659. sampt- 1589 (: sampttyckie)— 1590 (: sampttyckitt, sg. best.). -a 1545—1697. -e 1521 osv. -itt, sg. best. 1590. -o 1526 (efter prep.), 1540 (ss. subjektivt predikativ)—1690 (ss. subj.), 1702 (ss. obj.). — Se för övr. TYCKA, sbst., o. TYCKE)
Etymologi
[fsv. samþykke, n. o. m.? l. f.? samþykkia, f.; jfr fd. sæmticke, samtyk, samtykkæ (d. samtykke, best. -et, äv. -en), fvn. samþykki, n., samþykkja, f. (nor. dial. samtykk(j)e, n.); av SAM- (i bet. 2 c) o. TYCKE resp. TYCKA, sbst.; åtm. delvis dock att uppfatta ss. vbalsbst. till SAMTYCKA, v.]
1) om handlingen l. förhållandet att ngn (äv. ngns förnuft o. d.) samtycker (till ngt); godkännande, accepterande; bifall; tillåtelse; äv. konkretare, om samtyckande yttrande l. svar o. d.; jfr SAMTYCKA, v. I 1 a, II 1 a, III, SAMTYCKT 1. Tyst samtycke (i sht jur.), godkännande l. tillåtelse på annat sätt än gm muntligt l. skriftligt yttrande (t. ex. gm underlåtande att protestera mot ngt). Begära, äv. söka ngns samtycke. Få l. erhålla l. vinna ngns samtycke, förr äv. ngns goda samtycke. Helsingius Cc 8 b (1587). Hwar uppå iagh icke allenast ehrhöllt Pigones goda Ja uthan och Modherens goda Samtycko. VDAkt. 1702, nr 77. (Vänskapen) var hos .. (J. Stenhammar) förnuftets samtycke till hjertats behof af flera behag för lifvet. Fleming i 2SAH 2: 234 (1799). För beslut i alla öfriga ärenden .. gälle, jemte Konungens samtycke, Tre Stånds mening. RO 1810, § 75. För att fånga den ene med den andre synes kungen hafva begagnat den lilla krigslisten att säga, att han hade samtycken på åtskilliga håll, där förhållandet var tvärt om. De Geer Minn. 2: 126 (1892). Han fattade min tystnad som ett samtycke. Strindberg Påsk 73 (1901). Gullberg Terzin. 54 (1958). — särsk.
a) (numera bl. tillf.) i sådana mer l. mindre tautologiska förb. som bifall och samtycke, i sht förr äv. ja och samtycke (jfr JA III 2) l. konsens och samtycke l. vilja och samtycke, förr äv. goda ja och samtycke; förr äv. i uttr. med ett fullberått mod, samtycke och godvilja, efter moget övervägande o. av fri vilja; jfr b, c, e. Jagh Elin Swensdotter .. göör Witterligitth .., att jag med ett ffulberåtth mood, samtijke oc goodwilije, haffwer sålth .. thesse efftherscriffne mine goodz. Rääf Ydre 1: 307 (i handl. fr. 1553). När han .. till thetta beneficium (dvs. stipendium) kooratt är, skall han .. præsentera sig för minom arfving, hans vilia och samtyckie att sökia. ATrolle (1610) i OxBr. 12: 665. Henricus Erici .. kunde samma kyrckoheerde lägenheet .. förträda, der elliest E. G. N:es goda ja och samptycke der til kommer. Därs. 300 (1648). BraheBrevväxl. II. 1: 65 (1653: consens och samtyckie). Således fordras dertil Konungens bifall och samtycke. Oelreich 920 (1756).
