SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1965  
SANOKRYSIN san1ωkrysi4n l. -n1o-, n.; best. -et.
Ordformer
(äv. -chry-, -cry-)
Etymologi
[av d. l. eng. sanocrysin; bildat (efter mönster av andra kemiska benämningar på -in) till lat. sanus, frisk (se SANERA), o. gr. χρυσός (jfr KRYSO-), o. introducerat (i den eng. formen) av den danske läkaren H. C. Møllgaard 1924]
farm. o. med. (varumärkesbeteckning för) komplext guldsalt (Na3Au(S2O3)2, natriumaurotiosulfat) använt mot tuberkulos. Sanochrysin användes för vissa sjuka, som ej påverkas av sanatoriekuren. SvD(A) 1924, nr 317, s. 3. Det av H. C. Möllgaard på grundval av djurförsök 1924 i tuberkulosterapien införda sanocrysinet (natriumaurotiosulfat) har ej motsvarat förväntningarna. 2SvUppslB 12: 269 (1949).
Ssgr (med.): SANOKRYSIN-BEHANDLING. behandling med sanokrysin. Upsala(A) 1926, nr 20, s. 4.
-KUR. medicinsk kur innebärande behandling med sanokrysin. 2NF 38: 199 (1925).
Spoiler title
Spoiler content