publicerad: 1967
SENTIMENT sän1timän4t, ngn gg saŋ1timaŋ4 l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, i bet. 3 äv. sän4timent l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal (sanngtimánng Dalin), n. (HSH 9: 219 (1658) osv.) ((†) r. l. m. RARP 17: 395 (1714), Feilitzen Wern. 64 (1874)); best. -et; pl. = (Silverstolpe McDougall Karakt. 10 (1928) osv.), äv. (numera föga br.) -er (HSH 25: 337 (1697), Geijer I. 8: 530 (1839)). Anm. I ä. tid användes äv. pluralformen sentiments (äv. skrivet sentimens). HH XXXII. 2: 134 (1784). Strindberg Brev 7: 54 (1888).
Ordformer
(-tima 1681. -timent 1658 osv. -timente 1675)
Etymologi
[jfr t. o. eng. sentiment, ffr. sentement (fr. sentiment); av mlat. sentimentum, till lat. sentire (se SENTERA); formen sentima är sannol. att uppfatta ss. återgivande av fr. uttal. — Jfr SENTIMENTAL]
1) (†) mening l. åsikt l. synpunkt l. tanke o. d.; i sht om mening l. uttalande av officiell l. auktoritativ natur; jfr SENTENS 1. HSH 9: 219 (1658). (Biskopen) Begärer at detta (dvs. hans yttrande) motte uptagas som een discurs och icke något sentiment. RARP 9: 19 (1664). Det är en hugnad at höra H:s May:tz sentimenter här i Rådet öfwer ett och annat. HSH 25: 337 (1697). BrinkmArch. 1: 256 (1768). Ekbohrn (1904).
2) (i vitter stil) känsla (se d. o. 8 b) l. känslostämning l. känsloyttring; känslofullhet l. känslosamhet; jfr 3. JGOxenstierna Dagb. 143 (1771). Den som tager stora ord för stora tankar, .. convulsioner för sentimenter, .. lär finna i detta skaldestycke (dvs. Spastaras död) ett nytt bevis af Lidners genie. Kellgren (SVS) 6: 129 (1783). (J. Günther) var .. en ganska intressant exekutör af sådan musik, der han fick lyda sitt estetiska sentiment. Sturzen-Becker 1: 198 (1843, 1861). Det (var) .. ett veritabelt arbete att komma lös (från hemlandet). Jag förbigår allt som har med sentimentet att göra. Mattsson LycklÖ 5 (1907). Jean Pauls labyrintiska blandning av sentiment och spetsfundighet. Siwertz i 3SAH LXIX. 2: 28 (1960).
3) [efter motsv. anv. i eng.] psykol. om sammansatt disposition för (instinktiva) beteenden l. känslor riktade mot ett visst (l. vissa) objekt, sinnesförfattning; äv. med begreppet fattat o. modifierat på olika sätt i olika (vetenskapliga) framställningar; jfr 2. Silverstolpe McDougall Karakt. 10 (1928). Det är .. (beträffande mindervärdeskänslan) icke fråga om en enkel primär känsla, utan om ett sentiment av mycket komplicerad uppbyggnad och med en mångfald varianter. VetenskIDag 56 (1940). Det religiösa sentimentet. Sundén RelRoll. 354 (1959).
-TEORI. psykol. teori som framställer personlighetslivet ss. uppbyggt av sentiment. PedT 1959, s. 203.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content