SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1965  
SCOPOLAMIN skå1polami4n l. skω1p- l. skop1- l. skωp1-, l. -ωl-, l. 0104, n.; best. -et.
Ordformer
(äv. skopolamin)
Etymologi
[jfr t. scopolamin, skopolamin, eng. scopolamin(e), fr. scopolamine; till nylat. Scopolia, namn på ett växtsläkte, uppkallat efter den italienske botanisten J. A. Scopoli († 1788); alkaloiden framställdes tidigast ur rötterna av en art av släktet Scopolia]
kem. o. farm. alkaloid (C17H21NO4) som bl. a. finnes i vissa delar av växter tillhörande släktet Scopolia Jacq. o. som har medicinsk anv. ASvLäkT 1909, s. 1010. (I rötter av växter av släktet Scopolia) förekommer alkaloiden skopolamin (tidigare även kallad hyoscin), som ej sällan användes, ibland samman med morfin, såsom nervlugnande medel. Santesson Läkem. 122 (1924). Skopolamin .. har .. kommit till användning som s. k. sanningsserum. 2SvUppslB (1953).
Spoiler title
Spoiler content