SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1967  
SIA si3a2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or; ss. ssgsförled äv. SI- si3~ l. SID- si3d~.
Ordformer
(si- i ssg 1895. sia 1797 osv. sid- i ssg 1895)
Etymologi
[sv. dial. sia, sie; sannol. etymologiskt identiskt med SIA, sbst.1 (se RLiljefors i NysvSt. 1949, s. 1 ff.); jfr med avs. på betydelseutvecklingen SILESHÅR]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om fint, mjukt (betes)gräs (som vanl. växer i skog) l. annan liknande betesvegetation, särsk. dels (o. vanl.) om gräs av släktet Deschampsia PB., dels om vegetation av grässläktet Eriophorum Lin. o. av växtsläktet Melampyrum Lin. Smeds Malaxb. 199 (cit. fr. 1797). På sommaren är renlav och sia det bästa betet. ArkNorrlHembygdsf. 1921, s. 40 (c. 1830). Levander DalBondek. 1: 213 (1943).
Ssg (i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SIA- l. SI- l. SID-GRÄS. [sv. dial. sigräs, sidgräs] = sia, sbst.2 ArkNorrlHembygdsf. 1921, s. 40 (c. 1830). SvGeolU C 145: 71 (1895).
Spoiler title
Spoiler content