b) i uttr. med (äv. efter) ngns (så l. så beskaffade) samtycke (jfr 2, 4), med (resp. efter) ngns (så l. så beskaffade) godkännande l. bifall l. tillåtelse; i sht förr äv. dels (motsv. a) i sådana mer l. mindre tautologiska uttr. som med (förr äv. igenom) ngns ja och samtycke, dels i uttr. med (l. efter) enhälligt (l. endräktigt) samtycke, med (resp. efter) allas enhälliga godkännande l. bifall l. tillåtelse; jfr d. G1R 1: 158 (1523: med wort iaa Oc samtycke). Hafve vi effther våre gode mäns råd och samtyckie beramet ett herremöthe. RA I. 1: 126 (1529). SvFlH 1: 137 (i handl. fr. 1599: efter enhälligt samtycke). Schroderus Os. 1: 408 (1635: medh endrächtigt Samtyckie). Conradus war igenom någre Ständers Ja och Samtycke hälsat för en Keyser. Därs. 2: 645. I hemlighet eller med regeringens stillatigande samtycke fortgick sjöfarten till främmande länder. Lilliehöök Nohara JapAns. 26 (1936). Med deras goda vilja och samtycke. Östergren (1937). jfr (†): Effter mitt och min K. H. flijtigha betänkiande, wår Dotters goda samptycke och behag, Slächtz och Wänners inrådande, är genom Gudz försyyn beslwtit Echtenskap emillan (osv.). Chronander Bel. H 6 b (1649); jfr a.
c) i uttr. utan (äv. förutan, förr äv. utom) ngns samtycke, äv. ngns samtycke förutan, utan att ngn samtycker l. samtyckt l. utan ngns tillåtelse; i sht förr äv. (motsv. a) i sådana mer l. mindre tautologiska uttr. som utan (förr äv. utom) ngns ja och samtycke; förr äv. i uttr. emot ngns (ja och) samtycke, mot ngns vilja, trots att ngn icke velat samtycka; jfr d. Med eller utan hans samtycke, vare sig han samtycker l. icke; jfr b. G1R 1: 3 (1521: utan Hans Nades samtykkio). VadstÄTb. 6 (1578: emott borgernes jaa och samtycke). TbLödöse 145 (1589: emotth hanns hustrus sampttyckie). Kierich hållenndir .. sollde honnom 4 t(unnor) sallth föruthann borgiemesterre och rådz sampttyckkie. Därs. 152. (Hertig Karl) hafver lofvat och tilsagt .. inthet vele företaghe eller af enskildt rådh besluthe, vårt (dvs. riksrådets) trogne rådh och samtyckie föruthan. RA I. 3: 6 (1593). Utom Riksens Råds Råde ock Menige Ständers ja och samtycke wil Kongl. Maj:t ej begynna något Krig. PH 1: 11 (1719). FinT 1955, s. 330. jfr (†): (Konungasöner o. arvfurstar förverka sin arvsrätt) Än the bortgifwa Land sitt, uthan samptyckio alla Almogans. Lagförsl. 10 (1609). jfr äv. (†): (Konungen i Siam) hafwer Macht till att stiffta allahanda Lagh och Ordningar, effter egit Wällbehag, föruthan något the höge Herrars, Ridderskapets eller Landständernes Inrådande, Samtycke eller Instämmande. Schouten Siam 7 (1675).
d) [jfr b, c] i uttr. med ngns vetskap (förr äv. vett) och samtycke, med ngns vetskap o. godkännande l. tillåtelse, utan (äv. förutan) ngns vetskap och samtycke, utan ngns vetskap o. godkännande l. tillåtelse. RA I. 3: 169 (1593). OxBr. 12: 36 (1620: förutan presterskapzens vitskap och samtyckio). (En person, som kommit i onåd) skulle till .. (en viss) Gårdh hafwa tagit sin Vndflycht, och ther sigh vthi många Åhr heemligen förhållit, medh Wächtarnas Weet och Samtycko. Kiöping Resa 63 (1667). Östergren (1937).
