SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1967  
SEMAFORERA sem1afore4ra l. se1m-, l. -fωr-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr eng. semaphore; avledn. av SEMAFOR]
(i sht i fackspr.) signalera med semafor; ofta i utvidgad anv.: signalera på ett sätt som påminner om de med en semafor avgivna signalerna (i sht med par av handflaggor, äv. med lykta l. hand l. arm o. d.); äv. tr.: med semafor l. handflaggor osv. sända (signal l. meddelande o. d.). Semaforering .. utföres med två svängflaggor .. eller med särskilda semaforer. Wrangel SvFlBok 230 (1898). (Stinsen) blåste i pipan och semaforerade med handen till lokomotivföraren. Didring Malm 2: 225 (1915). Enstaka ljus tindra i stugorna på öarna och fyren semaforerar i inloppet. Rogberg Dam 173 (1932). I det romerska riket fanns ett högt utvecklat telegrafväsen. Längs de stora härvägarna lågo höga torn, mellan vilka meddelanden semaforerades. RöstRadio 1933, s. 255. Den signal jag då semaforerade (med armarna, hållande en vit näsduk i vardera handen) löd ”hälsningar från Adelborg”. Adelborg BlåHav 37 (1934). För att bli scout av I klass fordras (bl. a.) att .. kunna sända och mottaga ett meddelande om minst 250 tecken medelst semaforering eller morsering med en medelhastighet af 25 resp. 10 tecken per min. SvScoutförbBibl. 28: 109 (1944). — särsk. oeg. l. bildl., dels i fråga om utförande av rörelser (särsk. med armar l. ben) som (utan att ha innebörd av signalering) likna dem som göras vid semaforering, dels bildl.: ge tecken om l. förutsäga l. meddela (ngt). Till slut stod .. (dansösen) på huvudet och semaforerade långsamt med benen, under det att orkestern stimulerade applåderna med ett skickligt crescendo. Bengtsson Linklater JuanAmer. 212 (1931). Fastän det var alldeles lugnt överallt annars, viftade .. (bladen) upp och ned och semaforerade fullt tillförlitligt riktningen för nästa storm. Dahl Forbes Kvinn. 126 (1935). DN(B) 1960, nr 10, s. 3 (bildl.).
Ssgr (i sht i fackspr.): SEMAFORERINGS-ALFABET. = semafor-alfabet. BonnierKL 10: 536, Pl. 2 (1927).
-LAMPA. jfr lampa, sbst.1 Östergren (cit. fr. 1922).
Spoiler title
Spoiler content