SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1965  
SEDLIG se3dlig2, adj. -are. adv. -A (†, LPetri Sir. 10: 1 (1561), Schultze Ordb. 4065 (c. 1755)), -EN (numera knappast br., Gustaf II Adolf 203 (1617), Östergren (1938)), -T (Dalin (1854) osv.).
Ordformer
(sed- 1662 osv. sede- 16171854. sidhe- 1561. -ligit, n. sg. 1727)
Etymologi
[fsv. sidhliker, överensstämmande med god sed, sedig, hövisk (med adv. sidhlika); jfr fd. sedeligh, sedvanlig, d. sædelig, nor. sedelig, fvn. siðligr, som överensstämmer med god sed, mlt. sēdelīk, t. sittlich, moralisk; avledn. av SED. Bet. 2 har i sv. väsentligen uppkommit gm påverkan från (o. är delvis att uppfatta ss. översättningslån av) t. sittlich (o. lat. moralis, som rör sederna, se MORAL)]
1) (†) som handlar l. uppträder l. (om ngns handlande o. d.) är i enlighet med god sed l. så som man bör handla resp. det bör vara enligt allmän, traditionell uppfattning, som utmärkes av goda seder; i vissa fall övergående i (o. svårt att skilja från) 2 b. Een förståndigh Öffuerheet regerar sidheligha. LPetri Sir. 10: 1 (1561; Apokr. 1921: där en förståndig man styr, där råder god ordning). (Det vore nu, sedan stillestånd slutits) rätta tijden .. sig med eder at rådföhra, huru lag och rätt ordning och skick, goda seder och bruuk, hade mått kunna uthi wårt fädernesland införas, hwar igenom detta goda .. landet kunde ifrån möda befrijas, af folck bebyggias, som för Gudi redeligen, för alt ährligt folck sedeligen .. hade lefwa kunnat. Gustaf II Adolf 203 (1617). Mästersvennerna (skola) .. sig vackert sedlige och tuktige ställa. Ambrosiani SvSkråämb. 119 (i handl. fr. 1662); jfr 2 b. Mera godt än allt annat skulle det göra, om en och annan, som wågar trotsa .. det Svenska sedliga tänkesättet, finge på ett éclatant sätt erfara, att sådant ogillas af Konungen och KronPrinsen. Järta (1834) i 3SAH XL. 2: 233; jfr 2 b. — jfr O-SEDLIG.
2) betecknande samband med l. visst förhållande till moral, i sht sexuell moral: moralisk l. etisk (särsk. i sexuellt avseende).
a) som har avseende på l. hänför sig till l. på annat sätt har samband med moral l. etik (särsk. sexuell moral l. etik) l. moraliska (särsk. sexualmoraliska) bud l. krav l. sedelagen l. sedeläran; som har sin grund i l. härrör från ngns moraliska (särsk. sexualmoraliska) känsla l. medvetande; moralisk, etisk; i icke fackbetonat spr. ofta liktydigt med: sexualmoralisk, sexualetisk; stundom svårt att skilja från b. En sedligt l. i sedligt avseende högtstående person. En redogörelse för det sedliga tillståndet i landet. En sedligt ren, ofullkomlig, svag människa. Sedliga förvillelser. Sedlig harm, förtrytelse. Boëthius Kant 10 (1797). Herr Kants sedliga lärobyggnad. Fremling KantGrund. 4 (1798). (Almqvists) sedliga uppförande var, en längre följd af år, andra menniskors temligen likt. Lysander Almqvist 17 (1878). Nu blef prinsessan riktigt uppfyld af sedlig vrede. Cederschiöld Riehl 2: 34 (1878). Den sedliga strängheten i evangeliet. Hellström Malmros 204 (1931). Vid (folkhögskole-)undervisningen .. bör .. elevernas medverkan .. tagas i anspråk för uppgifter, vilka kunna .. främja deras sociala och sedliga utveckling. SFS 1942, s. 1937.
b) som handlar l. uppträder l. (om ngns handlande o. d.) är i enlighet med moralens l. etikens l. morallärans l. sedelagens (särsk. sexualmoralens l. sexualetikens) bud l. krav; moralisk (se d. o. 2); etisk (se d. o. 2); jfr DYGDIG 1; i icke fackbetonat spr. ofta liktydigt med: moralisk l. etisk i sexuellt avseende; jfr DYGDIG 2; motsatt: osedlig (se d. o. 2), sedeslös; i ä. ex. stundom svårt att skilja från 1; jfr äv. a. Föra en sedlig vandel, ett sedligt liv. Boëthius Sedel. 2 (1807). En sedligare yngling (än Berzelius) i allt som eljest kan utgöra hans ålders förvillelser, (har) aldrig lemnat ett undervisningsverk. VetAH 1848, 1: 202. Om .. den sedliga, goda personligheten i värde långt öfverstiger hvarje annat människolif; huru högt måste då icke den sedligt fullkomliga, syndfria personlighetens värde vara! Fehr Und. 200 (1894). Ett sedligt familjelif, arbetsglädje och gudsfruktan äro alltjämt de kraftigaste motgifter mot de samhällsupplösande tendenserna. PT 1910, nr 197 A, s. 3. Apropå .. (Konstakademien i Sthm), är det sannt att professorerna äro så sedliga att de i promenadhallen spännt ett snöre, så att de manliga och kvinnliga eleverna inte ska' frestas till någon tête-à-tête under rasterna? Carlsson Stockh. 24 (1915). På människors syn på ”sedligt” och ”osedligt” har .. (Freud) övat ett djupgående inflytande. De orden komma icke att i framtiden bliva så fast förankrade vid det sexuella, som de mycket länge varit. GHT 1943, nr 121, s. 13. Vi handlar (enligt Kant) sedligt, då vi handlar av plikt. Marc-Wogau FilDiskuss. 152 (1955). — jfr O-SEDLIG.
Ssgr (Anm. Nedan anförda ssgr skrivas i allm. med bindestreck mellan ssgslederna): A (mindre br.): SEDLIG-RELIGIÖS, se B.
B: (2 a) SEDLIGT-RELIGIÖS. (sedlig- 1926. sedligt- 1935 osv.) som har avseende på l. samband med den sida av religionen som berör moral l. sedlighet. Den sedlig-religiösa undervisningen. 2NF 38: 276 (1926).
(2 a) -SOCIAL. som har avseende på l. samband med den sida av social verksamhet l. socialt liv som berör moral l. sedlighet. Sedligtsocial uppfostran. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 287 (1900).
Spoiler title
Spoiler content