e) i uttr. giva sitt (så l. så beskaffade) samtycke, äv. giva (så l. så beskaffat) samtycke, i sht förr äv. (om flera) giva sina samtycken, samtycka (på sådant l. sådant sätt), giva ngn sitt samtycke, samtycka till vad ngn önskar l. giva ngn önskad tillåtelse o. d.; i sht förr äv. dels (motsv. a) i sådana mer l. mindre tautologiska uttr. som giva sitt ja och samtycke (förr äv. giva sitt ja och samtycke ifrån sig), dels med bestämning bestående av sats: samtycka till (att osv.). Öffuertale och beweche henne ther till, att hon vtryckeligen siit Ja och samptycke .. ifrå sigh giffue wille. HH XXXIII. 1: 116 (1561). Han hafver .. församblingen thet .. inbillat, at han inthet vill gifva samtyckio, at någon successor ähn skall tillåthas. OxBr. 12: 377 (1618). Jagh gifwer altså .. Hr. Professoren mitt samtycke. Schück VittA 2: 85 (i handl. fr. 1685). Skolandes Riksråden vara förbundne, om de til en eller annan Persons befordran icke kunna gifva sine samtycken, anföra, hvad de enkannerligen emot densamma hafva. 2RARP I. 2: 143 (1720). Fadern gav sitt samtycke. Lindström Vindsröjn. 29 (1939). jfr (†): Oc gofwe wort ia samtycke oc bystondt lofwade tiil at förderfwa samma K(onung) C(ristiern). G1R 1: 158 (1523). — särsk. i uttr. giva sitt samtycke osv. (förr äv. säga och giva sitt ja och samtycke) till ngt (jfr 2, 3 a, 5), samtycka till ngt (se SAMTYCKA, v. II 1 a α). Saulus hadhe giffuit samtyckio til .. (Stefanus') döödh. Apg. 8: 1 (NT 1526). Tillfrågade så Rijkz-Cantzlern Rådet: .. Om alliancen, om the funno gott att slutan, ther till the enhelleligen gofvo sitt ja och samtychie. RP 8: 146 (1640). Ingen prest må .. några medh hwar annan sammangifwa, som på båda sidor sitt frijwilliga iaa och samtyckio icke der till säija och gifwa. KOF II. 2: 132 (c. 1655). Först då .. (sonen har blivit chef på kontoret), ger den stränge fadern sitt samtycke till de ungas förening. Boye Ast. 158 (1931).
2) (†) instämmande; äv. om försäkrande l. medgivande av ngts riktighet; särsk. i uttr. med allas samtycke, ss. alla medge, ngt är ngras samtycke (jfr 4), enligt ngras mening är ngt riktigt, ngra medge ngt, säga ja och samtycke till ngt, bekräfta l. medge ngt, giva sitt samtycke till ngt, med nära anslutning till 1 (e slutet): instämma i l. kunna acceptera ngt; jfr SAMTYCKA, v. I 1 b, II 1 b α, β. TbLödöse 22 (1587: dhett war alles deres samtycke, ath). Huadh som her effther kan komma på samma .. godz thil effther thall, will h(ans) w(elbyrdig)h(et) jnthidh haffua thil ath suara, efftherdy h(ans) v(elbyrdig)h(et) jnthid haffuer haffth ther medh ath bestella, som borgiemesterre och rådh samma thidh sade ja och sampthyckie thil. Därs. 146 (1589). Jagh betyghar .. och weet migh hafwa medh migh alla mina Fäders och bröders samtychio, at thenne salige Herre (osv.). Emporagrius Oxenstierna 8 (1655). Thet är ju mäd allas samtycke, en omild Conterfeyare, som i ett Ansichtes .. afmålan mäd flijt förborgar thet sköna. Columbus BiblW O 3 b (1674). Ogerna gaf .. (modern) sitt samtycke till en hänförelse (för krigarbanan), hvilken .. med skäl tycktes henne leda till allt annat än lycka. Atterbom Minnest. 1: 294 (1844).
3) (†) om förhållandet att ngn håller ngt för sant l. sätter tilltro till ngn l. ngt (särsk. med bestämning i gen. l. inledd av prep. av l. om l. till, betecknande det som ngn håller för sant l. den l. det som ngn sätter tilltro till); äv. [efter nylat. consensus universalis] i uttr. människornas allmänna samtycke, människornas överensstämmande tro; jfr SAMTYCKA, v. II 1 b γ. Samtyckio om historien af Christo. KyrkohÅ 1931, s. 235 (1540; annan hskr.: af historien om). Hwadh förderff som sqwallrarens otijdigha hörande och samtyckia medh sigh haffwer, ther om talar Kyrckiones Lärare. Bullernæsius Lögn. 247 (1619). Aff hastigh sqwallers samtyckia förorsakas myckin twest och oenigheet. Därs. 248. Sylvius Mornay d 4 b (1674: Menniskiornas allmänne samtyckia). En rätt och Saliggörande Troo är icke någon blott Kunskap om Gud och hans Helige Ord, och samtycke ther til. Swebilius Cat. 2: 55 (1689). — särsk.
a) i uttr. giva ja och samtycke till ngt (jfr 1 e slutet), sätta tilltro till ngt. Bullernæsius Lögn. 263 (1619).
b) i uttr. få ett löst samtycke, komma till en (ur religiös synpunkt) svag o. otillräcklig tro. KyrkohÅ 1931, s. 234 (1540).
