[av t. schnauzer, mustasch, schnauzer, till schnauz, mustasch, kortform för schnauzbart, av schnauze, nos, trut, mule (se SNUT), o. bart, skägg (se BARD, sbst.2)]
terrierliknande hund med buskiga ögonbryn o. kraftig skäggväxt på nospartiet; särsk. om hund som härstammar från sydtyska hundraser vilka utvecklats ur torvhunden; jfr PINSCHER.SvKennelklT 1920, s. 694. Bussie, som är en tysk schnauzer sådan som schnauzrar äro mest, har mer än en gång värmt vårt hjärta genom att ge prov på ett sinnelag, som inte söker egen vinning. SvD(A) 1937, nr 9, s. 7.Hundbok. 1: 593(1955).
