SIGNIFIKATION siŋ1nifik1aʃω4n, äv. sin1ji-, äv. -atʃ-, l. 010— (sinngnifikatschón Dalin), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. signifikation, eng. o. fr. signification; av lat. significatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till significare (se SIGNIFIERA)]
(numera knappast br.)
1) tillkännagivande (förr särsk. om anslag om doms avkunnande); förr äv.: antydan l. dyl. (Skulden till att förhandlingarna blivit resultatlösa ligger bl. a. hos det kejserliga sändebudet) som, väl vetandes mig hafva commission och fullmacht, för mine collegers ankompst att tractere omm præparatorierne, doch icke den ringeste signification hafver velet giordt till någon congress. AOxenstierna 5: 529 (1630). Signification (dvs.) .. anslag om domars afkunnande. Gynther ConvHlex. 387 (1848). Cannelin (1939).
2) mening, betydelse, innebörd. Ett fullkomligt dictionarium öfwer dhe gamble ord och deras åthskillige Significationer. Schück VittA 3: 119 (i handl. fr. 1667). Väl säga vissa .. författare .., att frestelsens storhet bör motivera en förminskning i straffet ..; denna princip kan vara sann i moralisk signification, utan att derföre vara det i juridisk eller politisk. Biberg 3: 383 (c. 1823). TySvOrdb. 2170 (1932).