4) (†) beslut l. överenskommelse; särsk. dels i uttr. vara ngras (vilja l. ja och) samtycke (jfr 2), vara vad ngra äro överens om, vara ngras beslut, dels i uttr. efter ngras (enhälliga) samtycke (jfr 1 b), i enlighet med vad ngra (enhälligt) kommit överens om; jfr SAMTYCKA, v. I 1 c, II 1 c. Såssom .. (ombuden) medh borgiemesterren(n)e samttychie skall alldelis wara menighie mandz samethyckie om denne wpffordrinngienn (dvs. vissa klagopunkter). TbLödöse 127 (1589). Därs. 128 (: deth ähr alles theris willie och samthykiee). Samma dagh bleff wpriffuitt th(et) sampttyckitt, som borgiarrnne hade giorth .. om nöttakiöp. Därs. 207 (1590). (Åke Axelsson frågade adeln) Om dett icke (vid ett tidigare hållet sammanträde) war aldehles dehres Jaa och samptycke, så och omröstning, Att dhe inthett förmåtte (lämna pengar till en beskickning). RARP 1: 170 (1632). Peer Sefferson fordrar 6 ör p(en)g(a)r aff huar bondhe, at köpa näffuer före, effter deras samptyckia. Murenius AV 320 (1656). BraheBrevväxl. II. 1: 129 (1659: effter theras enhälleliga samtyckio).
5) teol. om förhållandet att ngn ger efter för frestelse l. icke ställer sig avvisande till synd o. d., eftergift (äv. i uttr. samtycke till ngt, eftergift för ngt); särsk. i uttr. giva sitt samtycke till ngt (jfr 1 e slutet), ge efter för ngt; utan bestämd avgränsning från o. numera bl. med anslutning till 1; jfr SAMTYCKA, v. I 1 d, II 1 d, SAMTYCKT 2. The låta synden öfwer sig råda, hwilka til henne gifwa sit samtycke. Rönigk Fresenius 86 (1753). När menniskan icke är omwänd, så kan hon icke heller stå .. frestelserna emot, utan låter förwilla sig i sin öfwertygelse, och låter öfwerwinna sig till sitt samtycke. Schartau Utk. 37 (1800). Guds ord och bönen kunna öfvergifvas. Det kan inställa sig en lust till världen och ett samtycke till synden. Ahnfelt o. Bergqvist 133 (1895).
6) [jfr 1] (†) i uttr. medelst ngts samtycke, i enlighet med vad som passar ngt. Ju saktare gång (överfalls-)hiulet bör hafwa medelst wärkets samtycke, ju diupare få skoflarne wara til mera watns innehållande. VetAH 1742, s. 158.
7) (†) om församlings godtagande av l. förord för en kandidat vid tillsättande av prästerlig befattning; jfr SAMTYCKA, v. I 2 a, II 2. Är i thesse dagar .. berättadt, at hr. Burman otilbörligen insinuerar sigh medh församblingarna och .. haffver .. begäradt theras samptyckie, föregiffvandes sigh (osv.). OxBr. 12: 78 (1638). (Biskopen o. domkapitlet skola föreslå en l. två till ett pastorat) them the dijt förskicka, at giöra prof-Predikan, och inhemta Församlingens samtycke och ordenteliga Kallelse. Kyrkol. 19: 7 (1686).
Ssgr (till 1): A: SAMTYCKES-FÖRKLARING. (i fackspr.) vid vigsel: förklaring varigm brudgum o. brud samtycka till att taga varandra till makar. 2NF 32: 375 (1921). —
B (†): SAMTYCKS-ORD, se A.
Spoiler title
Spoiler content