publicerad: 1965
SARON sa4ron l. 32, n.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. Saron, senlat. Saron, gr. Σαρων; ytterst av hebr. Schārōn]
namn på en fruktbar slätt i Palestina, belägen mellan Karmel o. Jaffa; särsk. i vissa mer l. mindre bildl. anv. (jfr Hjelmqvist BiblGeogrN 175 ff. (1904)).
a) (i högre stil) i uttr. blomster i Saron, Sarons blomster, Sarons lilja l. ros o. d. (jfr b, c α, γ).
α) om person (med tanke på oskuld l. renhet l. fromhet o. d.); i sht om Jesus. Jagh är itt blomster j Saron, och een Lilia i dalenom (säger bruden). HögaV 2: 1 (Bib. 1541; Bib. 1917: ett ringa blomster i Saron). Tu Sarons blomster skiöna / Tu Lilia i grön dahl / Ach! wärdes siälen kröna / Medh dygder til stort tahl. Ps. 1695, 317: 5; jfr Ps. 1937, 474: 4. Sarons ros. Kolmodin QvSp. 2: 143 (1750; om Jesus). Du himlens blomster, Sarons lilja, / dig sänk på milda strålar ner. Strömberg AndlSång. 125 (1883). jfr (om blomma): På fordom gröna ängar / Står blott sista blomman qvar: / Ack, en lutad Sarons lilja, / Som begär ett bättre land! Wallin Vitt. 2: 145 (c. 1830).
β) om religiös dikt. Wallin Vitt. 1: 173 (c. 1818). Liljor i Saron. Stagnelius (1821; titel på diktsamling).
b) (i högre stil) om l. med tanke på den kristna kyrkan l. församlingen; äv. om himmelen ss. de saligas hemvist. Led osz arma syndare / Til källorne och såren: / Til Sjons berg och Sarons bet. Rutström SionNSång. 67 (1754). Ifrån jordens törnen, stormens ilar, / Nu bland Sarons liljor lugnt du hvilar. CFDahlgren 2: 236 (1827). Hedborn 2: 140 (1840).
c) i beteckningar för vissa växter.
α) Sarons blomster.
α') om (växt tillhörande) släktet Dianthus Lin.; numera bl. (tillf.) om växten D. armeria Lin., saronsblomster, saronsnejlika, knippnejlika. Linné Gothl. 237 (1745; från Gotl.). (Bland växter som äro omtyckta av bina märkes bl. a.) Dianthus Armeria .. Sarons blomster. VetAH 1774, s. 27. Dianthus, Sarons blomster, Neglika, Borst- Äng- Sand-Näglika. Brander NatH 85 (1785). TurÅ 1906, s. 212.
β') (föga br.) (den bl. a. i Medelhavsländerna inhemska, hos oss ss. prydnadsväxt odlade) växten Anemone coronaria Lin., bukettanemon, purpuranemon; jfr γ. 3NF 23: 704 (1937).
β) (numera bl. tillf.) Sarons nejlika, saronsblomster (se d. o. 1), saronsnejlika, knippnejlika. Lilja SkånFl. 277 (1870).
Ssgr: A (†): SARON-BLOMSTER, -NEJLIKA, se B.
B: SARONS-BLOMSTER. (saron- 1891. sarons- 1748 osv.) bot.
1) växten Dianthus armeria Lin., saronsnejlika, knippnejlika; förr äv. om växten Dianthus barbatus Lin., borstnejlika; jfr Saron c α α'. Linné HortUps. 106 (1748). Serenius Kkkk 1 a (1757; om D. barbatus).
2) (numera knappast br.) växten Kohlrauschia prolifera (Lin.) Kth, hylsnejlika; äv. om släktet Kohlrauschia Kth. Fries BotUtfl. 3: 247 (1864). Dens. Ordb. 106 (c. 1870; om släktet). Krok o. Almquist Fl. 1: 119 (1900). —
-LILJA.
1) (i högre stil) lilja från Saron (tänkt ss. symbol för oskuld l. renhet); äv. bildl., dels om person (jfr Saron a α), dels om religiös dikt (jfr Saron a β). En dufva sitter, smekande på skullran (på den döda modern som ses i en drömsyn); / I venstra handen saronsliljan blommar, / Den högra hvilar på ett gyllne ankar. Atterbom SDikt. 1: 289 (1810, 1837). Wieselgren SvSkL 1: 458 (1833; om psalmer). Förlän, att jag, en planta grön, / En Saronslilja täck och skön, / Uti din vård förblifver! Angeldorff Arndt SannChrist. 715 (1855); jfr Ps. 1937, 475: 9.
-NEJLIKA. (saron- 1891. sarons- c. 1870 osv.) bot. växten Dianthus armeria Lin., saronsblomster, knippnejlika; jfr Saron c β. Fries Ordb. (c. 1870).
Spoiler title
Spoiler content